Donald Trump och sanningen

GOP 2016 Trump Florida

Människans psyke och vårt bräckliga minne är något som fascinerar mig djupt. Psykologiska experiment visar hur dåliga vi är på att minnas saker och hur vi hela tiden bygger på och förändrar minnesbilder då nya händelser inträffar runt oss.

Våra hjärnor är absolut inga datorer. Snarare en påse växelmynt där vi ibland plockar ut och ibland lägger till eller växlar in slantar.

För några år sedan mötte jag en av Stockholmspolisens utredare som berättade för mig att han ibland undrade om någon inte blandat ihop övervakningsfilmerna från rånet med bankpersonalens vittnesmål om det samma. För det hände att filmerna visade en ensam rånare, inte allt för välväxt och med något som kanske kan ha varit en pistol – medan personalen vittnat om flera stora män med något som var automatvapen i händerna.

Nu ska det sägas att hans berättelse nog inte var exakt så men eftersom jag aldrig skrev ned den så tar jag den ur minnet – vilket är vanskligt. Men hans erfarenhet var i vilket fall att minnet ofta spelar oss ett spratt. Och inte sällan ett ganska stort så.

Nu är detta även min erfarenhet. En ufoundersökare är van vid bräckliga minnesbilder.

Men det stannar inte vid det. Vi är också mycket lätta att påverka. Om någon i en grupp säger sig se något på himlen så är det lätt för andra i gruppen att se samma sak. 1974 undersökte jag ett av mina första ufofall där ett antal poliser och journalister befann sig på Kinnekulle i Skaraborg. Samtliga tittade på planeten Jupiter, vilket de inte visste, men när en av männen på kullen berättade hur han såg en cigarrformad farkost bakom ljusskenet så började också andra se detta.

En av poliserna ritade till och med en teckning av cigarren som publicerades i flera tidningar nästa dag.

Allt detta dyker upp i skallen på mig när jag följer debatten om republikanen Donald Trumps försök att bli partiets presidentkandidat. Trump har nämligen, vid ett flertal tillfällen, påstått sig ha sett hur ”tusentals muslimer” dansat och firat när World Trade Center störtade samman på Manhattan den 11 september 2001.

Muslimerna ska ha befunnit sig på New Jersey-sidan och det var där han såg dem.

Att detta skulle ha inträffat finns det inga som helst bevis för. Noll. En rad amerikanska tidningar har försökt att hitta en bekräftelse men misslyckats och historien beskrivs numera som helt vederlagd.

Trots det fortsätter Trump att upprepa den. Men i dag ser jag att han säger sig ha sett den på teve och inte på plats vilket han först gjorde sken utav:

– Jag har ett gott minne, det ska jag säga dig. Jag såg det någonstans på teve för många år sedan. Och jag glömmer det aldrig, sa han i en intervju med NBC.

Förutom att Trump glider iväg från att ha varit på plats till att ha sett det på teve ”för många år sedan” – vilket givetvis inte är bra – så är det en annan sak som är betydligt mer spännande. Trump påstår nu också att ”hundratals” människor hört av sig till hans kampanjhögkvarter och berättat att de har sett samma sak: Tusentals muslimer som dansade på gatorna.

Nu börjar det bli riktigt intressant. Inte nog med att Trumps starkt ifrågasatta historia inte har kunnat bekräftas med bilder, vittnesmål eller teveinslag från den tiden, nu påstår alltså en rad andra människor att de har sett samma sak – trots att allt pekar på att denna aldrig inträffade.

Rent psykologiskt är detta inget konstigt. Det finns hela böcker som tar upp hur vi plötsligt kan minnas saker som aldrig inträffat. Det räcker att någon vi litar på säger att det faktiskt gjorde det – sedan hänger vi på.

Och några bevis finns alltså ännu inte för att några tusen muslimer skulle ha firat på gatorna den 11 september för 14 år sedan. Och snart behövs det heller inte. Historien börjar sakta ta formen av en sanning. En sanning som är oerhört svår att motbevisa.

För vem kan bevisa att en sak inte har hänt.

