Svekfull kung Magnus på borgen Gälakvist i Skara

Hjältekonungen Magnus Ladulås var rejält förbannad 1278. Upprorsmännen hade slagit ihjäl hans favoritfogde Ingemar Nielsen och dessutom tagit kungens svärfar, greve Gerhard av Holstein, till fånga. Så här kan man inte ha det i landet! Magnus kallade rebelledaren Johan Filipsson och hans män till möte på borgen Gälakvist, där dådet skett. Jag känner inte till vad som stod i inbjudan, men upprorsmännen fängslades och fördes till Stockholm där de avrättades 1280.

Gälakvist, som låg i utkanten av Skara, nämns första gången 1272 och sista gången redan 1317. Då, 1317, tog hertig Eriks hustru Ingeborg sin tillflykt till borgen efter Nyköpings gästabud.

NYgalakvistGälakvist en försommarkväll för 19 år sedan.

I dag återstår bara en stor flat kulle med spår av de dubbla vallgravarna. Platån, som är delvis konstgjord, mäter drygt 65 x 65 meter. Vid grävningar har man påträffat rester av stenmurar. Det står några sentida hus på platsen.

Dela med dina vänner

  • 1
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Är Kungsbacka slott bara ett sagoslott

Den södra änden av det medeltida stadsområdet i Kungsbacka, i kilen mellan Kungsbackaån och Söderån, borde vara en perfekt placering för en borg. Här har arkeologerna hittat rester av en befästningsanläggning från 1600-talet. En karta från 1645 visar en rektangel i området som inte kunnat förklaras – kanske ett medeltida försvarstorn.

I de medeltida dokumenten nämns Kungsbacka slott under en kort period i slutet av 1300-talet. Först ut är ett brev som den danske hjältekonungen Valdemar Atterdag utfärdar på ”koningxbakke slot” 1366. Det är också första gången namnet Kungsbacka nämns.

borgenVid Söderåns strand låg kanske borgen.

Några fysiska lämningar av en medeltida borg har dock inte påträffats i staden. En teori är att Kungsbacka slott skulle vara borgen Hunehals, belägen vid kusten 4 kilometer söderut.

OBS: Passa även på att besöka de obefintliga resterna av staden Gåsekil när du är i området.

Fakta/läs mer
Birgitta Broberg: ”Kungsbacka–Gåsekil”, Medeltidsstaden 25, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, 1980.
Adam von Schéele: ”Kungsbackas uppkomst – Hur gammal är den nordhalländska staden?”, Rapport av underökning utförd på uppdrag av Kungsbacka kommun sommaren 2007.

Dela med dina vänner

  • 12
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Kritik mot stort nybygge på Blasieholmen på 1800-talet

När Nationalmuseum uppfördes på Blasieholmen Stockholm i mitten av 1800-talet kritiserades byggnaden för att vara för stor och skymma utsikten mot Nybroviken och Strandvägen. Inget nytt under solen. Det är ofta jämmer och elände när stadsbilder ska förnyas.

Innan Blasieholmen hette Blasieholmen hette den Skeppsholmen. Det var här som konungen samlade sina örlogsskepp. Men dagens Blasieholmen var inte en enda holme. Platsen där Nationalmuseum ligger i dag var en egen liten holme. På denna ö uppfördes 1629 ett kapell för flottans räkning. Holmen bytte snabbt namn från Myntholmen till Kyrkholmen. Kyrkan kallades Holmkyrkan.

kyrkanKyrkan enligt en byggnadsritning från 1732.

På 1700-talet fick Holmkyrkan sällskap när det uppfördes några salubodar och ett slakthus på ön. Vid en större eldsvåda 1822 förstördes dock kyrkan, slakthuset klarade sig. Den andliga verksamheten flyttades så småningom över till en nybyggd kyrka på nuvarande Skeppsholmen. Den köttsliga verksamheten upphörde, eftersom de styrande insåg det olämpliga med ett slakthus i centrala Stockholm.

kartanTillaeus karta från 1733.

