Ceres ljusa gåta ännu i mörker

ceresblackside490

Det är inte bara rymdsonden ”Dawn” som gått i omlopp sedan två veckor tillbaka. Konspirationsteorierna om varför Nasa förtiger sanningen om de ljus som tidigare setts lysa på Ceres yta är också i omlopp just nu. Men faktiskt ovanligt få och mest i form av kommentarer till diverse artiklar.

Vi minns nog alla hur några bilder på dvärgplaneten Ceres fick oss nyfikna och konfunderade när den amerikanska rymdstyrelsen Nasa publicerade dem på sin webbplats den 25 februari. Om inte annat så kunde ni läsa om det hela i den här bloggen några dagar senare.

För konstigt var det. Två skarpa ljus där det inte borde finnas några lampor. Så kunde man i alla fall tänka om man struntade i möjliga isformationer till exempel. (Och det finns flera ljusa fläckar som inte fått samma uppmärksamhet).

Nasa lovade att snart komma med bättre bilder och eftersom sonden var på väg ned mot Ceres för att sedan lägga sig i omloppsbana den 6 mars så fick beskedet oss arma jordbor att ivrigt vänta på resultat. Och det snabbt.

Men för en forskare som sedan 2007 väntat på att ”Dawn” skulle komma fram är några veckor hit och dit ungefär det samma som ”nu” eller ”snart”.

Internetgenerationen är inte lika tålmodig och snart började diverse konspirationsteorier att florera. Den vanligaste att Nasa mycket väl vet var ljusen kommer från (utomjordingar) men nu gjorde det man var bäst på, mörkade och ljög. ”Kanske rör det sig om ljus från en utomjordisk gruva”, skriver en anonym kommentator på sajten UFO Sightings Daily.

Förklaringen att ”Dawn” just nu ligger i en bana som råkar lägga sonden på den mörka sidan av Ceres, alltså baksidan från solen sett, lät som en typisk bortförklaring. Och att de första bilderna från solsidan, där ljusen syns kommer att skickas tillbaka till jorden först i april imponerar inte heller på alla.

I vilket fall kommer ”Dawn” att se allt mer av Ceres solupplysta sida under april månad och då också kunna ta betydligt bättre bilder av den krater där de två märkliga ljuspunkterna har setts. För ännu så länge är de en gåta. Men en gåta som sannolikt snart (med rymdforskarmått mätt) kommer att få sitt svar.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (3)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-3 av 3

Det hade i och för sig inte varit första gången NASA gått ut med lögner offentligt. Ska hur som helst bli spännande att se vad närmare bilder har att förtälja :)

claudiusrex (Webbsida), 12:02, 10 april 2015. Anmäl

Det är nog inte reflekterande material utan vulkanisk aktivitet som även lyser starkt i mörkret när kratern försvinner i skugga, som denna animation visar: http://photojournal.jpl.nasa.gov/archive/PIA18920.gif En spektralanalys får väl visa vad det är som lyser, förutsatt att man har den tekniken ombord. Bilderna ser ju helt svart-vita ut, som i rymdålderns barndom.

Fair Play (Webbsida), 15:58, 22 mars 2015. Anmäl

Ceres yta är troligen ganska mörk, ungefär som månens yta, då det troligen är stoft som täcker planetens isyta. Det troliga är att de ljus fläckarna helt enkelt är frilagd is, som av någon anledning sipprat upp ovanpå stoftet, eller någonting liknande.

Roland Karlsson, 22:29, 21 mars 2015. Anmäl

Välkommen, fredag den 13!

Fredagen den 13 har en lätt dålig klang i de flesta människors medvetande. Åtminstone om man är västerlänning. En dag som vi alla måste genomgå men kanske helst skulle vilja undvika av skäl vi egentligen inte har en aning om.

Nu brukar ju allt gå bra precis som det gjorde när den senaste fredagen med detta olycksnummer inföll den 13 februari, alltså bara för en månad sedan. När jag kikar runt på nätet för att se om något särskilt elände drabbade oss svenskar denna dag så är det inte så lätt att hitta det. Visst, det utfördes ett mord i Malmö, några nynazister togs om hand av polis utanför DN:s och Expressens entré, tio personer omkom i en tågolycka i Indien och Posten meddelade att man visade massor av miljoner i förlust.

Men allvarligt talat, det är ju sådant som händer vilken veckodag som helst.

Istället noterar jag en del trevligheter som att Eskilsons Mat & Catering i Nässjö serverade skinkstek med gräddsås, äppelmos och kokt potatis (alternativt spätta med remouladsås och kokt potatis) till lunch denna dag för en månad sedan. Låter hur bra som helst, förutsatt att portionerna inte var för små.