Bilden ovan är tagen av Steve Nesius/AP.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 4

Kommentarer (12)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 12

Forts: men med brasklappen då att det är påstådda, inte fastslagna, händelser. Det är inte så svårt att förstå egentligen, att det en vecka efter terrorattacken surrade en massa obekräftade rykten i luften och som journalist blir då lockelsen naturligtvis stor att skriva även om sånt. Vem vet - imorgon kanske det visar sig stämma och då får man ju skäll från chefen för att man inte skrev om det. Så att rapportera sånt här men med brasklappen att det är obekräftat är ju standardförfarande i media

Nisse Hult, 20:19, 30 november 2015. Anmäl

@Jonas Lind: Ja och sen är det fortfarande så att oavsett hur många de var som skulle ha firat, så var det fortfarande bara "allegedly" - alltså påstått, inte ett etablerat faktum att något firande skedde alls. Den ursprungliga artikeln i Washington Post publicerades alltså en vecka efter attackerna den 11 september 2001 och hela artikeln är full av såna här påstådda saker. Washington Post är ju en seriös tidning så de påstår ju inte att de här sakerna hänt men de trycker ju samtidigt rykten -

Nisse Hult, 20:13, 30 november 2015. Anmäl

Dennis Croonquist: artikeln som du länkar till sätter fingret på en viktig skillnad, nämligen hur många det var som firade. "A number of people" är inte "tusentals", som Trump påstår. Trump ljuger faktiskt. Vi skulle kunna jämföra med Palmemordet. Visst fanns det vissa nötter som med glädje mottog nyheten att Palme hade blivit skjuten, men betyder det att jag kan påstå att tusentals svenskar firade Palmes död?

Jonas Lind, 19:08, 30 november 2015. Anmäl

Kan uppdatera Jarl Sandbergs kommentar nedan med att Washington Post nyligen också grävt djupare i Trumps påståenden och den högerblogg som Dennis Crooquist okritiskt länkar till nedan och dess hänvisning till tidningen dyker också upp där. Washington Post konstaterar, precis som Jarl Sandberg nedan, att "allegedly" inte innebär att något är bevisat och att det saknas allt konkret bevis för att detta skulle vara sant. Se länk nedan:

Nisse Hult (Webbsida), 18:58, 30 november 2015. Anmäl

I det här fallet finns ju politiska incitament för att "minnas" fel, så det är inte säkert att Trump-fallet passar in på diskussionen om felaktiga minnen. Politiker, och i synnerhet de som företräder extrema åsikter, brukar backas upp av åsiktsfränder när de gör lögnaktiga eller direkt galna utspel. Vad som är intressant är hur långt Trump är benägen att gå med sina lögner.

Kap Kennedy, 13:28, 30 november 2015. Anmäl

Apropå beviset i Washinton Post så står det "law enforcement authorities detained and questioned a number of people who were allegedly seen celebrating the attacks..." Det är inget bevis på Trumps påstående. allegedly betyder påstått och ingenstans i texten står det att dessa påståenden bekräftades

Jarl Sandberg, 06:52, 30 november 2015. Anmäl

Duktiga scenmagiker är mycket väl medvetna om detta fenomen i sina shower. Dom vet med sig att om dom sätter ett intryck, så kommer dom gå iväg och prata om det med sina kompisar. Detta kommer då att glorifieras, och dom kommer minnas tricket som mycket bättre än det verkligen var. I vissa fall är det jätteläskigt. Spelar ingen roll hur många som tror annorlunda, sanningen är fortfarande sanningen. Är man ensam om att veta den är det inte mycket man kan göra tyvärr.

Vincent Lindberg, 04:06, 30 november 2015. Anmäl

Clas, Det finns bevis och det finns I tidningen Washington Post. Se: http://www.powerlineblog.com/archives/2015/11/when-the-press-attacks-donald-trump-the-truth-is-optional.php Tyvärr det är på engelska, Trump har överdrivit händelse men har rätt. Du skulle återkomma med apologi.

Dennis Croonquist (Webbsida), 03:17, 30 november 2015. Anmäl

Undrar om fotbolls-VM 1958 verkligen var i Sverige. Det finns de som med säkerhet säger att det är en bluff, som det med resorna till månen. Har för mig att det är bl,a, "The Flat Earth Society". Är inte Donald hedersmedlem där? Med den tillplattade frisyren som han har - borde ge automatiskt medlemskap.

