Massdöd en del av naturen

Att massvis av djur dör till synes oförklarligt är en del i naturen. Inte minst fiskar som i fallet längs Kanadas kust nu i december. Och den som vill se en lista över massdöd bland djur bara under 2016 kan konstatera att den är lång som tomtens skägg. Listan, som ni hittar på en sida över den yttersta tiden (!) är intressant och skrämmande läsning. För även om det inte finns något samband mellan eventuella Bibelprofetior och massdöd bland djur så visar listan att detta är något är normalt och återkommande i naturen.

Orsakerna varierar och vi människor kan givetvis inte känna oss oskyldiga i alla sammanhang. Våra utsläpp är en del av den dystra bilden. men, de flesta fallen av massdöd är något som sannolikt alltid har inträffat genom olika förändringar i havstemperatur, strömmar och annat som vi ännu så länge inte rått på.

Exemplen är otaliga. 84.000 fiskar hittades döda i Arkansasfloden den 30 december 2010, flera hundra ton fisk flöt i land i Paranaområdet i Brasilien samma dag, 2 miljoner fiskar flöt i land vid Chesapeake Bay i Maryland i början av januari 2011, ett stort antal döda fiskar hittades på stränderna i Waikawau Bay i östra Nya Zeeland den 4 januari och 40.000 krabbor sköljdes i land längs kusten vid Thanet i Kent i Storbritannien den 5 januari.

Dessutom har minst en miljon sälungar dött under några år – också de utanför Kanadas ostkust.

Att detta väckte uppseende kan knappast förvåna. Men också här hittades förklaringar sedan djuren undersökts. När det gällde krabborna längs kusten i Kent så visade det sig vara andra året i rad som ett liknande fenomen inträffat och förklaringen då liksom nu var att krabborna frusit ihjäl när vattnet blivit osedvanligt kallt.

Däremot gick forskarna bet på att hitta förklaringen till vad som hade dödat de 84.000 fiskarna i Arkansasfloden. ”Tråkigt nog kommer vi antagligen aldrig att få veta exakt vad det var som dödade fiskarna”, sa chefen för fiskavdelningen vid Arkansas Game and Fish Commission efter avslutad undersökning.

Listan över massdöd av djur skulle kunna fylla en hel bok – här lämnar jag fåglar helt å sidan – och i början av januari 2011 konstaterade LeAnn White vid USGS National Wildlife Health att man under de föregående åtta månaderna hade registrerat 95 fall av massdöd bland djur bara i Nordamerika. Och så hade det varit i åratal. I genomsnitt rapporteras 163 fall om året till de amerikanska federala myndigheterna.

Ett ovanligt fall av fiskdöd från Sverige finns dokumenterat i en serie häften om Skara stift som författades mellan åren 1812 och 1816 och som jag läst i en nyare faksimilutgåva. Här beskrivs en händelse från Hemsjö i Alingsås kommun från den 2 oktober 1720 då enorma mängder fisk i Hemsjön kring middagstid plötsligt gav sig in mot stränderna där den lade sig på sidan och dog. All fisk förutom ålarna som visserligen också de verkade vilja fly ur sjön men som överlevde vad det nu var som hände i vattnet.

När nyheten om det som hände i sjön spreds rusade allt fler människor i byn ned till stranden och plockade fisk med bara händerna: abborrar, mörtar, gäddor och ålar, något de kunde fortsätta med i åtta dagar enligt beskrivningen. På något sätt verkade det som om fiskarna följde med den kraftiga sydostliga vind som plötsligt hade blåst upp.

Förklaringen att det skulle ha varit vinden som orsakade fiskdöden var dock inte den enda. Under de fyra första dagarna bytte sjön färg från grönt, blått och sedan ”vitt som salt”. Ett buller hördes också från sjön som flera liknade vid ljudet av en jordbävning. Två torvor lossnade också från sjöns botten och flöt upp till ytan, den ena fortsatte in till stranden medan den andra aldrig lossnade riktigt från botten utan syntes flyta omkring ute på sjön, skriver P. E. Lindskog i ”Försök till ett korrt beskrifning om Skara stift” (Carl Zakariasson, Ed, 1985, sidan 591).

Händelsen är intressant eftersom den antyder att något hänt på sjöns botten som fått gas att strömma upp i vattnet. Att sjöbotten bestod av material som kunde skapa detta utsläpp blir tydligt när de två torvorna flyter upp, något som inträffar med viss regelbundenhet i flera svenska sjöar. Dessa så kallade flottholmar flyter endast då de fyllts med metangas från ruttnande växter på sjöns botten.

