Mystiska smällar – några förklaringar

Ingen kan väl ha undgått uppståndelsen kring den kraftiga smällen utanför Trosa den 11 april. Något som den här bloggen har uppmärksammat vid ett par tillfällen. Någon förklaring har tyvärr inte sett dagens ljus så mystiken är fortfarande tät. Men nu är det inte bara Trosa som har utsatts för mystiska smällar, också Norrköping och Skövde har sina mysterier att bjuda på.

Men – här kanske smällarna håller på att få en förklaring.

Om vi börjar med Norrköping så har har våren bjudit på flera knallar, några av dem i området kring Albrektsvägen, andra vid S:t Persgatan och Albert Engströms gata. Och strax före midnatt natten till i dag (26/4) small det igen:

– Jag stod och borstade tänderna när jag hörde den första smällen och ett par minuter senare small det igen, säger ett öronvittne till mig.

Till skillnad från Trosasmällen verkar bevisläget för en handfast förklaring vara gott. Norrköpings Tidningar kan berätta att polisen hittat såväl fragment som skador på bilar och fastigheter. Det verkar helt enkelt som någon sprängt något av en hittills okänd anledning. Inte mycket till förklaring kanske men här finns ändå tecken som tyder på att fallen kommer att få sin lösning i den kriminella delen av vår verklighet.

En annan smäll som är intressant i sammanhanget är den som hördes i Våmb i södra Skövde vid 10-tiden på förmiddagen den 19 april. Då hörde ett stort antal personer vad som i Skaraborgs Allehanda beskrevs som en ”mystisk smäll” och i Skövde Nyheter rapporterades under fyndiga rubriken: ”Var det en bomb i Våmb?” Hade det inte varit söndag skulle förklaringen ha kunnat vara Cementa som då och då spränger i ett brott i utkanten av staden.

Nu har det visat sig, skriver samma tidning den 21 april, att seismologerna i Uppsala registrerat ett litet skalv med styrkan 1,5 på Richterskalan med sitt epicentrum i trakten av Skövde. Och här kan det ha rört sig om spänningar i berget som släppt och därmed orsakat den ljudliga smällen.

– Vi vet att ytliga jordskalv kan orsaka högljudda smällar, så ljudfenomenet motsäger inte det, säger Björn Lund på Svenska nationella seismiska nätet i Uppsala till tidningen.

Och visst kan det vara så. Jag minns själv ett jordskalv i Stockholm i slutet av maj 2006 där tusentals människor studsade högt efter en kraftig smäll skrämt dem på natten till den 25:e. En smäll som visade sig vara en mindre jordbävning med sitt epicentrum under Lärarhögskolan i Marieberg.

Så smällar kan vara nog så mystiska men förklaringen till dem är oftast jordnära. Vi får väl se hur det går med smällen i Trosa. Där får vi fortsätta att spekulera ett tag till.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Därför är det lättare att tro

I Bibeln säger Jesus att tro kan förflytta berg, något som kanske inte ska tas helt bokstavligt. Men tro är tveklöst en av de starkaste krafterna som finns i världen. Den som tror på något är ibland beredd att göra saker som ingen annan skulle göra.

Häromdagen satt jag på flyget till Malmö och passade då på att läsa ett nummer av New Scientist som blivit liggande hemma ett par veckor. Omslaget hade en tydlig rubrik: ”BELIEF”. Undertexten var den som lockade mig: ”Den är drivkraften bakom allt vi gör, men våra övertygelser är byggda på… inget.”

Artikeln visar hur vi i nästan allt vi gör och tänker bär med oss ett fundament av tro, inte handfasta kunskaper, och att det absolut inte enbart handlar om religiösa övertygelser. Nej, tro är något som vi är så vana vid att vi ofta förväxlar den med vetande.

En del ”trosföreställningar” bygger vi på information från människor eller samhällsstrukturer som vi bestämt oss för att vi litar på. När en lärare berättar hur dna bygger upp oss människor hämtar vi in den kunskapen och assimilerar den utan att vi för den skull kan verifiera vad som är sant och inte.