Pål Börje, 02:35, 30 november 2015. Anmäl

Apropå Svahns retoriska fråga om vem som kan bevisa vad som inte hänt: Det behövs inte Svahn. Vad som behövs är att du och alla dina kollegor i media avkräver politiker BEVIS för vad de påstår och om de inte kan bevisa sina påståenden att ni då står upp för sanningen och offentligt kallar dem för de lögnare de är. Det är media som skall granska makten - det är ert jobb att se till att vi inte hamnar i samma sörja som USA. Ni är demokratins försvar från inre korruption - det är er det hänger på!

Nisse Hult, 01:17, 30 november 2015. Anmäl

En värld av konspirationer

kennedydeadnyt1511

Den 22 november 1963 skakades världen av mordet på USA:s president John F. Kennedy när han sköts till döds i sin öppna bil då den körde längs Elm Street i Dallas.

Konspirationsteorierna efter mordet blev många och det har skrivits oräkneliga böcker om vem som egentligen genomförde mordet. Jag minns ett besök jag gjorde på den legendariska bokhandeln Shakespeare & Company i Paris på 70-talet och till min förvåning såg att den hade en hel bokhylla enbart med teorier om mordet.

I dag har Archives for the unexplained i Norrköping, som är det arkiv i Sverige som fokuserar på det oväntade och osannolika i vår tillvaro, en stor samling böcker om konspirationsteorier och den kommer att växa ytterligare med tanke på hur världen ser ut i dag där internet bjuder in tvivlarna på de officiella historierna att spekulera fritt och snabbt.

En som inte spekulerar utan vill luta sig mot fakta är professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet Erik Åsard. Åsard har intresserat sig för just konspirationsteorier, något han visade i sin första bok i ämnet ”Det dunkelt tänkta – konspirationsteorier om morden på John F. Kennedy och Olof Palme som kom 2006.

När han nu åter närmar sig ämnet i ”Konspirationsteorierna och verkligheten” (Historiska Media) återkommer han till mordet på Kennedy men skriver också om en av förra seklets andra stora mordgåtor, nämligen kidnappningen och mordet på Atlantflygaren Charles Lindberghs son, 1932. Vid sidan av Kennedymordet det i särklass mest uppmärksammade mordfallet under 1900-talet. Om det nu var mord, vilket är vad en del konspirationsteoretiker ifrågasätter.

Själv träffade jag en av dem som tvivlar i hans hem i USA 1983. För Harold Olson (bilden nedan) menar att han är just Lindberghs son och att något mord aldrig ägde rum. Olson ägnade sitt liv åt att bevisa att han hade rätt och ett helt rum i hans hus i Connecticut var belamrat med dokument, bilder och böcker i ämnet.

Men det finns givetvis också en rad andra teorier som går ut på att sonen verkligen kidnappades, en del menar av Lindbergh själv (av oklara skäl) och att den man som sedan dömdes till döden för händelsen, Bruno Hauptmann, var oskyldig. Men Åsard visar tydligt att de bevis som fanns mot Hauptmann verkligen var starka liksom han också känner sig säker på att Lee Harvey Oswald var den ensamme mördaren bakom mordet på Kennedy.

Själv är jag böjd att hålla med Åsard om att Lee Harvey Oswald sköt presidenten från sjätte våningen på skolbokslagret vid Dealey Plaza. Någon konspiration krävs inte för att förstå det som hände. Men, som författaren visar på flera ställen i boken, vårt behov av mera komplicerade förklaringar är oändligt.

Det blir kanske inte alltid så spännande när författarens iver att bevisa sin tes tränger sig på redan från början. Något som gäller framför allt kapitlet om Kennedy. Men kunskapsrikt och intressant är det hela tiden.

Kapitlet om vem som egentligen angav Anne Frank under andra världskriget snuddar bara vid själva gåtan och blir istället till ett stycke historieskrivning om hur flickan bakom världens mest kända dagbok gömde sig med sin familj i Amsterdam och sedan greps för att sändas till döden i Bergen-Belsen. Frågan är om man ens kan kalla det för en konspiration då en ensam person sannolikt tipsade polisen men bokens undertitel ”Sex historiska gåtor” räddar det hela.

Erik Åsard berättar också den för många rätt okända historien om hur nazisten Rudolf Hess mitt under brinnande krig 1941 gav sig av till Storbritannien i ett försök att mäkla fred. En märklig händelse som slutade i ett enda stort misslyckande.