Men nedbrytningen av biologiskt material kan också skapa svavelväte, en betydligt lömskare gas. Om denna utlöses i stora mängder skulle den teoretiskt kunna tränga undan syret i vattnet och döda fiskar. Om det var detta som hände i Hemsjön för snart 300 år sedan är det ingen som vet och frågan kvarstår hur den i så fall skulle ha kommit ut. Kanske är bullret svaret på den frågan; en lokal jordbävning som skakade om sjöns botten så till den milda grad att gasen spreds i vattnet och dödade fisken.

Fiskar kan ju också dö i stora mängder i samband med blixtnedslag. Den 4 september 1767 kunde en bonde i Parthenay sydost om Nantes i Frankrike se en starkt lysande flamma som under ett oväder lyste upp en hel damm på hans ägor. När han gick fram till dammen nästa dag flöt alla fiskarna i den döda på ytan. Samma sak ska också ha hänt i Lac de Moret söder om Paris den 2 augusti 1850. Att fiskarna dödats av ett blixtnedslag verkar inte särskilt långsökt.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-1 av 1

Vattendjurens problem torde vara i ganska ringa utsträckning självförvållade medan landdjuren brottas med politiska, religiösa och industriella frågeställningar.

John Johnstone, 23:13, 30 december 2016. Anmäl

Trött på ditt namn? Här är hjälpen!

bengtafbok1612

Funderat på att byta namn så här lagom till det nya året? Då kan det vara värt att kasta ett öga i folklivsforskaren Bengt af Klintbergs bok ”Byta namn?” (Carlssons).

Bengt af Klintberg konstaterar vi svenskar gärna vill vara lite ovanliga, helst unika, när det gäller vad vi heter. Bara under de senaste tio åren har 15.000 invånare bytt efternamn. Och trots en lång lista med namnförslag som publicerats på Patent- och registreringsverkets webbplats (under Namnenheten) så är det bara att notera att de flesta av dessa är platta och utan begriplighet.

Egentligen är de inte namn utan konstruktioner av sammansatta ord.

För ett namn ska helst ha anor eller åtminstone vara begripligt. Andersson är ju från början ett sätt att berätta att man är son till Anders. Men detta bruk, som gjorde efternamnen till berättelser och inte till fasta beteckningar på en släkt, förändrades vid sekelskiftet år 1900, skriver af Klintberg, och noterar att vi då i stora mängder sökte oss till städerna och plötsligt fann oss bo grannar med personer som hette samma som vi själva.

Inte alltid så kul.

Det är viktigt att heta något man är nöjd med. Begreppet ”du är vad du äter” skulle kunna ersättas med ”du är vad du heter”. Vi har alla en inneboende bild av hur vissa namn passar till vissa typer av personer. Andra namn behöver tid på sig för att plötsligt en dag verka helt normala. Vi minns nog alla chocken när kung Carl XVI Gustaf lät meddela att kronprinsessan Victorias och prins Daniels första barn skulle heta Estelle. Nu är det ingen som lyfter ett ögonbryn.

”Byta namn?” är en rolig bok att bläddra i och en lärorik att läsa. Här radar författaren inte bara upp en lista med mer eller mindre begripliga namnförslag utan förklarar bakgrunden till 800 tänkbara namn som de flesta av oss nog skulle klara av att heta. Kanske till och med vilja heta.

Och Bengt af Klintberg är inte sen att påminna om att hans bok långt ifrån är den första med namnförslag som publicerats. Tiotusentals namn har föreslagits av diverse författare genom åren.

Så går du i namnbytartankar så är detta en bok som föder idéer. Kanske dags att byta till Grimsten eller Boggert? Eller varför inte Ternskog eller Dackeson? I vilket fall så berättar Bengt af Klintberg vad namnet egentligen betyder och vilka rötter det har. Något som kan vara bra att veta.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (2)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-2 av 2

Mängden nya namn är inte obegränsat och räcker inte åt alla. Därför borde man kunna återanvända befintliga namn och tillfoga en siffra, på samma sätt som man gör med användarnamn på Internet, t ex Svahn2, Svahn3... Svahn123 osv. Därmed inte sagt att ett namn enbart skulle få bestå av siffror, men man kunde gå en medelväg. Alla som idag heter Svensson skulle då kunna särskiljas genom tillägg av ett nummer och ingen förväxling av posten längre kunna ske!

Demos Kratos, 03:02, 27 december 2016. Anmäl

Nu har vi svenskar våra personnummer och mer behövs egentligen inte. Ytterst består vi ändå bara av en kvantitet identitetslösa elementarpartiklar. I lumpen tilldelades man ett fyrsiffrigt nummer och det blev på sätt och vis ens identitet. De här konstifika nya namnen säger egentligen bara att innehavaren är en självcentrerad sort och dryg att ha att göra med. Låt oss förbli Svenssons så länge det är tillåtet.

G Jonsson, 16:44, 22 december 2016. Anmäl