Vårt svenska samhälle bygger på vetenskap. Det samlade vetande som grupper av forskare tagit fram blir en del av den värld som vi har bestämt oss för att leva i. Samtidigt vet vi att vetenskap är kunskap under utveckling och att nya rön kan förändra läget. Det som var sant i går är inte alltid sant i morgon. Och vi har valt att tro på vetenskapen trots att de flesta av oss aldrig har en möjlighet att kontrollera dess fundament.

Andra samhällen bygger på religion. Inte heller där förutsätts samhällsmedborgarna att kontrollera uppgifterna. Tvärtom kan ett sådant agerande tolkas som ett tecken på tvivel.

Nu finns det en avgörande skillnad mellan tron på vetenskapen och tron på religionen. Vetenskapen uppmuntrar människor att kontrollera och ifrågasätta. Religionen gör inte det. På det sättet passar vetenskapen in i vårt demokratiska samhälle. Något som vi svenskar är övertygade om är det bästa sättet att få ett land att fungera.

Men i grund och botten är själva mekanismen densamma när det gäller vad vi tror på. Och den sitter djupt rotad i våra hjärnor som har lättare att tro än att tvivla, något som hjärnforskningen har kunnat visa.

”Allt sammantaget så blir den obekväma slutsatsen att några, om inte alla, av våra grundläggande övertygelser om världen är baserade, inte på fakta och förnuft – eller ens på felaktig information – utan på magkänslor som kommer från psykologi, grundläggande biologi och kultur”, skriver New Scientists författare.

Skulle vi själva testa allt som vi sedan väljer att tro på så skulle vi inte komma särskilt långt, konstaterar en forskare i artikeln. Nej, vi måste helt enkelt välja att lita på en hel massa människor och böcker. Annars blir vi inte hela människor.

Artikeln i New Scientist visar hur våra tro, våra övertygelser, är byggd på lösan grund samtidigt som den är mycket svår att ändra på. Det vi en gång har börjat tro på det håller vi ofta fast vid. När vi får höra något nytt, som strider mot de övertygelser vi redan har, så tar vi inte in detta utan försöker istället motbevisa det nya och förstärka den tro vi redan har. Vi går i försvarsställning.

Att förändra en persons, eller ett samhälles, sätt att tänka är en process som många gånger är omöjlig. Något som tydligt framgår i partiledardebatter på teve om inte annat.

Min egen grundinställning är att det alltid är bättre att veta än att tro. Men efter att ha läst artikeln så inser jag att vetande ofta är lätt förklädd tro. Kort sagt så tror vi att vi vet en massa saker.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 2

Kommentarer (10)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 10

Clas Svahns och vissa kommentatorers okunnighet och fördomar om religion lyser tyvärr igenom som oftas i dessa debatter. Låt mig ta tre saker vars existens jag tror på: kvarkar, Australien och Gud. Denna tro baseras i huvudsak på vad andra sagt och skrivit. Själv har jag ingen egen erfarenhet av varken kvarkar eller Australien och min direkta erfarenhet av Gud är begränsad (men till skillnad mot de andra exemplen inte noll). Ett bra inlägg var det hur som helst.

Per Börjel, 12:53, 23 april 2015. Anmäl

Tillit är nästa relevanta ord i diskussionen. Bra skrivet!

claudiusrex (Webbsida), 14:35, 19 april 2015. Anmäl

och de som vet saker blir ofta föraktade av de som tror annat än det som är vetskap/vetenskap. Till och med i Sverige, eller ska jag säga, naturligtvis i Sverige, eftersom färre och färre faktiskt agerar i vetenskaplig anda utan istället sållar sig till fundamentalistiska grupper som basunerar ut tro som vetenskap.

Anders Nilsson, 14:17, 19 april 2015. Anmäl

Den stora skillnaden för vanligt folk är att samhällen med vetenskaplig agenda har levererat demokrati, tankefrihet , materiellt välstånd, låg barnadödlighet et c. Religiösa samhällen har däremot levererat förtryck och fattigdom åt vanligt folk.

Leif Lindau, 08:17, 19 april 2015. Anmäl

Människan är ett flockdjur. På det sättet kan vi dra nytta av andras erfarenheter. Att tilltro auktoriteter (och majoriteter) har alltså ett överlevnadsvärde för flockdjur. Ett stort värde. Det centrala begreppet är förtroende. Utan förtroende ingen kunskapsöverföring. Man förundras över att rationalismen och Upplysningen, som vi givetvis har stor nytta av, har fördunklat en sådan insikt. hel massa människor och böcker. Annars blir vi inte hela människor.