Han berättar också om frågorna kring den i dag fortfarande aktuelle Dag Hammarskjölds död. Sköts hans plan ned i samband med landningen i Ndola i dåvarande Nordrhodesia 1961? Eller var det en olycka? En händelse som också den skakade en hel värld och där Åsard åter visar på svagheterna i en konspiration och mera tror på ett misstag av piloten och konstaterar att det finns ”ett formligt berg av fabelaktiga historier och falsk dokumentation” om händelsen.

Ett av lärospånen som Erik Åsard förmedlar i sin bok är att vi i dag omges av mängder av konspirationsteorier som ofta verkar spännande och fullt tänkbara. Men att vi måste inse att om en av dem är riktig så betyder det samtidigt att alla de andra, som också vid den första anblicken ter sig nog så övertygande, måste vara falska.

I bokens sista kapitel tar han upp konspirationerna kring 11 septemberattackerna mot USA 2001. Här tror ju många även i Sverige att det inte var al-Qaida och Usama bin Ladin som låg bakom dåden mot World Trade Center och försvarshögkvarteret Pentagon utan USA:s president George W. Bush.

Här kan man konstatera att Åsard inte riktigt når hela vägen i sina försök att övertyga den skeptiske läsaren och att han lämnar flera för konspirationsivrarna stora frågor utan svar. Till exempel tar han aldrig upp de direkta orsakerna till varför byggnad nummer 7 rasade eller varför det blev så få vrakdelar kvar av det plan som kraschades in i Pentagon. Båda frågorna har fullt logiska och vittnesunderstödda svar men där lämnar Åsard fältet fritt för spekulationer.

Författaren lämnar också påståendet om att samtliga judiska anställda skulle ha stannat hemma från sina arbeten i WTC den aktuella dagen utan förklaring, vilket är synd. För påståendet, som är tänkt att peka ut Israel som inblandat i attacken, är lätt att motbevisa och flera judiska sidor på nätet har listat dem som dog den 11 september 2001 med namn. I vilket fall dog omkring 300 judiska män och kvinnor som en följd av attacken.

Istället koncentrera han sig på kaparna och de bevis som finns för att dessa tillhörde al-Qaida och hur de kan knytas till terrorattacken. Något som räcker för de flesta läsare men knappat för dem som redan vet att svaret är ett annat. Dessutom måste vi alla fråga oss hur det skulle vara möjligt för så många människor som måste ha varit inblandade att hålla tyst om denna jättekonspiration. Borde inte åtminstone någon ha veknat med åren och avslöjat det mörka spelet bakom omkring 3.000 människors död? Svaret på den frågan är givet – det går helt enkelt inte.

Åsard noterar den stora skillnad det finns mellan att sitta hemma i fåtöljen och där bygga ostadiga konspirationssammanhang med att läsa noggranna rapporter från dem som undersökte händelserna och att lyssna till den personal som faktiskt befann sig på plats när det hela ägde rum. Men han skriver också om det stora genomslag dessa fåtöljanalytiker har: 2006 trodde var tredje amerikan att Bush och hans administration var inblandade i attackerna mot USA.

Åsards bok är tankeväckande i en tid då vi verkar ha allt lättare att tro på konspirationer och dåligt kontrollerade historier. Den visar tydligt hur viktigt det är att svaren på de stora mysterierna måste komma snabbt, att de är välunderbyggda och att alla fakta läggs fram och inte hemlighålls. Annars är det lätt att vi börjar tvivla.

HaroldOlson490

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 3

Kommentarer (2)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-2 av 2

Manhattanprojektet omfattade över 125 000 människor, men hemligheten om atomvapnet förblev hemligt tills det faktiskt small. Knappt ett hundratal kände till projektets hela omfattning. Det går att hålla hemligheter. Samtidigt finns det människor som påstår sig veta ditt och datt om 9/11, men vem lyssnar? Samma personer som tror att en brand kan orsaka tre skyskrapor med stålskelett att kollapsa inom loppet av sekunder? En värld av konspirationer? Ja, så tycks det faktiskt vara. Må väl /Klas H

claudiusrex (Webbsida), 00:46, 27 november 2015. Anmäl

Läste för snart 20 år sedan Norman Mailers "En amerikansk gåta" (översättning Lennart Olofsson, Natur och kultur, 1996) ("Oswald's Tale", om Lee Harvey Oswald), vilket var en extremt noggrant och utförligt skriven bok. (Tror att det fanns några medförfattare till den - materialet var enormt.) Mailers slutsats var densamma; att det var Oswald som sköt Kennedy. Visste ni att t.ex. att Oswald under några år bodde och arbetade i Minsk, Sovjetunionen (nuvarande Vitryssland)?