Kanalen mellan Kyrkholmen och Blasieholmen fylldes ut och 1866 invigdes Nationalmuseum. Historikern Fredrik Ulrik Wrangel (se nedan) var inte helt nöjd med placeringen av Nationalmuseum utan menade att ”den tunga byggnaden nu måste anses såsom skymmande utsikten öfver Nybroviken och Strandvägen”. En kritik som enligt Wrangel även framfördes i pressen när museet byggdes 50 år tidigare

Fakta/läs mer
Fredrik Ulrik Wrangel: ”Blasieholmen och dess inbyggare”, Norstedt, 1914.
Mårten Claesson: ”Nobel är värd en framträdande märkesbyggnad”, Dagens Nyheter den 23 mars 2016.

Dela med dina vänner

  • 8
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Medeltida hägring på skånska slätten

Jag tillhör dem som anser att var tid har sin arkitektur. Medeltida stadskärnor är intressanta och vackra (jag är uppvuxen i Visby), men de hör just medeltiden till. Att bygga nytt medeltida, eller nya Sörgårdar, tillför inte stadsbilden något. En stad ska ha årsringar.

Strax utanför Lund ligger bostadsområdet Jakriborg, en skapelse som från vägen från Vragerup ser ut som en hägring. Namnet kommer från fastighetsbolaget bakom bygget, Jakri AB. De första borgarna flyttade in 1999.

hagringen

Känslan inne bland husen är som att förflytta sig till den tecknade japanska filmen ”Kikis expressbud”. Bullerskyddet mot järnvägen är utformat som en stadsmur. Allt är rent fint och lite medeltida. Påskdagen 2016 är det dock helt öde på gator och torg, nästan som om digerdöden slagit till.

pesten

Lite bonusläsning om medeltiden. En text från 2004 som då publicerades på Namn och nytt-sidan i DN:

Var medeltiden mjuk och mysig eller hård och brutal? Den nyss avslutade Medeltidsveckan på Gotland firade i år 20 år och nu vill ledningen förändra tillställningen.

– Nästa år blir det mindre av tornerspel med mjuka lansspetsar och mer av the real thing, avslöjar Bruno Brynja, som leder förnyelsen tillsammans med Sara Särk.

Redan nu kan arrangörerna berätta något om nyordningen.

– Den medeltida sjukvården var av mycket låg kvalitet, berättar Sara Särk leende. Visby lasarett kommer därför bara i princip att använda fogsvans och blodiglar under nästa års Medeltidsvecka.

– Det kommer att vara en jättechans för alla som diggar alternativ sjukvård, fyller Bruno Brynja i.

Det blir lajv på stranden nedanför lasarettet för dem som råkat riktigt illa ut. Självaste Döden spelar schack.

– Vi kallar det sudden death och det är inget skämt. förklarar Bruno Brynja nöjt.

Från början hade arrangörerna tänkt att sprida mjältbrand på ön under festivalveckan för att återuppliva känslan av Digerdöden, men det har blivit svårt att få tag på bra bakterier efter de senaste årens terrorlarm.

– Vi hoppas på 2006 istället, berättar Sara Särk.

Naturligtvis blir det aktiviteter för barnen även 2005. Nytt i programmet är barnarbete.

– Det blir till att arbeta från solens uppgång till dess nedgång. De mellan fem och tio får plocka frukt eller knyta mattor. De lite äldre får sy sportkläder eller snickra möbler, säger Sara Särk. Vi hoppas kunna ta tillbaka några av de arbetstillfällen som förlorats till utlandet de senaste decennierna.

Många som hyllar medeltiden har glömt bort slavarna, men det tänker Medeltidsveckan ändra på.

– Modern skuldsanering i alla ära, men nu finns faktiskt chansen att rädda dina närmaste från familjens skulder. Sälj dig själv till någon företagare eller sexmissbrukare, säger Bruno Brynja med ett pillemariskt flin.

De senaste veckorna har Sveriges farligaste brottslingar sprungit ut och in på landets fängelser. Sara Särk försäkrar att ingen kommer att rymma från Kruttornet i Visby.

– De enda som slipper ut är de som skickas till galgen utanför Norderport. Vi är oerhört glada att ha kvar den medeltida originalgalgen. Det kommer att dra mycket publik till hängningarna.

Fram till i år har Medeltidsveckan inletts med danske kungen Valdemar Atterdags invasion av Gotland 1361. År 2005 avslutar detta istället firandet.

