Vattenkontroll vid Kungens kurva

Varje dag passerar tiotusentals bilister Kungens kurva i södra Storstockholm på sin väg till Södertälje – eller till kontinenten. Hur många som i det hetsiga trafiktempot hinner lägga märke till den stora jordkällaren i motorvägens mittremsa strax söder om nöjespalatset Heron City vågar jag inte gissa.

År 1904 invigdes Norsborgs vattenverk vid Mälarens strand i Norsborg. Samtidigt färdigställdes den cirka 20 kilometer långa huvudvattenledningen från vattenverket till reservoaren vid Nybohov. Nu skulle huvudstaden få friskt dricksvatten!

Annons:

Vid starten togs vattnet från Bornsjön och från några grundvattenbrunnar. Sedan 1923 tas det från Mälaren. Enligt Stockholm Vatten produceras en normal dag cirka 225.000 kubikmeter rent vatten i Norsborg.

Längs med vattenledningen in till stan byggdes en mängd kontrollstationer för att enkelt kunna kontrollera de nedgrävda rören och vid behov stänga av flödet. Några av stationerna finns kvar och en har råkat hamnat mitt i E4/E20 vid Kungens kurva.

Frågan är bara hur länge den får stå kvar. Det planerade vägprojektet Förbifart Stockholm ansluter just i Kungens kurva och på de skisser som skickats ut är kontrollstationen försvunnen under asfalten.

Fakta/läs mer:
Anders Cronström: ”Vattenförsörjning och avlopp”, Stockholms stad, 1986.
Bengt Norling: ”Norsborgs vattenverk 100 år”, Stockholm Vatten, 2004.

Soluppgångar, månnedgångar eller annat kosmiskt

Med god fantasi kan man dra linjer kors och tvärs mellan olika företeelser i landskapet och med lite tur hitta samband mellan linjerna och väderstreck, soluppgångar, månnedgångar eller annat kosmiskt.

I villan jag växte upp i nådde inte solen in i köket under midvintern. Först omkring den 20 januari gick solen upp över grannens tak. Då var det dags att beskära äppelträden. Se där, en kalender! Var detta avsikten när firman Hultsfredshus byggde familjen Olssons villa i mitten av 1960-talet?

Jag är skeptisk. Det är forskarna också. Numer anser många att inte ens Stonhenge i England är någon forntida kalender.

Djupt inne i Bergslagens skogar, vid Saxhyttefallet utanför Grythyttan, finns en berghäll med ristningar. Figurer, tecken och årtal, det tidigaste 1702 och det senaste 1956. Ristningarna har inte väckt något större intresse hos de antikvariska myndigheterna. Kanske för att årtalen inte behöver ha något med tillkomsttiden att göra. Någon skylt som visar på eller berättar om platsen finns heller inte.

Amatörforskare har försökt koppla ihop ristningen med andra ”märkligheter” i området. Men jag är, som sagt, skeptisk.

På andra sidan den lilla grusvägen i Saxhyttefallet låg Grythyttans avrättningsplats, inte heller den speciellt kraftfullt utmärkt. Den senaste avrättningen på platsen skedde 1833 då torparen Olof Liljeblad och hans hustru Maja Stina Stråt blev av med huvudet för att ha slagit ihjäl knallen Erik Medin.

Fakta/läs mer
Stefan Agorelius: ”De gåtfulla stenarna i Saxhyttan – linjer till det förgångna”, Karlstedts bokhandel, 1985.
Avrättade i Västmanland 1833 i Nättidningen Rötter.
Karl Enn Henricsson: ”Vid Grythyttans sista avrättningsplats” i NWT.se den 22 augusti 2009.
Jonathan Lindström: ”Spår av forntidens kalender” i Populär Historia 11/2010.

Djur på väg

För nästan ett år sedan var det hästar på vägen i denna blogg. Nu lite mer blandad kompott.