Conny Ohlsson, 21:51, 26 november 2015. Anmäl

De mystiska kloten kom från rymden

guardiaklot1511

De mystiska kloten som verkade ha fallit från tomma intet har nu fått sin förklaring. Men under några veckor har den spanska gåtan engagerat nätet och tidningar runt om i världen.

För plötsligt låg de där. Tre mystiska föremål, några runda klot, som fick män i skyddsdräkter och med strålningsmätare att närma sig dem med stor försiktighet.

Ögonvittnen talade om ett eller flera eldklot i skyn och tanken att det var något som fallit från rymden fick snabbt fäste. Eldklotet syntes tidigt på morgonen den 3 november men det skulle dröja till nästa dag innan oroliga människor började hitta kloten. Vikt: 15 till 20 kilo.

Nu har det hela fått sin förklaring genom en grupp hängivna amatörastronomer som noga följer det som rör sig strax utanför jordens atmosfär. Deras intresse ligger bland annat i att hålla koll på de satelliter och raketsteg som är på väg att brinna upp i jordatmosfären. För till slut gör de det – What goes up must come down.

Gruppen konstaterade först att det inte skulle falla ned något rymdskrot över jorden den dagen. Men när de började undersöka saker och ting lite närmare upptäckte de att det fanns en amerikansk militär bärraket som var på väg tillbaka mot jorden just då.

Bärraketn var av typen Titan V och den del som föll en Centaurdel som hade lyft sin hemliga spionsatellit till en bana runt jorden den 13 mars 2008 då den sköts upp från Vandenbergflygbasen. Själva raketkroppen fortsatte snurra runt jorden, tolv meter lång och 2,1 ton tung för att sakta dras ned mot atmosfären.

Och så den 3 november på morgonen brann den upp över Spanien och på vägen ned förstördes det mesta av den. Men inte allt. Tre runda tankar klarade återinträdet utan att förstöras och slog ned i ett område runt samhällena Murcia och Cuenca. Där de hittades och väckte berättigad uppmärksamhet.

Historierna kring metallkloten kom snabbt att förvrängas och några tidningar började påstå att kloten och de andra delarna slagit ned vid olika tillfällen. Men så var det inte. Alla föll samtidigt.

Liknande klot har fallit ned också över Sverige vid en rad tillfällen. Och för många år sedan skrev jag själv en lång artikel om dessa tillsammans med min kollega på Archives for the unexplained, Anders Liljegren.

Det kommer att fortsätta falla klot från skyn. Så länge det snurrar runt en massa rymdskrot som väntar på att falla ned är det bara att anbefalla hjälm på. Men ännu så länge har ingen människa dött eller skadats av nedfallande rymdskrot. Kan ju vara en tröst.

rymdklotibil1511

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (2)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-2 av 2

Absolut. Risken att få en sak i skallen här nere på jorden är inte särskilt stor. Och rymdskrotet i bana runt jorden är ett stort problem redan nu.

Clas Svahn (Webbsida), 15:56, 26 november 2015. Anmäl

Det främsta hotet utgörs väl av allt rymdskrot som stannar kvar däruppe och hotar framtida rymdfärder. Slit & släng-mentaliteten funkar inte riktigt när skräpet recyclas i omloppsbana och hela tiden återkommer med viss periodicitet.

G Jonsson, 20:16, 25 november 2015. Anmäl

Sitt kvar tills filmen är slut

När jag gav mig ut på spökraketjakt i Muddus nationalpark förra året hade jag med den senaste flugan – ett litet batteri som jag kunde ladda telefon och padda med utan att behöva plugga in mig i en väggkontakt. För just sådana fanns det väldigt få av i skogen kring sjön Nammajaure.

Visserligen var jag tvungen att koppla in en sladd mellan laddaren och mina apparater men det var ändå betydligt enklare än att dra en sladd till Jokkmokk. Och laddaren klarade flera uppladdningar och jag klarade dagarna i fält utan problem.

Nu har laddarna tagit ännu ett steg på den sladdlösa vägen och flera företag säljer numera laddare som inte kräver någon sladd mellan telefon och laddare över huvud taget. Tekniken kallas Qi och bygger på induktion där energin överförs med hjälp ett magnetiskt fält.