Johan Olofsson, 04:49, 19 april 2015. Anmäl

Skulle nog vilja modifiera resonemanget lite och säga som så att det är en väldigt stor skillnad att tro på nåt som med 99 % sannolikhet är sant och att tro på nåt som med 1 % sannolikhet är sant. Tror ! att man behöver den här lite mer statistiska synen på "sanningen". Vi vet ju alla att man av rent praktiskt skäl för att kunna leva ett normalt liv måste nöja sig med att nåt är troligt. Det brukar för det mesta funka.

Janne N, 02:53, 19 april 2015. Anmäl

Hej, André! Du har missat hela poängen med blogginlägget. Och med artikeln i New Scientist. Ingen av dem handlar om kunskapsrelativism utan om att vi alla faktiskt grundar våra kunskaper på underlag som vi väljer att tro på. Jag är en vän av den vetenskapliga metoden men det är inte det jag skriver om. Läs gärna igen.

Clas Svahn (Webbsida), 00:44, 19 april 2015. Anmäl

En fullständigt medioker blogginlägg/krönika. Relativismen borde döden dö, för den är så patetisk i grunden. Tyvärr, vi kan inte rösta om att gravitationen ska upphöra eller ej. Den kommer att fortsätta att verka oavsett! Där är den fundamentala skillnaden som denna artikel helt bortser ifrån.

André Nilsson, 23:08, 18 april 2015. Anmäl

"inom vetenskapen vet man att man tror, inom religionen tror man att man vet"

Mathias Johansson, 18:17, 18 april 2015. Anmäl

Bra skrivet. Att man får revidera vetenskapen medför att kunskapen och utvecklingen går framåt. Medans det i religion är förstenad i tiden. Den har varit klar och färdigtänkt i 2000 år. Och är man barn och blir "in tutad" religion så har man med goda chanser med sig det genom hela livet. Tyvärr.

Biff Wellington, 17:28, 18 april 2015. Anmäl

Ingen brist på smällar

Det råder ingen brist på oförklarade smällar och de är inget nytt för vår tid. Som så många andra fenomen och händelser brukar mediernas intresse och artiklar (som min blogg från i går) locka fram flera iakttagelser och minnen hos läsekretsen. Så jag var inte förvånad när telefonen ringde vid lunchtid i dag och författaren och journalisten Erik Eriksson var i andra änden för att berätta om en händelse som inträffade den 12 oktober i år. Inte i Trosa utan någonstans utanför Grisslehamn där han bor.

– Klockan var 19.30 och jag satt inne i mitt hus då det plötsligt hördes en djup smäll som fick hela huset att röra sig, berättar han. Rutorna skakade och glasen i köksskåpen skallrade. Det hela tog säkert två sekunder, så det var inte bara en knall utan något som rörde sig en stund.

– Ett par minuter senare kom en likadan smäll till.

Fem dagar senare inleddes det som i medierna kom att kallas för en ubåtsjakt (men av försvaret betecknades som en ”underrättelseoperation”) tio mil längre söder ut och smällarna föll i glömska på det sätt som händelser har en tendens att göra när något annat, mera spännande, tar över.

Enligt Erik Eriksson kontaktade han försvaret som inte kunde förklara smällarna som han säger kunde höras från norra Väddö, Singö och småöarna i Singöfjärden. Till Norrtelje Tidning säger Mikael Abramsson, kommunikatör vid Försvarsmakten samma sak: ”Vi har ingen förklaring och vi har inget med det att göra.”

Mystiska smällar från skyn är inget som enbart hör Sverige till. Som den 30 november 2014 då människor från Aberdeen i Skottland till Devon i södra England studsade till då en kraftig smäll hördes vid 22-tiden på kvällen.

– Jag kunde inte höra vad de sa på teven eftersom ljudet var så högt. Och det verkade pågå i en evighet, berättade Claudia Angiletta i Croydon söder om London för Daily Mail.