– Den danska Irakstyrkan, med ubåt och allt, ställer upp och slaktar ett par tusen bönder på parkeringsplatsen utanför Söderport, avslöjar Sara Särk stolt.

– Det kan tyckas blodigt, men eftersom Europa har ett överskott av jordbruksprodukter har vi fått EU att sponsra fältslaget, avslutar Bruno Brynja pressträffen.

Dela med dina vänner

  • 6
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-1 av 1

Tar hellre Jakriborg före t ex Hammarby Sjöstads trista nyfunkis, som ju är precis lika mycket en "pastisch" som medeltidshus eller Sörgårdar. Att folkllivet inte myllrar i Jakriborg beror nog främst på att det ligger i utkanten av den lilla byn Hjärup, och en påskdag är det nog mer dött än vanligt.

Martin Nilsson, 14:58, 29 april 2016. Anmäl

Borgen i rikets sydvästra hörn

Fram tills att de lömska danskarna besegrats i mitten av 1600-talet var Finnveden ett oroligt gränsland med främmande makt i både väster och söder. Naturligtvis behövdes det en borg här.

Piksborg uppfördes antagligen någon gång på 1360-talet. Anläggningen placerades strategiskt på några holmar i sjön Bolmen, holmar som på grund av sänkning av sjön nu är landfasta. Namnet Piksborg härrör antagligen från den lokale stormannen Ebbe Pik.

Precis som många av Sveriges medeltida borgar gick Piksborg upp i rök under Engelbrektsupproret. I september 1434 belägrades fästet av upprorsledaren Herman Berman. När man förhandlade med fogden Olof Ragvaldsson passade några upprorsmän på att sätta eld på borgen på motsatt sida. Allt som kunde brinna brann och få tillhörigheter hann räddas.

borgen

I dag återstår en ståtlig borgkulle. Anläggningen bestod av några träbyggnader bakom dubbla vallar och en vallgrav. Med lite fantasi går det att föreställa sig anläggningens storhet.

Bonus för besökaren är resterna av Halmstad-Bolmens järnväg (HBJ) som 1889–1966 trafikerade sträckan Halmstad Östra–Bolmen. Vid Piksborg finns stationshus och en ståtlig bro.

Fakta/läs mer
VisitLjungby: Piksborg, en medeltida borganläggning

Dela med dina vänner

  • 1
  • 0
  • 0
  • 0

Den ”okända” spårvägen i Nacka

Det grävs och larmas vid Tvärbanans östra stoppbock i Hammarby sjöstad. Spårvägen förlängs från Sickla i Stockholm till Sickla i Nacka, ett arbete som beräknas vara klart hösten 2017. Men Tvärbanan blir inte den första spårvägen i Nacka. Redan för hundra år sedan rullade spårvagnar genom Nacka.

År 1909 invigdes spårvägen från Slussen till Enskede. På sin väg söderut passerade den landtungan mellan Årstaviken och Hammarby sjö, för att sedan stånka upp för Dalarövägen (nuvarande Hammarbybacken).

kartan

 

Spårvägskarta över Stockholm år 1926 utgiven av Aktiebolaget Stockholms spårvägar.

 

Vid den tiden, och fram till och med årsskiftet 1929–30, var nuvarande stadsdelarna Södra Hammarbyhamnen och Hammarbyhöjden en del av Nacka. Därför kom cirka 400 meter av spårvägen att gå igenom Nacka. Två hållplatser, Gamla begravningsplatsen och Grindstugan/Skogshyddan, låg i gränslandet.

Fakta/läs mer
”Linje 8”, Svenska Spårvägssällskapet, 1996.

Dela med dina vänner

  • 1
  • 0
  • 0
  • 0

Sjörövarborgen vid Ångermanälven

Styresholm, Sveriges nordligaste medeltida borg, uppfördes i slutet av 1300-talet på en ö i Ångermanälven, nära det dåvarande utloppet i Bottenhavet. Byggherrar var Vitaliebröderna, ett sällskap med sjöröveri som specialitet.