Osynligt och lite lätt magiskt då man bara lägger telefonen på plattan och så laddas den.

Och det är just magin som har fått svenska Ikea att i sin tur få många nätkonsumenter att lyfta på ögonbrynen då företaget i en videoannons som rullat på Youtube i några månader får en ung man att sväva. För här får vi följa en bungy jump-hoppare som ska utföra ett hopp – utan lina! Inte illa. Om det går.

Som så ofta när märkligheter sprids över nätet finns det de som tror på vad de ser. Men vad man ser är inte alltid det man får i slutändan.

För givetvis är Ikeareklamen inget annat än ett stycke lockande bilder för att få oss konsumenter att tänka positivt när det gäller en ny produkt. När Damien Guette, som killen kallas, svävar där i tomma luften så gör han det med hjälp av photoshop.

Den som orkar titta till slutet av Ikeareklamen får också svaret: ”Wireless bungee jumping. One day.” ”Wireless charging. Today.”

(Att laddaren själv måste ha en sladd är kanske inte lika magiskt.)

Men att titta till slutet är inte alltid så lätt. Vi har alla ont om tid och vill gärna tro på det vi ser. Den som minns mockumentären ”Dark side of the Moon” från 2002 där regissören Stanley Kubrick pekas ut som mannen som fejkade månlandningen 1969 där bevis för bevis radas upp. Efter 50 minuter är det lätt att ha låtit sig övertygas och misstanken om att vi (mänskligheten) nog aldrig landat på månen har vuxit.

Men den som också sitter kvar under eftertexterna fick se alla roliga ”bloopers” och misstag under inspelningen vilket visade att hela filmen var gjord som ett stort skämt.

Så det finns två saker att lära sig av allt detta.

Sitt kvar tills filmen är slut.

Alla trådlösa apparater kräver också en sladd någonstans i kedjan.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (3)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-3 av 3

Bland trådlös kraftöverföring kan nämnas piezoelektriskt överförd energi, dvs mekaniska svängningar som har fördelen att inte läcka elektriska signaler, speciellt datasignaler vilka i praktiken är omöjliga att filtrera bort och letar sig ut via elkablar etc och kan avlyssnas av främmande makt.

G Jonsson, 19:40, 10 november 2015. Anmäl

Det mesta går att få "bekräftat" på internet: Elvis lever, Månlandningen ägde aldrig rum, 911 var en CIA/NSA/Mossad grej, det finns döda utomjordingar i Rosewell etc. Och för dem, för vilka Internet är enda kommunikationsmedel, så blir sådant dagens sanning.

Gary Wikstrom, 09:59, 10 november 2015. Anmäl

James Randi, Kanada, är en amerikansk illusionist. Sedan 70-talet har han arbetat med att avslöja personer som påstår sig ha övernaturliga förmågor. Mest känd är han för ett pris på en miljon dollar, som han lovat att betala ut till den som på ett av båda parter acceptabelt sätt kan genomföra en studie som bevisar ett paranormalt, ockult eller övernaturligt fenomen. Såvitt jag vet har ingen lyckats dupera James - eller om möjligt kunna uppvisa äkta övernaturliga/paranormala krafter.

Conny Ohlsson, 01:12, 10 november 2015. Anmäl

Mystiska figurer riskerar att förstöras

korsetkazak490

På en rad olika platser längs den kazakiska stäppen vilar de på sin hemlighet. Enorma geometriska figurer vars form endast kan ses från luften. Nya bilder från Nasas satelliter ska ge forskarna möjligheter att lösa deras gåta.

Hittills har den forskare som råkade hitta dem för åtta år sedan upptäckt 260 olika platser med figurer, skriver New York Times.

Upptäckten gjordes av en ren slump när den kazakiske forskaren Dmitrij Dey precis sett ett program om mumier och pyramider på Discovery Channel och insåg att det kanske kunde finnas pyramider även i hans eget land.

Med hjälp av Google Earth började han leta – och hittade något helt annat. Omkring 300 kilometer söder om staden Kostanaj dök de första figurerna upp och snart hade han hittat en rad andra.

En av dem var formad som en ring av stora cirkelformade högar som skapats i jorden. En annan hade formen av en rektangel med de fyra hörnen förenade med två tvärgående linjer och döptes sedan till Ushtogayskyfyrkanten efter den närmast liggande byn. En tredje hade tre armar med var sina utskott omgiven av cirkelformade områden och har ibland liknats vid en svastika. En fjärde var formad som ett kors.

