Änglamöten i ny bok

iwss

För Inger Waern är det ingen tvekan. Änglar finns och de är sändebud från Gud. Om detta har hon berättat i flera böcker sedan hon under en lång rad år samlat in svenskarnas upplevelser av, och möten med, änglar.

När Inger Waern nu kommer med ”Himlen öppnar fönstret” (Semnos förlag) har den undertiteln ”Änglavakt, dramatik, humor och inre övertygelser”.

Och hennes inre övertygelser är starka. Boken är en personlig skildring av författarens väg genom livet, en väg som kantats av prövningar, tecken och även möten med änglar. Vi får läsa om hennes tidiga ungdom med daglig mobbning.

Så här i efterhand ser hon hur en gudomlig kraft hjälpt henne när allt varit som svårast och hur änglar gripit in och till och med räddat hennes liv när hon var nära att krocka med en mötande bil.

Vid ett annat tillfälle får författaren hjälp av en osynlig hand att komma upp efter en svår omkullkörning på skidor.

Vid ett tillfälle ser hon också ett kors som från sin position på himlen sänder ut strålar. En annan gång ett klot stort som en pingisboll inne i rummet. Men kanske starkast av allt, en inre röst som i juni 1993 uppmanade henne att börja samla in människors berättelser om gudomliga ting.

Den rösten skulle komma att resultera i fyra böcker.

Mötet med ängeln kom en novemberdag i början av 1990-talet, hemma i sitt eget sovrum: ”En vinge såg jag tydligt och den var skinande vit med tydliga vingpennor, precis som en fågelvinge ser ut”, skriver hon.

Det vore enkelt att säga att denna den femte är en bok för redan frälsta, men det är också en bok fylld av vittnesbörd om hur livet bjuder på oväntade överraskningar.

Och man kan se på ”Himlen öppnar fönstret” på två sätt. Och låt mig försöka:

Som skeptiker:

Precis som i sina tidigare böcker har Waern publicerat svenska folkets upplevelser av änglar på ett rakt och beskrivande sätt, utan svåra frågor och utan att försöka kontrollera sanningshalten eller ge alternativa förklaringar. Detta upprepas nu när det gäller hennes egna upplevelser.

För visst hade vi läsare gärna velat höra mer om hur den väninna som satt intill i bilen upplevde hur hela bilen som av en ”osynlig kraft” flyttats åt sidan istället för att kollidera kylare mot kylare med en annan bilist. Men det får vi inte.

Och visst kan man som läsare se andra förklaringar till det som slås fast som gudomliga interventioner.

Istället får läsaren lita på det som står. För innerst inne handlar det om tro och tillit.

Som övertygad om änglars verklighet:

Där blir boken ett slags andaktsbok där livets alla svårigheter ligger i Guds hand och den som tror vilar tryggt och tas om hand även om allt ser svart ut. Exemplen stärker den som läser boken i sin tro på att världen är så mycket mer än bara den fysiska verkligheten.

Waerns bok tar människors upplevelser på allvar.

Själv har jag träffat Inger Waern vid flera tillfällen. Och det är ingen tvekan om att hon ärligt berättar om hur hon upplever världen och öppet redovisar sin kristna tro. Den personliga tonen i ”Himlen öppnar fönstret” är möjligen lätt naiv men det är ingen tvekan om att Gud spelar en stor roll i Inger Waerns liv.

För oss som inte är lika starka i tron blir boken lite svårare att ta till sig. Den skapar nyfikenhet och reser frågor men kanske hade jag velat ha betydligt flera svar.

Bilden överst i bloggen har tagits av Stefan Svensson, Mariestad.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 2

Kommentarer (2)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-2 av 2

Här kommer den svenska jantelagen till uttryck i orden: ”sådana bara vill upphöja sig själva till någon slags ’utvalda’…” Även den som älskar Gud vet att det är som "Kap Kennedy" påpekar: en del blir helade andra inte, en del har änglavakt andra inte. Endast Gud vet varför. Det är synd att många brister i sin tillit till Gud eller vänder sig bort från Gud på grund av detta. Det kan vara en prövning för en Kristen och just då är en sådan här bok till stöd och uppmuntran.