År 1398 överlät Vitaliebröderna Styresholm till fienden unionsdrottning Margareta och borgen blev en fogdeborg bland många i rikets förvaltning. Sista kända dokumentet där den nämns är från 1405, men enligt berättelser på orten levde borgen vidare till Engelbrektsupproret 1434. Arkeologiska utgrävningar 2008–09 visar att aktiviteter på platsen ägt rum långt in på 1400-talet.

borgen

Landhöjningen, cirka fem meter, har medfört att borgholmen numer är landfast. Erosionen längs älven har dock ätit upp kanske så mycket som en tredjedel av befästningen. Styresholm var sannolikt en borg med träbyggnader och jordvallar. I dag får man nöja sig med att studera borgplatån och njuta av vyn över älven.

Vitaliebröderna och deras borgar återkommer in om kort i denna blogg.

Fakta/läs mer
Christian Lovén: ”Borgar och befästningar i det medeltida Sverige”, Kungl Vitterhets historie och antikvitetsakademien, 1996.
Kvarkenrådet: Faktablad om Styresholm

Dela med dina vänner

  • 42
  • 0
  • 0
  • 0

Clark, Lasse-Maja och Svartenbrandt

Många fascineras av förbrytare och en del av dem blir rikskändisar. Clark, Lasse-Maja och Svartenbrandt är bara några.

Den blivande kyrktjuven Lars Larsson föddes i Ramsberg i Bergslagen 1785. Redan 17 år gammal piskades han på kyrkbacken i hembyn efter att ha blivit dömd för stöld. Stölderna och bedrägerierna rullade på fram till 1813 då Lars Molin, som han kallade sig från 1809, dömdes till livstids straffarbete på fästning.

Lasse-Maja berättade livligt om sina eskapader och legenden om tjuven i kvinnokläder skapades. Kanske var det enbart en förklädnad vid brotten, kanske var han transvestit. Historierna nådde ända upp i kungahuset och1838 benådades han av hjältekonungen Karl XIV Johan. Redan fem år tidigare hade den första upplagan av hans självbiografi kommit ut. Efter frisläppandet reste Lasse-Maja runt i Mälardalen på berättarturnéer.

Den livstidsdömde kyrktjuven blev en rikskändis. Fortfarande hyllas han med minnesstenar, kulturstigar, skolor, restauranger…

stenen

 

De sista åren av sitt liv bodde Lasse-Maja hos sin bror som drev krog i Arboga. Han avled 1845 och begravdes på kyrkogården vid Trefaldighetskyrkan. Texten på metallplattan på minnesstenen är på väg att utplånas, men Lasse-Maja lever vidare.

Fakta/läs mer
Svensk biografiskt lexikon: Lars Larsson (Lasse-Maja) Molin.
Edvard Matz: ”Lasse-Maja – analfabeten som fick svenskarna att läsa”, Populär Historia 5/1995.
Lars Molin: ”Lasse-Majas besynnerliga öden, Bakhåll, 2006.

Dela med dina vänner

  • 1
  • 0
  • 0
  • 0

Inga dokument om medeltida borgen i Halmstad

Läsare av förra inlägget på denna blogg känner igen sig. På nytt tar vi oss an en nästan osynlig medeltida borg och en försvunnen stad.

När namnet Halmstad dyker upp i dokumenten i början av 1200-talet handlar det om en kungsgård. Den låg cirka två kilometer uppströms Nissan från dagens stadskärna. Intill gården växte en stad med samma namn upp. Man levde av export av boskaps- och järnprodukter från Småländska höglandet. Även laxen i Nissan var till ekonomisk glädje.

Den gamla sockenkyrkan på platsen rustades upp. Dominikanermunkar byggde ett kloster och nedströms, intill vadstället vid Laxön, uppfördes en borg.

Borgen återfinns inte i några skriftliga dokument. En arkeologisk undersökning som gjordes 1978 visade att borgen bestod av en cirka 4 meter hög och 36 meter bred kulle av uppkastad sand. Den var omgiven av en palissad, dubbla vallar och dubbla vattenfyllda vallgravar. Antagligen var hela anläggningen av trä. Dendrokronologiska dateringen ger byggnadsåret 1255.

borgenBorgkullen en vårvinterdag 1987.