En forskare vid universitetet  i Buckinghamshire beskrev ljudet som när brittiska och amerikanska piloter genomförde bombövningar längs östkusten.

Andra öronvittnen berättade hur ljudet pågick i en halvtimma. På flera håll blev husdjur som tokiga när ljudet, som beskrevs som en serie explosioner, dundrade på. Spekulationerna var många men svaren få också då.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-1 av 1

Här har du stoff som heter duga! Att minnas framtid är inte dåligt :) "Erik Eriksson var i andra änden för att berätta om en händelse som inträffade den 12 oktober i år"

Rex Regeborg, 12:01, 17 april 2015. Anmäl

Smällen vid Trosa ännu utan förklaring

Klockan 20.30 i lördags (11 april) small det ordentligt i skärgården utanför Trosa. En smäll som hördes till Vagnhärad, Mörkö och Södertälje har ännu inte fått sin förklaring.

Bengt Ivarsson som bor på Öbolandet, 75 meter från vattnet, sydost om Trosa har utsikt över södra Fågelöfjärden mot Hänö. Klockan 20.30 i lördags satt han och tittade på Babben Larsson på teve då det plötsligt hördes en våldsam explosion:

– Det var tungt som en bomb och det skakade i berggrunden så att det kändes i hela huset. Jag tänkte ”mina” men jag vet inte, smällen var väldigt hög och de bara skakade till! Sedan ringde den närmaste grannen direkt. Min syster inne i Trosa, som har utsikt mot vattnet, hörde hur det skallrade i rutorna, säger Bengt Ivarsson.

Drygt en kilometer längre söder ut satt Anders Boije i sin sjöbod på Hänö då smällen kom:

– Det dundrade till i huset och lät som när åskan slår ned i Laberget bakom mig men då brukar jordfelsbrytaren slå av och det gjorde den inte. Men jag tror inte smällen kan ha kommit från vattnet, då borde den inte ha hörts så långt. Jag tror att den kom uppifrån, säger han.

Den våldsamma smällen har ännu inte fått någon förklaring även om spekulationerna är många.

Vi vet i alla fall vad det inte var:

1. Det var inget svenskt eller utländskt flygplan som gick igenom ljudvallen. Det har försvaret kunnat avfärda. Trots den förklaringen har ryktet gått om att någon sett Jas Gripen-plan i området vid tillfället. Men de plan som sågs flög över Rönninge på väg öster ut klockan 17.20: ”De flög på bara några hundra meters höjd och var borta på tre sekunder”, säger Peter Burnert som såg roten med Gripenplan dåna fram över villan i Rönninge. Tio minuter senare lade han ut den omskakande upplevelsen på Facebook.

2. Det var knappast någon gasexplosion från havsbottnen, vilket inträffar då och då, eftersom smällen var för kraftig. Jag har själv undersökt ett antal sådana explosioner genom åren och gas kan kasta upp stora mängder vatten när den exploderar på det sättet, men själva smällen brukar mildras av vattnet och får inte hus att skaka.

3. Det var inte åska enligt SMHI och Uppsala universitet har inte registrerat något jordskalv.

4. Det var ingen rymdsten som gick in i atmosfären och exploderade, vilket också det händer då och då och som kan skapa ljudbangar. Uppsala universitets institution för fysik och astronomi har en kamera som letar efter stora meteorer men den kunde inte se någon sådan vid det aktuella tillfället. Inte heller professor Ludwik Liszka, som har instrument som lyssnar efter sådana bangar, har registrerat något den kvällen.

5. En svensk mina som av misstag briserat är inte troligt eftersom minfälten i området har avvecklats.

Kvar finns: En gammal mina från andra världskriget som exploderat eller någon ljusskygg person som sprängt utan tillstånd. Bengt Ivarsson säger sig också ha hört en båt köra in mot Trosa strax efter det att han kommit ut ur huset bara någon minut efter det att detonationen hörts. Också Anders Boije talar om en båt som passerat området, men då 20 minuter efter smällen.

Och även om sprängda ryska ubåtar och annat liknande diskuterats i olika forum så är det tveksamt om en smäll under vattenytan kan få rutor att skallra i Trosa ett antal kilometer därifrån.