Men det finns alltså många fler.

En av forskarna säger till New York Times att han inte tror att figurerna var tänkta att ses från skyn utan istället användes för att bland annat följa solens upp- och nedgång. Men en sak är klar: från marken går de knappt att se över huvud taget.

Storleken är som flera fotbollsplaner och åldern uppskattas till 8.000 år efter de fynd som gjorts i närheten av några av figurerna.

Vid en expedition 2008 undersöktes tre av figurerna och resultatet publicerades på en kazakisk webbplats. Kullarna som utgör delar av figurerna är i dag omkring 12 meter i diameter och en meter höga men har, tror forskarna, en gång höjt sig mer än tre meter över marknivån.

Upptäckten betecknas som sensationell och förhoppningen är att få området registrerat som världsarv. Och det är bråttom –risken är nu att dessa jordmysterier kan komma att förstöras. Ett av dem – Kogakorset – har redan skadats svårt då en väg byggdes rakt över det tidigare i år. Detta trots att myndigheterna i Kazakstan informerats om var de olika formationer finns.

Förhoppningen står nu till ett samarbete över gränserna. Bland annat genom avancerad markradar och bilder från rymden tagna av amerikanska Nasa. Och dessa har visat jordmystiken i all sin prakt; en av dem kan ni se här ovan.

Nasas bilder är tagna från en höjd av 700 kilometer och visar detaljer så små som 30 gånger 30 centimeter men ingen vet hur många flera formationer som döljer sig längs stäppen. För att hitta fler har astronauterna ombord på den internationella rymdstationen ISS fått order om att ta bilder av området.

Det är inte svårt att se likheter med Perus berömda Nazcalinjer som jag själv flög över för ett par år sedan. Också där har en del figurer och linjer förstörts av vårdslösa vägbyggare. Men syftet bakom figurerna i Nazca och dem i Kazakstan är ännu gåtfull. Tecken till gudarna är den vanligaste förklaringen. Men varför konstruera så många och så stora figurer?

Den frågan väntar ännu på sin lösning.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-1 av 1

Clas Svahn, vad bra du skriver och vilka intressanta ämnen du hittar. Sakligt men ändå finurligt. Gillar verkligen att läsa dina artiklar, oavsett om det är mello eller bloggen. Tack!

Emma Wuolo, 08:15, 9 november 2015. Anmäl

Inte ett ljud – den här gången heller

Kepler452b

Inte ett ljud. Den här gången heller. ET vägrar att ge sig till känna. Förhoppningen om att få höra ett livstecken från planeten Kepler-452b spred sig som en löpeld sedan några av nätets mera sensationsinriktade sajter konstaterat att den stjärna som planeten cirklar kring (i solsystemet KIC 8462852) ibland doldes av något som verkade konstruerat – kanske byggt av någon okänd civilisation.

Nu var teorin i sig illa underbyggd. En ren gissning om vi ska vara ärliga. Men det faktum att stjärnan faktiskt såg ut att förändra sin ljusstyrka på ett sätt som inte riktigt gick att förstå tog ett fast grepp om tankarna hos dem som gärna vill se ett ja som svaret på frågan: Har vi sällskap där ute?

Och det har vi nog, i alla fall om ni frågar mig. Eller som den erfarne SETI-jägaren Seth Shostak säger i en intervju med CNN:

– Uppskattningsvis finns det biljoner planeter bara i vår galax. Och vi kan se 100 miljarder galaxer. Sedan tror astronomerna att en av tio stjärnor har planeter med möjlighet till liv. Det är en hel del.

Och det är det ju. Men Kepler-452b, som ligger nästan 1.500 ljusår ifrån vår jord, verkar kunna avföras från den listan. Shostaks SETI-institut har riktat sina radioteleskop mot planeten i förhoppningen att uppfatta några tecken på intelligenta signaler under de två veckor man har lyssnat. Men inte ett pip.

Trots det finns det ingen anledning att ge upp. Kepler-452b har beskrivits som jordens äldre kusin med många likheter med vår planet, visserligen 60 procent större men placerad på det avstånd från sin sol som vi tror är en förutsättning för intelligent liv som vi känner det. Och det finns säkert många, många fler planeter som Kepler-452b kvar att upptäcka.

