Piraternas tredje borg i Norrland

Dags så för den tredje och sista av piraternas borgar i Norrland, Gaddaborg i Gästrikland. Följare av denna blogg har tidigare kunnat ta del av inlägg om Styresholm och Faxeholm. Till skillnad mot dessa är lämningarna av Gaddaborg minst sagt obetydliga – en riktig osevärdhet.

Borgen anlades antagligen mot slutet av 1390-talet av Vitaliebröderna, ett sjörövarsällskap som härjade i Östersjön. Borgen intogs av unionsdrottningen Margaretas trupper, senast hösten 1398. Sannolikt revs borgen redan tre år senare.

Gaddaborg låg på den östra udden av ön med namnet Ön i Gavleån, cirka 10 kilometer från kusten. Borgområdet hade en trekantig form med ån på två sidor och en vallgrav på den tredje. Inga större båtar har kunnat ta sig upp för ån till Gaddaborg, men borgen låg strategiskt placerad nära vägen till det viktiga Bergslagen.

gaddaborg
Platsen för borgen är sedan länge uppodlad och efter sexhundra år är alla spår i princip borta. Med mycket god fantasi kanske det går att upptäcka en liten rest av vallgraven.

Fakta/läs mer
Informationstavla på platsen.
Christian Lovén: ”Borgar och befästningar i det medeltida Sverige”, Kungl Vitterhets historie och antikvitets akademien, 1996.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

När Gotland hade egna sedlar

Almedalsveckan i Visby – mingel, rosévin och lite politik. Och själva epicentrum på en krog vid Donners plats, inte i någon talarstol eller på någon presskonferens. Men föga anar deltagarna i de nattliga blocköverskridande samtalen byggnadens historiska betydelse.

1824 beslutade riksdagen – eller om det var hjältekonungen Karl XIV Johan – att enskilda personer fick bilda bankbolag. Först ut bland de så kallade enskilda bankerna blev ”Skånska privatbanken i Ystad” 1830. De nya enskilda bankerna hade rätt att ge ut egna sedlar och mellan 1831 och 1903 kom sammanlagt 31 banker att ge ut sedlar. Sedlarna innebar att bankerna i princip fick räntefria lån, men banken skulle på begäran lösa in sedlarna mot riksmynt.

nysedeln
Huset på Donners plats östra sida fick sitt nuvarande utseende på 1870-talet. I undervåningen hade Gotlands Enskilda Bank sitt kontor, vilket framgår av en bild från omkring 1890. Banken grundades 1868 och kom att ge ut sedlar med valörerna 5, 10, 50 och 100 riksdaler/kronor. GEB uppgick 1907 i Bank AB Södra Sverige, som i sin tur 1919 uppgick i Svenska Handelsbanken.
platsenI nedervåningen i huset till höger huserade banken. Foto: Schorle/Wikimedia Commons/CC BY-SA 3.0

För att det åter skulle ges ut egna betalningsmedel på Gotland krävs antagligen en självständighetsförklaring – men då skulle ju Almedalsveckan flytta någon annan stans. Vilket i sin tur skulle bli ett ekonomiskt slag i ansiktet på krögare och uthyrare. En svårlöst ekonomisk ekvation som kräver ett par glas rosé att lösa.

Fakta/läs mer
Nordisk Familjebok: Enskild bank
Rasmusson & Nathorst-Böös: ”Pengar på Gotland”, Svenska Handelsbanken, 1969.
Waldemar Falck: ”Visby förr i tiden”, Hanseproduktion, 1988.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 3

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Tessin muddrade skepparna vid Baggensstäket

År 1700 köpte arkitekten Nicodemus Tessin den yngre Boo gård på Värmdö. Fyra år senare åtog han sig att muddra farleden genom Baggensstäket mot att han fick ta en ute en avgift från de större fartygen som passerade.

Planen var ett djup på 8 fot, men trots ditkommenderade straffångar uppnåddes inte målet helt. Avgift togs i alla fall upp av fartyg mer djupgående än 2 fot.

Under arbetet med muddringen slogs två mätpunkter in i berget. En på den norra sidan av sundet och en på den södra. Båda finns kvar att beskåda. Mätpunkterna var 1704 ungefär 355 centimeter över vattenytan, sedan dess har landet höjts cirka 150 centimeter.

norraNorra märket.

Baggensstäket är mest känt för det slag som utspelades på platsen i augusti 1719. Ryssarna vill ge tillbaka när hjältekonungen Karl XII väl bitit i gräset. Båda sidor utropade sig till segrare efter slaget. Tessins Boo gård gick dock upp i rök.