Lars Birgersson, 20:03, 26 maj 2016. Anmäl

Det vore mig fjärran att ifrågasätta hennes trosuppfattning och upplevelser, men det jag alltid har undrat med just den där speciella sortens tro är: varför gör änglarna detta? Vad är liksom vitsen med att guida och skydda vissa och ibland, men inte alla och alltid? Förutom den uppenbara slutsatsen, att de som tror på sådant bara vill upphöja sig själva till någon slags "utvalda", är det ovanligt svårt att se den teologiska logiken i det.

Kap Kennedy, 11:29, 24 maj 2016. Anmäl

Nya planeter väcker hopp om fler

Att tre nya jordliknande planeter har upptäckts är inte längre en nyhet. Men när planeterna har observerats runt en typ av stjärnor som ingen trodde skulle kunna ha planeter runt sig – då är det en sensation.

De tre planeterna kretsar runt stjärnan Trappist-1 på ett avstånd av 40 ljusår från jorden. Och alla beskrivs som möjliga bärare av liv.

Men det är stjärnan de kretsar runt som plötsligt ökar möjligheterna till liv i kosmos ordentligt.

Trappist-1 är nämligen en dvärg som få forskare trodde skulle kunna ha planeter i omloppsbana runt sig. Få har ens tyckt det mödan värt att rikta ett teleskop mot dem. Fram tills nu då Michaël Gillon vid universitetet i Liège ägnade 62 nätter mellan september och december 2015 till att spana runt dessa dvärgar.

Det var när han mätte ljuset som når jorden från Trappist-1 som han kunde märka en liten förändring. Så liten att den har jämförts med den förändring som inträffar när en fluga flyger förbi en lampa. Ljusstyrkan minskade med en procent.

Den lilla förändringen räckte. Tecknet på att en planet cirklade runt stjärnan. Och inte bara en utan tre – av samma storlek som jorden. Två av dem befinner sig också i det område som anses vara bäst för liv. Ett område där vatten inte fryser.

Att en stjärna som lilla Trappist-1 (stor/liten som vårt solsystems gasplanet Jupiter) har planeter runt sig ökar plötsligt antalet möjliga världar i kosmos enormt. Forskarna räknar med att mellan en fjärdedel och hälften av alla stjärnor i vår galax är just dvärgar av samma typ som Trappist-1.

Så kan planeter bildas också där så finns det i ett slag miljarder nya möjligheter till liv där ute.

Men möjligheter är en sak och verkligheten en annan. För ännu har astronomerna inte kunnat se några tecken på att liv faktiskt har uppstått på andra håll än vår egen planet.

Å andra sidan har vi inte tittat efter det särskilt länge.

Upptäckten av de tre jordliknande planeterna publicerades i tidskriften Nature.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (3)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-3 av 3

Det bor antagligen redan några insektsliknande kryp där beredda att försvara sitt revir och utan direkt inbjudan kan vi få problem.

G Jonsson, 23:56, 5 maj 2016. Anmäl

Ja varför inte rikta SETI mot det trots att de har nedskurna resurser för att se om man uppfattar TV signaler därifrån?

John Krauklis, 11:57, 4 maj 2016. Anmäl

Kanske behöver vi börja hålla öppet för att alla stjärnor kan ha planeter. Inte självklart stabila planetsystem av "hög kvalitet", som vårt eget, men åtminstone i någon form. Om inte av överblivet material från stjärnans egen bildning så av uppfångade "hemlösa" planeter, som rymden mellan stjärnorna numera tros innehålla massor av. Eventuellt liv som är vetenskapligt möjligt att upptäcka på distans får vi dock vänta väldigt länge på.

Kap Kennedy, 10:32, 3 maj 2016. Anmäl