Om vi nöjer oss med att hitta liv i någon form så vet vi att chanserna ökar ordentligt med tanke på hur tåligt livet är. Liv i form av bakterier har hittats i heta källor, i berggrunden, i rymdens vakuum (björndjur som liftat med en rysk raket) och i havsdjupens kalla mörker.

Det finns ingen anledning att tro att situationen skulle vara annorlunda på andra håll i kosmos.

Liv har en fantastisk förmåga att anpassa och föröka sig. Det är så anpassningsbart att det vore ett fullständigt osannolikt mirakel om vi skulle vara det enda beviset på livets vilja att överleva.

Fotnot: Illustrationen ovan är hämtad från Nasas webbplats.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 2

Kommentarer (9)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-9 av 9

Herregud Gary... vad pratar du om? Det finns inte en rad i din text som är korrekt...

Erik Durhan, 11:07, 10 november 2015. Anmäl

Och skulle det nu finnas liv därute så lär vi aldrig få veta det. Vi vet att Andromeda-nebulosan fanns för 100 000 år sedan men vi vet inte om den fortfarande finns. Och eventuella radiosignaler måste ha producerats av civilisationer som var högt utvecklade när vi fortfarande gick omkring i djurhudar och inte ens hade ett utvecklat språk. Och detta trots att allt, enligt Big Bang teorin, skapats ungefär samtidigt.

Gary Wikstrom, 09:56, 10 november 2015. Anmäl

Som sagt: KIC 8462852 och Kepler 452b är två helt olika saker. Den förstnämnda är ett stjärnsystem som beter sig på ett sätt som gett upphov till spekulationer om bevis för teorin om så kallade Dyson-megastrukturer. SETI rapporterar dock nu att de åtminstone inte har snappat upp några radiosignaler därifrån. Den sistnämnda är en särskilt jordliknande exoplanet kring en helt annan stjärna. Den har inget alls att göra med frånvaron av livstecken från det förstnämnda systemet.

Kap Kennedy, 11:06, 9 november 2015. Anmäl

Men vänta lite nu... Kepler-452b cirklar inte kring KIC 8462852... utan runt Kepler-452... duh.... Kepler 452 ligger 1400 ljusår bort och är en G-klass stjärna KIC 8462852 ligger 1580 ljusår bort och är en F-klass stjärna... där det ej finns påvisade planeter överhuvudtaget. Clas har helt enkelt blandat ihop två helt olika stories... Kepler-452b är en "jordkusin", medan ljussignalerna från en helt annan stjärna, KIC 8462852, är oförklarliga... Apropå dåligt underbyggt....

Erik Durhan, 22:23, 8 november 2015. Anmäl

Eventuella signaler är troligtvis krypterade och är svåra att skilja från bakgrundsbrus. Vi måste hitta andra sätt att identifiera eventuella andra civilisationer.

Magnus Olsson, 21:16, 8 november 2015. Anmäl

Miljarder dollar människan spenderar på himlen, använd att rädda liv här nere på jorden.

Christian Olsen, 20:04, 8 november 2015. Anmäl

Jag anser din slutsats vara felaktig, att det vore ett fullständigt osannolikt mirakel att liv bara existera på jorden. Det är lika osannolikt som att vi överhuvudtaget existerar, och tillsynes gör vi det. Du utgår från att "livet" är något universellt, dessutom isomorft med "liv" som vi definerar det, vilket är ett logiskt felslut utan empiriskt understöd. Både Max Tegmark och Ray Kurzweil har bra argument för varför "liv", som du kallar det, förmodligen är långt mer sällsynt än vad man trott.

Benjamin Andersson, 20:00, 8 november 2015. Anmäl

Bra artikel Clas-men vi skall kanske inte lita för mycket på det som Nasa kablar ut-Det var ju lite för många frågetecken kring Roswell-incidenten-mörkläggning etc

lars lundmark, 19:19, 8 november 2015. Anmäl

Det är lite tidigt att avfärda Kepler-452b, vad man har konstaterat är endast att det inte finns *riktade* signaler direkt mot jorden från Kepler-452b. Om Kepler-452b sänder ut radiosignaler likt jorden med tv, radio osv så har man ingen möjlighet att snappa upp sådana signaler. Så detta första "test" har egentligen väldigt begränsat värde. Så man kan ju fortsätta hoppas även fast det är osannolikt ;)

Thomas Nilsson, 18:52, 8 november 2015. Anmäl