Om slaget 1719 och mycket annat kan man lära sig mer om på museet Hamn i min gamla stadsdel Fisksätra. På Stäkets södra sida finns en välbevarad redutt, bra att ha nästa gång ryssen kommer.

reduttI princip stridsklar redutt.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kung Ingjald Illrådes sista bloss

Det var en gång en kung som hette Ingjald Illråde som inte skydde några medel för att utvidga sitt rike. Under sin fars, Bröt-Anunds, gravöl i Uppsala satte han eld på gästabudssalen. Sex kungar, med anförvanter, från intilliggande riken brann inne och Ingjald kunde lägga sig under deras länder. Kungen av Södermanland hade lämnat återbud till gravölet, men efter diverse strider brann även han upp. Ingjald Illråde var nu kung över svearna.

Ingjalds dotter Åsa, som var gift med kung Gudröd av Skåne, var lika driftig hon. Först fick hon Gudröd att ta livet av sin bror Halvdan, sedan tog hon själv livet av Gudröd. Halvdans son Ivar ogillade dock dödandet och beslutade sig för att hämnas.

Åsa flydde till sin far. Ivar samlade ihop en stor här och begav sig upp till Mälardalen. Ingjald och Åsa belägrades på kungsgården Räninge. När de insåg att slaget var förlorat brände de sig själva inne på gården.

Ingjald Illråde blev den siste kungen ur Ynglingaätten i Uppsala. Ivar fick tillnamnet Vidfamne eftersom han lade hela Sveariket – och även Danmark, Baltikum, samt delar av Saxland och England – under sig.

borgen
Allt detta är naturligtvis en saga. Men om det hade varit sant så hade kanske kungsgården Räninge legat i det som i dag är fornborgen med namnet Rällingeborg. Och kanske hade det varit där, på Fogdön nordväst om dagens Strängnäs, som Ingjald Illråde gick upp i rök år 655. Borgens inre mur bär spår av eld, en påverkan som är daterad till någon gången mellan år 445 och 725.

Fakta/läs mer
Starbäck & Bäckström: ”Berättelser ur svenska historien”, 1885–86.
Verner von Heidenstam: ”Svenskarna och deras hövdingar”, 1908–10.
Alf Henrikson: ”Ända från Vendelkråka”, Bra Böcker, 1985.
Dick Harrison: ”Sveriges Historia 600–1350”, Norstedts, 2009.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Fortfarande lite hemligt vid Barkarby flygfält

Blåsiga och kyliga höstdagar är som gjorda för promenader på övergivna flygfält. Ett perfekt utflyktsmål i Stockholm är gamla Barkarby flygplats, men det gäller att passa på. Snart kan Barkarbystaden ha slukat anläggningen.

Flygverksamheten på platsen drog igång redan 1913. Från 1919 och fram till invigningen av Bromma 1936 gick det till och med att flyga utrikes från Barkarby. 1936 tog militären över flygplatsen. Fram till 1974 verkade här först Svea flygflottilj och sedan Svea flygkår, båda med beteckningen F8. 1974 blev flygplatsen civil igen, men fortfarande militärt område. Denna sista flygepok tog slut 2010.

banan
Den 2.000 meter långa start- och landningsbanan är till stora delar intakt. Intressanta är också de kvarvarande militära anläggningarna, fortfarande så hemliga att de inte får beskrivas med ord eller bild. Nätverket med banor kan i alla fall sägas vara omfattande.

Sevärt är också det gamla kasernområdet. Det invigdes 1938 och många av byggnaderna finns kvar. Ett nygammalt bostadsområde växer fram på kullen med ekarna.

Läs också
Krutbanan – Stockholms hemligaste järnväg
Skarpnäcksfältet – flygbasen som inte blev av

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Man vill bara sätta stenen i rullning

Den kantiga stenen är cirka fem meter hög och verkar balansera på en spets. Den så kallade Spikstenen ser ut att när som helst kunna rulla i väg och säkert är det tusentals personer som genom åren försökt sätta stenen i rörelse. Flyttblocket har dock stått där det har stått sedan inlandsisen placerade det på platsen för cirka 10.000 år sedan.

Du hittar den märkliga stenen på en ås intill sjön Båvens södra ände i Sörmland.

stenen

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Obetydlig rest av Björklund

Ibland träffar man på böcker som passar exakt i verksamheten. I boken ”Torpen i Bromma” berättas om drygt hundra torp i nordvästra Stockholm, det stora flertalet helt utplånade. Perfekta osevärdheter att ta sig an på helgpromenaden.