Lustigt nog, vilket Magnus Söderström som läst den här bloggen noterar, så inträffade en liknande händelse nästan exakt för elva år sedan. ”Vid elvatiden på onsdagsförmiddagen skakade Trosa innerstad till och ett dovt muller hördes utifrån skärgården”, inledde Södermanlands Nyheter en artikel den 5 maj 2004. Ingen militär aktivitet och ingen åska den gången heller.

Det är alltså långt ifrån första gången som mystiska smällar har hörts utan att någon orsak har kunnat hittas. Den 21 februari hördes en våldsam detonation på västra delen av Norrköpings innerstad och ett par liknande smällar hördes tidigare i år, den 12 februari och den 29 januari.

Den 21 mars hörde invånarna i Finspång en kraftig smäll som fick husen att skaka. Den 5 februari 2014 smällde det i Gävle och den 24 oktober 2014 smällde det i Västerås utan att man hittade något orsak.

Och går man tillbaka i tiden hittar vi en kraftig smäll över hela Skellefteå med omnejd den 31 oktober 2011 och polisen blev nedringd. Någon förklaring hittades inte. Eller varför inte Södertälje den 22 december 2008 då till och med en polispatrull kände skakningarna.

Det finns en lång rad andra exempel. Och en sak är säker, det lär fortsätta smälla. Vad som orsakade lördagens smäll är ännu så länge skrivet i stjärnorna.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (8)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-8 av 8

När har liknande (i styrka och frekvens) smällar börjat registreras? Kopplingen mellan Haarp och ljudbangar är annars enkelt logisk.

Ann Linderhjelm, 14:28, 17 april 2015. Anmäl

Svårförklarliga smällar har förekommit runt hela världen långt före HAARP. Och jag har svårt att se någon koppling till detta projekt.

Clas Svahn (Webbsida), 18:56, 16 april 2015. Anmäl

En sannolik förklaring kan vara ljudbangar orsakade av Haarp. Även USA har haft oförklarliga smällar i vinter.

Ann Linderhjelm, 13:35, 16 april 2015. Anmäl

Förutom kameran, som absolut kan ha missat en bolid, så har alltså ett antal andra instrument, som lyssnar efter smällar från meteorer inte hört ett knyst. Därför är det osannolikt att det skulle ha varit en bolid/stor meteor.

Clas Svahn (Webbsida), 00:24, 16 april 2015. Anmäl

När Svenska Försvarsmakten i slutet av 1950-talet skulle lära sig lite -mer- om atombomb placerade man en stor klump dynamit på en ställning i skogen i Norrland ..och smällde av. -Och visst hördes det!!! ...men Försvarsmakten förnekade att de hade nååånting med smällen att göra . -Sån är alltså Svenska Försvarsmakten att lita på.

Bengt-Olof Gavne, 23:22, 15 april 2015. Anmäl

Jag tror ändå att rymdstens-teorin låter troligast. En kamera skriver du - men vad vet vi om väderförhållandena den kvällen? Var det mulet kan "kameran" ha missat händelsen. Instrumenten som mäter ljudbangar från rymdstenar borde ju även registrera smällar från annat, eller? Så något måste ju har registrerats hur som. Inget konspirationstänk här, utan jag tror att vi har att göra med en sten i personbilstorlek från rymden. Det brukar oftast vara fallet, speciellt nu när STS avecklats. :)

Gustav Bergvall, 23:17, 15 april 2015. Anmäl

En tänkbar, men ändå inte trolig orsak: Ett USA-spaningsplan, SR -71, som gjorde 3 Mach,brukade flyga ut mellan Öland /Gotland, men så snabbt att flygvapnet knappt kunde låsa radarn. Därför att ett U.S-span-ingsplan, avvisades av rysk jakt utanför Kaliningrad, några dagar innan. (SR71 ej i bruk idag,men ersatte ibland satellitspaning). Det finns nog ingen ersättare.Dessa två kategorier, SR71+Kaliningradincidenten, har ej nämnts i floran av förklaringar,men JASplan aktiva i aktuell sektor.

Oroande Liberal, 23:13, 15 april 2015. Anmäl

Det kanske bara var en helt vanlig prutt?!

Fluffi Fluffsson, 21:05, 15 april 2015. Anmäl