Möjligen skulle man kunna ana att just 2015 är ett år där vi är särskilt utsatta för makternas krokben, svarta katter och stegar stående över trottoarerna. För det räcker inte med två fredag den 13 den här gången utan vi har att vänta oss ännu en, fredag den 13 november. I vanliga fall brukar det räcka med två och även om också 2012 bjöd på en extra så dröjer det länge innan nästa trippel slår till.

Nå, det finns mycket att säga om fredagar med siffran 13 efter sig och det mesta är ju sagt sedan länge. Den som har en dator (och ni som läser detta har med stor sannolikhet just det) kan surfa rätt på diverse anekdoter och varningar.

Nu är det inte lätt att veta hur farligt det egentligen är att lämna sängen under fredagen. För som så ofta när det gäller statistik och forskning så finns det delade meningar. När försäkringsbolaget If undersökte läget för några år sedan kom man fram till att det inträffade åtta procent fler olyckor denna dag än andra dagar. När Trygg-Hansa gjorde samma sak visade det sig att antalet anmälda skador fredag den 13 var sju procent färre än en vanlig dag.

Bara att välja alltså.

Själv kommer jag att ta risken och möta fredag den 13 mars med goda förhoppningar om att det ska bli en helt vanlig och bra vårdag med skinande sol över i princip hela landet. Precis som SMHI utlovat.

Carpe diem gäller även fredagar med 13 efter sig.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Var försiktig med solmörkret

solmorker2015

Fredagen den 20 mars inträffar ett vackert naturfenomen högt över våra huvuden. En stor del av solens skiva kommer då att döljas bakom månen.

Solförmörkelsen om drygt två veckor kommer att gå att se från hela Sverige, om bara vädret tillåter. Under ett par timmar glider månskivan framför solen för att som mest täcka 93 procent om man bor i Kiruna och 84 procent om man bor i Lund.

Månen kommer alltså inte att förmörka hela solen för oss som bor i Sverige. För att se hela solskivan försvinna måste man bege sig till Färöarna eller havet norr om, där också ett antal solförmörkelseexpeditioner kommer att befinna sig.

Totaliteten, alltså där man kan se solskivan släckas helt, ritar en kurva av skugga i havet med start söder om Grönland och stopp norr om den istäckta ön.

I Sverige får vi alltså nöja oss med det näst bästa, en partiell förmörkelse.

En solförmörkelse är ett naturens under som inträffar när månen passerar mellan jorden och solen – men betydligt närmare jorden! – om de tre ligger på en rak linje i rymden. Något som äger rum i genomsnitt två gånger per år någonstans på jorden.

Men jorden är stor och platserna där man kan se en förmörkelse varierar kraftigt. Senast vi svenskar kunde njuta av en total solförmörkelse var den 30 juni 1954 och nästa får vi vänta på tills den 16 oktober 2126.

Eftersom vi bor i ett avlångt land inträffar förmörkelsen på olika tider och är olika stor från söder till norr. I Lund inleds den 09.41 och avslutas 12.00, i Göteborg inleds den 09.43 och avslutas 12.00, i Stockholm inleds den 09.51 och avslutas 12.07 och i Luleå inleds den 10.01 och avslutas 12.13.

Förmörkelsen kommer att vara som störst vid 11-tiden, lite varierande från den plats man bor på. Siffrorna inom parentes visar hur stor del av solen som skyms av månen:

Lund: 10.49 (84)

Göteborg: 10.50 (85)

Stockholm: 10.58 (85)

Luleå: 11.07 (90)

Siffrorna är tagna från sajten Stjärnhimlen.se där du också kan räkna ut en del andra saker när det gäller förmörkelsen.

Nästa gång en lika fin partiell (ringformig den gången) solförmörkelse inträffar i Sverige är år 2039, skriver tidskriften Populär Astronomi på sin webbplats. Och kanske känns det lite länge att vänta tills dess. Så passa på nästa vecka!

Men. Som vanligt är detta ett skådespel som man måste vara försiktig för att kunna njuta av. För även om delar av solljuset täcks bort är vår närmaste stjärna fortfarande mycket stark och att titta rakt in i den skadar ögonen. Solen är så stark att det räcker med att en procent av dess yta syns för att man ska skada ögat.

Vanliga solglasögon hjälper inte och det hjälper heller inte att kisa – här gäller det att ta till mycket starka skyddsmedel.

En metod är att skaffa ett par svetsglasögon men allra bäst är ett par specialglasögon som går att beställa eller som följer med som bilaga i en del populärvetenskapliga tidningar.

Ett annat sätt är att projicera solen genom en vanlig kikare – men absolut inte titta igenom den! Metoden är riktigt enkel och det gäller bara att ta fram ett vitt papper som kikarens bild av solen kan visas på. Bäst är att montera kikaren på ett stativ men det är något som de flesta inte har så då gäller det att hålla den i händerna, så stadigt det bara går.

Den som inte har någon kikare eller hittar några specialglasögon kan göra ett litet hål i ett papper och sedan låta solen skina genom det på ett annat papper. Då fungerar det hela som en hålkamera och bilden av den förmörkade solen kommer att kunna ses utan risk för ögonen.