Ett bra exempel, om man trots allt vill beskåda någon liten rest, är torpet Björklund i Norra Ängby. Det byggdes antagligen under andra halvan av 1700-talet. Torpet ska ha fått sitt namn efter en smed som bodde i stugan i slutet på 1800-talet. Tidigare hade det benämnts Sörtorp.

kartanUtdrag ur kartan ”Stockholm med omgivningar” utgiven 1861, översedd 1891.

Under en tid hade IOGT torpet som möteslokal, men mot slutet stod det obebott. Någon gång efter 1955 vandaliserades det och revs.

trappanPlatsen för det forna torpet är lätt att hitta intill östra sidan av Bällstavägen i Björklunds hage. En trappa leder upp till avsatsen för stugan. Ett äppelträd visar att här har det bott människor.

Fakta
Nils Ringstedt: ”Torpen i Bromma. Historik, lägen och lämningar”, Bromma Hembygdsförenings skrift nr 3, 2010.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Brände fogdens borg och fick en sång

I den ovetenskapliga följetongen om obetydliga rester efter landets medeltida borgar har turen nu kommit till Faxeholm, beläget i dagens Söderhamn.

Faxeholm delar historia med Styresholm vid Ångermanälven (se blogginlägg från 30 mars 2016). Fästet uppfördes i slutet av 1300-talet av sjörövarna Vitaliebröderna. Överlämnades till unionsdrottningen Margareta 1398 och blev därefter en borg för rikets fogde.

De boende i Hälsingland var minst sagt missnöjda med Kalmarunionen och skattepolitiken. Under ledning av Olof Djäken hakade man på Engelbrekts uppror och den 8 september 1434 intogs borgen Faxeholm och brändes. Händelsen skildras i ”Delsbovisan”/”Faxehusvisan” som nedtecknades på 1600-talet.

Stormningen av borgen skildras livfullt i en bok för folkskolan från 1898. Dessutom får vi veta att det i början av 1434 utkämpades en strid mellan allmoge och danskar på Ljusnans is. Allmogen gick segrande ur striden eftersom man hällde ut ärter som de fumliga danskarna halkade omkull på.

I boken påminns vi också om Faxeholms historiska betydelse. ”I all sin ringhet vittnar dessa lämningar dock för kommande släkten om huru svensk fosterlandskärlek vunnit segrar öfver utländskt förtryck.”

faxehus
Faxeholm uppfördes på en ö, strategiskt placerad vid en av Hälsinglands viktigaste hamnar och vid handelsleden till ådalarna innanför. Ön är sedan länge landfast, men borgkullen utmärker sig fortfarande i hamnområdet. Nu är det några år sedan jag besökte platsen. Jag minns dock tydliga vallanläggningar på borgplatån. Man känner fosterlandskärlek…

Fakta/läs mer
Anders Johan Hydén: ”Illustrerad beskrifning öfver Helsingland för folkskolan”, 1898.
Christian Lovén: ”Borgar och befästningar i det medeltida Sverige”, Kungl Vitterhets historie och antikvitetsakademien, 1996.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

700 meter underbar väg från 1930-talet

Vid Åsen, strax utanför Ljungskile, slingrar sig gamla Rikstvåan. Jag citerar ”upptäckarna”, K-spanarna Staffan Bengtsson och Göran Willis: ”Med gatsten som fjällen i ett glänsande ormskinn. // Mitt i vägbanan den där mittsträngen av svart granit för att markera körbanorna. Mer reptil än så här blir ingen väg.”

vagen
Huvudvägen längs Västkusten stensattes som så kallat AK-arbete. Sträckan vid Åsen stod klar 1935 och under 20 år bar den trafiken mellan Oslo och Göteborg. Sedan blev olyckorna för många på den smala vägen och nya Rikstvåan fick en annan sträckning. Den vackra vägen förföll, men tack vare K-spanarna uppmärksammades de kvarvarande 700 meterna gatsten. Vägen renoverades och blev 1998 landets första byggnadsminnesförklarade väg.

Fakta/läs mer
Bengtsson & Willis: ”K-märkt på väg”, Bonniers, 1995.

kartanKAK:s bilatlas 1948.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Snart ryker golfbanan vid Östberga

Det är inte bara golfbanan på Årstafältet som är hotad. För minigolfen mellan Östbergahöjden och Åbyvägen är läget ännu mörkare. Sedan ägaren gick i konkurs och banan övergavs har naturen långsamt börjat ta tillbaka terrängen. Viss hjälp i nedbrytningen har naturen fått av mänskliga händer.

För den som vill spela minigolf med naturliga hinder gäller det att skynda på. (En del av banorna är faktiskt nästan spelbara.) Så småningom kommer Stockholms stad att röja området.

golf4

golf3

golf1

golf2

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0