Med åren blev sjörövarna i Kattegatt färre och handelsfartygen mer djupgående. Det stod klart att det skulle vara bekvämare att ha staden närmare kusten och 1322 fick den nya staden Broktorp sina privilegier av kung Kristoffer II. Något år senare bytte man till det gamla stadsnamnet.

kyrkanEn gång stadskyrka i Halmstad.

Det första Halmstad blev Övraby. Borgen hade spelat ut sin roll och revs, en kulle återstår inne på idrottsplatsens område. I staden fanns kyrkan och sju gårdar kvar fram till 1563, då de eldades upp av den ärorika svenska armén. I dag återstår bara de nedre delarna av kyrkan. Tack för det, Erik XIV.

Fakta/läs mer
• Jan-Erik Augustsson: ”En 1200-talsborg vid Nissan” i ”Halland 1978”, Ideella föreningen Länsmuseet Halmstad, 1978. >
• Jan-Erik Augustsson: ”Halmstad”, Medeltidsstaden 20, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, 1980.
• Fredrik Larsson: ”En medeltida gård och spår av nordiska sjuårskriget vid Slottsmöllan”. Arkeologisk undersökning 2013.

Dela med dina vänner

  • 1
  • 0
  • 0
  • 0

Den fega danska fogden brände borgen i Östhammar

Min första misslyckade, av många, bokidé handlade om medeltida borgar. Boken skulle innefatta alla medeltida borgar inom Sveriges nuvarande gränser som tillhört kronan eller kyrkan. Jag kom inte så långt med projektet, men jag hann i alla fall bli ordentligt utskälld av länsbibliotekarien på Gotland för att jag sänkte bibliotekets ekonomi med alla mina fjärrlån.

Nu är det dags för revansch! Under våren blir det en del medeltida borgar i denna blogg och som vanligt koncentrerar jag mig på dem som det finns minst kvar av. Perfekta utflyktsmål nu när snön har försvunnit och SMHI proklamerat att våren nått landet. Utgångspunkt är, precis som då för nästan 40 år sedan, ”Atlas över Sverige” som gavs ut 1967.

Ingen vet helt säkert var den medeltida borgen Östhammarshus låg, men det mesta tyder på att den låg vid Gammelhus i den norra utkanten av staden Östhammar. Resterna består av några grundstenar som med lite fantasi kan kopplas ihop med mänsklig aktivitet – kanske en terrassmur. På informationstavlan på platsen finns dock en teckning av hur ruinen såg ut på 1700-talet. På medeltiden bör platsen ha varit omfluten av vatten.

Östhammarshus nämns första gången 1395. Förutom säte för kungens fogde fungerade borgen sannolikt även som styrelseplats för det dåvarande Östhammars län. Borgens historia blev dock kort. I samband med Engelbrekts uppror 1434 satte den fega fogden, dansken Niklas Pedersen, själv eld på borgen och flydde till Stockholm. Allt enligt den medeltida Karlskrönikan (sidan 53–54).

stenarna

När du ändå är i Östhammar bör du inte missa att känna historiens vingslag vid de obefintliga resterna av det första Östhammar. Staden nämns första gången 1368, men är sannolikt äldre. Centrum låg ungefär i korsningen Gammelbygatan–Roslagsvägen.

Östhammars hamn blev allt sämre på grund av landhöjningen och 1491 fick man nog. Borgarna anlade staden Öregrund, en mil åt nordost, med friare vatten. Men säg den lycka som varar. Tjugo år senare härjades den nya staden av de lömska danskarna och Östhammarborna flyttade tillbaka till sin gamla stad, men närmare havet med bättre hamnförhållanden. Öregrund repade sig dock så småningom och sedan 1554 existerar de båda städerna sida vid sida.

Fakta/läs mer
”Atlas över Sverige” blad 133–134 Det medeltida Sverige, Generalstabens litografiska anstalts förlag, 1967.
Sverker Söderberg: ”Östhammar och Öregrund”, Medeltidsstaden 63, Riksantikvarieämbetet, 1985.
Christian Lovén: ”Borgar och befästningar i det medeltida Sverige”, Kungl Vitterhets historie och antikvitetsakademien, 1996.
Nationalencyklopedin.
Informationstavlan på platsen.

 

Dela med dina vänner

  • 3
  • 0
  • 0
  • 1