Strax väster om Åkers kyrka i Södermanland varnas det för ”gårdsplan”. Det är lite spännande när man inte riktigt vet vad som dyker upp. Kanske vinglar Griseknoen omkring i gruset, kanske hönan Agda.


På infarten till Almarestäkets gård i Upplands-Bro bör man inte köra snabbare än 30 km/tim eftersom barn, hästar och hundar befinner sig på vägbanan. Kanske är det säkrare att åka ute på åkern.

Vid Erikslund i utkanten av Arboga uppmanas trafikanten att ta det lugnt eftersom en katt bor i närheten. Förståndigt, med tanke på att vi till skillnad från misse bara har ett liv.

Motorcykelsäsongen är i gång. Det finns risk/chans att det dyker upp fler udda trafikmärken på denna plats.

Stäket en fläck på kartan

Stäket (eller Almarestäket), på gränsen mellan kommunerna Järfälla och Upplands-Bro, har i alla tider varit en strategisk plats. Här passerar farleden från Mälaren in till de anrika städerna Sigtuna och Uppsala. Här passerade landsvägen västerut till Västerås och Bergslagen.

Naturligtvis samlas en hel del osevärdheter och sevärdheter på en sådan betydande plats. Vi börjar med tre stycken i den första kategorin.

Fläckens hamnkvarter i dag.

En stad är en stad, en så kallad stadsfläck befinner sig mer på ”jag vill vara en stad-stadiet”. På 1600-talet tätnade bebyggelsen vid Stäket, men någon stad blev det aldrig. Stadsfläcken låg vid östra sidan av Stäketsundet, söder om landsvägsbron. Inget finns i dag att se ovan mark.

Gammal banvall, med ny järnvägsbro i fonden.

År 1876 drogs Stockholm-Västerås-Bergslagens järnväg (SWB) förbi Stäket. En svängbro möjliggjorde passagen över sundet. I början av 1900-talet förärades platsen en station, mitt i den gamla fläcken. I drygt hundra år slingrade järnvägen sig fram på enkelspår längs fjärdar och vikar. Med allt fler pendlande resenärer blev detta till slut ganska opraktiskt och 2001 fick linjen en ny och rakare sträckning. Kvar finns en rejäl bit av den gamla banvallen, till största delen på Stäksön. (Missa inte SVT Plays svartvita bidrag till denna del av den svenska järnvägshistorien!)

Rester av minnessten och borg.

På den lilla Stäketsholmen, tvärs över sundet från den tidigare fläcken, står en ståtlig obelisk med svårtydd skrift. Samuel af Ugglas, ägare till gården Almarestäket, lät 1804 bygga en bro och när hjältekonungen Gustav IV Adolf året efter passerade över bron reste godsherren minnesstenen. Fyra år senare var kungen störtad och inskriften på obelisken politiskt omöjlig. Nya bokstäver i brons hamrades upp, men de stals undan för undan.

Till sist en sevärdhet. På Stäketsholmen finns en stor trädbevuxen jordhög. Murrester, som på några ställen är synliga, vittnar om att det inte enbart är just jord i högen. Här låg Almarestäkets borg, men anor antagligen tillbaka ända till 1100-talet. Borgen kom att bli en avgörande bricka i inbördeskriget mellan de som ville bevara Kalmarunionen och de som ville skrota den. Raserandet av borgen 1518 ledde indirekt till Stockholms blodbad, hjältekonungen Gustav Vasas seger och unionens sammanbrott. Annars hade vi bott i ett stort land med norsk olja, finsk sisu och danskt öl.

Fakta/läs mer:
Bengt Järbe: ”Sällsamheter i Stockholmstrakten. Norr och väst om sta’n”, Rabén & Sjögren, 1981.
Christian Lovén: ”Borgar och befästningar i det medeltida Sverige”, Kungl Vitterhets historie och antikvitets akademien, 1996.
Bengt Borkeby: ”Stäkets stad”, Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut, 2005.
”Järnvägsdata med trafikplatser”, Svenska Järnvägsklubben, 2009.