Tänker du ta bilder av solförmörkelsen gäller det också att skydda din kamera eftersom den digitala sensorn inte mår bra av att riktas rakt mot solen. Här finns särskilda filter att köpa. Och även här gäller det att vara försiktig och inte titta på solen genom kameran om den saknar filter.

Ibland är det inte lätt att njuta av naturen.

PS: Bilden ovan visar ett par skyddsglasögon som tidskriften Illustrerad Vetenskap skickar ut med  sitt senaste nummer. Bilderna omkring dem visar två partiella förmörkelser som jag fotograferat i maj 1975 och i juli 1990. Längst ned i bild är ett par skyddsglasögon från den totala förmörkelsen 1954.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 14

Här borde det inte lysa!

cereslights15

Det här är bilden Nasa grubblar över. När rymdsonden ”Dawn” nu närmar sig dvärgplaneten Ceres, som kretsar runt solen i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter, fick dess kameror oväntat syn på två starkt lysande områden i en krater.

Och där borde det inte finnas något ljus.

– Detta är helt oväntat och ett mysterium för oss, säger Andreas Nathues vid Max Planck-institutet för utforskningen av solsystemet i tyska Göttingen, som ansvarar för de fotografiska instrumenten ombord, på den amerikanska rymdstyrelsens webbplats.

– Den ljusaste av de två områdena är fortfarande för liten för att våra kameror ska kunna ge en bra upplösning av den, men trots sin storlek är den starkare än något annat på Ceres.

Den bild som syns här ovan är tagen den 19 februari på 46.000 kilometers avstånd och upplösningen alltså ännu så länge för liten för att man ska kunna få ett svar. Forskarna kan helt enkelt inte se vad som kan ha orsakat ljuspunkterna.

En teori är att det kan röra sig om vulkanisk aktivitet på Ceres yta men forskargruppen i Tyskland får vänta ännu en tid på svaret. ”Dawn” är på väg att placeras i en bana runt ”Ceres” för att börja cirkulera kring småplaneten den 6 mars. Då på en betydligt lägre höjd som kan avslöja vad som egentligen ligger bakom de märkliga ljusen.

Om det fortfarande lyser då förstås…

Liknande ljus har setts också på månens yta men då under mycket korta stunder. Dessa har kommit att kallas för Transient Lunar Phenomenon, TLP, och är väl dokumenterade men ej helt förstådda. Förklaringarna till TLP varierar från utsläpp av gas från månens inre till nedslag av meteoriter och störningar i jordatmosfären som skapar effekten av ett ljus.

När det gäller ljusen på Ceres ytan kan dessa teorier läggas åt sidan eftersom de observerats under flera dagar. Dessutom finns det ingen atmosfär mellan ”Dawn” och Ceres.

Ceres upptäcktes den 1 januari 1801 av den italienske astronomen Giuseppe Piazzi. Det var den första i en lång rad upptäckter av asteroider. I dag känner astronomerna till 1,2 miljoner större och mindre stenblock i asteroidbältet. Ceres själv räknas från och med 2006 som en dvärgplanet.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (20)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 20

[…] Här borde det inte lysa! […]

Ceres ljusa gåta ännu i mörker - DN.se (Webbsida), 21:18, 21 mars 2015. Anmäl

[…] Läs mer: Här borde det inte lysa […]

Första resan till en dvärgplanet - Newsradar.se (Webbsida), 13:32, 5 mars 2015. Anmäl

Det kan vara min mobiltelefon. Den kom mystiskt bort i helgen och jag har verkligen letat ÖVERALLT så det skulle inte förvåna mig om det är den.

Mats, 23:06, 2 mars 2015. Anmäl

Rymdfyr för den intragalaktiska kollektivtrafiken?

Ingvar Larsson, 17:47, 2 mars 2015. Anmäl

Hoppas se nya bilder när rymdsonden ”Dawn” nu närmar sig dvärgplaneten Ceres

Jerry, 17:27, 2 mars 2015. Anmäl

Det är också mitt fel... :)

Putin, 15:14, 2 mars 2015. Anmäl

En sak är i alla fall säker, om det här är något annat än ett naturligt fenomen kommer NASA inte berätta det för oss.

Klas H. (Webbsida), 12:12, 2 mars 2015. Anmäl

My God, it's full of stars!

Erik, 09:44, 2 mars 2015. Anmäl

[…] För närvarande vet forskarna inte varför eller vad det är som lyser i kraterns, men det troligaste är kanske att det beror på vulkanisk aktivitet: […]

Varför lyser det på Ceres? | Anarres (Webbsida), 09:39, 2 mars 2015. Anmäl

"Och nu närmar sig Dawn Cer... ooh, shiny!"

Torbjörn Larsson, 08:47, 2 mars 2015. Anmäl