Stockholms hemligaste järnväg

Den fanns inte utsatt på några kartor. Den finns inte med i tågfantasternas bibel ”Järnvägsdata”. Den så kallade Krutbanan på Järvafältet.


Den cirka 3 kilometer långa järnvägen var militär och hemlig från början till slut. Linjen byggdes i början av 1940-talet för att transportera explosivt gods till och från krigsmaktens ammunitionsfabrik i Ursvik. Spåret anslöt till nuvarande Ostkustbanan strax norr om Ulriksdals station.

Efterhand kom mer och mer av transporterna att gå med lastbil och i slutet av 1980-talet revs räls och elstolpar. I dag används banvallen i första hand som ridväg.


Närmast Ostkustbanan är banvallen uppslukad av en stenkross, men strax norr om byggarbetsplatsen som ska bli Järvastaden kan man börja sin historiska promenad. (Numer har kartritarna vågat ta med banans sträckning.) Några meter räls finns kvar vid en vägövergång, dessutom en ståtlig betongbro. Jag hittar också nedre delen av en gammal stolpe för kontaktledningen.


Ett trasigt stängsel markerar gränsen till före detta Östra militärområdets före detta tygförvaltning, där ammunitionsfabriken låg. Den djärve tar sig igenom stängslet och in på området. Här gick spåret cirka 150 meter in i ett bergrum. Rälsen syns tydligt i asfalten och lastbryggan finns kvar. Vid tunnelmynningen blir det dock stopp för den nyfikne.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (10)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 10

[...] Stockholms hemligaste järnväg | Osevärdheter | Bloggar - DN.se Den fanns inte utsatt på några kartor. Den finns inte med i tågfantasternas bibel ”Järnvägsdata”. Den så kallade Krutbanan på Järvafältet. Den cirka 3 kilometer långa järnvägen var... Source: blogg.dn.se [...]

Stockholms hemligaste järnväg | Osevärdheter | Bloggar - DN.se | Tågpendlarns journal | Scoop.it (Webbsida), 16:49, 26 november 2011. Anmäl

Under bron går "långspåret", ett av sthlms finanste längdspår en snörik vinter. Kan rekommenderas!

Road, 15:38, 26 november 2011. Anmäl

Inga skyltar om foto- eller tillträdesförbud. Bara ett trasigt stängsel. /Skribenten

Anonym, 22:18, 25 november 2011. Anmäl

Undrar vad det står på skyltarna på den nedersta bilden? om det är skyddsobjektskyltar med texten "foto samt avbildningsförbud" så har fotografen begått ett brott emot skyddslagen 2010:305 7§.

anonym, 21:17, 25 november 2011. Anmäl

Ok, men det var inte bara "vanlig"ammunition som var tänkt att färdas här, sverige hade även ett atombombsprogram under den här tiden... Därav den högre hemlighetsgraden

Anonym, 21:11, 25 november 2011. Anmäl

Det var vid denna järnväg som Jerry Lewis 1972 spelade in delar av filmen 'The day the clown cried' (som sedan aldrig släpptes till biograferna. För oss som är uppvuxna i trakten är det knappast någon hemlig järnväg

ramström, 21:10, 25 november 2011. Anmäl

Häftigt. Stockholm borde bli bättre på att visa upp och berätta sådant här. Jag är nere i Berlin just nu och här kryllar det av gamla hemliga gångar, hus och allt möjligt. Tog mig in på en bakgård som var helt sönderskjuten av tyska och ryska kulsprutor och det fanns kvar klotter inne i en fallfärdig port där det var ritat på väggarna med svart färg hur man skulle fly när ryska trupperna kom för nära ... Slutstriden 1945 upphör aldrig att fascinera.

Jack från Berlin (Webbsida), 19:55, 25 november 2011. Anmäl

Intressant att få höra vad det varit! Jag har passerat många gånger cyklande/springande på väg från förort till staden eller omvänt. Varje gång har jag funderat över vad ett spår här har haft för syfte. För det är uppenbart att det en gång funnits järnväg här.

Henrik Hansson, 16:48, 25 november 2011. Anmäl

En fin promenad! Rekomenderas skarpt.

Jakob, 16:41, 25 november 2011. Anmäl

Mats du är obetalbar "den djärve".....

Tommy w, 16:39, 25 november 2011. Anmäl

Stenansiktena i Visby

År 1288 brakade det löst, inbördeskriget mellan Visby och resten av Gotland. Köpmännen i staden ville inte dela med sig av handeln och rikedomen till bönderna. Sålunda byggde man en mur runt sin stad. Hjältekonungen Magnus Ladulås var inte road. Visby vann kriget, men fick betala dryga böter till kungen för att man olovandes byggt sin ringmur.

I slutet av 1200 talet var Visby en av Nordeuropas absolut största och mäktigaste städer. Muren mot havet påbörjades i början av seklet, muren mot landet på 1260-talet. Först i början av 1300-talet var den helt färdig. Här innanför bodde mellan 6.000 och 8.000 personer. Kanske är det två av dem du möter när du passerar genom Söderport, en av murens tre huvudportar.


I det sydvästra hörnet i portvalvet, en bit upp, sitter ett dubbelansikte. Det är starkt eroderat, men med lite fantasi går det att föreställa sig två medeltida borgare. Stanna till en stund och ägna dem en tanke. Under 700 år har de sett gotlänningar, svenskar, tyskar, danskar, ryssar passera som stadens härskare. Nu ser de ned på politiker och brats.

Muren är mäktig, men ansiktena är den enda konstnärliga utsmyckningen.

FOTNOT: Denna blogg har tidigare behandlat de obetydliga resterna av de medeltida stadsmurarna i Kalmar och Stockholm.

Fakta/läs mer
Eckhoff & Janse: ”Visby stadsmur – del 1″, Wahlström & Widstrand, 1936.
Waldemar Falck: ”Visby stadsmur. En kulturhistorisk vandring”, Riksantikvarieämbetet, 1994.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

En kolonists vedermödor

Tar man sig en titt på ”Plankarta över Stockholm med omnejd” från 1920-talet upptäcker man mängder av områden med koloniträdgårdar. En del av dem finns kvar, men många har försvunnit under vägar och hus.


På norra sidan av Johanneshovsvägen i Årsta finns en liten, liten bergsknalle. På denna lilla, lilla bergsknalle finns resterna av en kolonists vedermödor. En terrassmur för att hålla jorden på plats, en liten trappa och något som ser ut som en sittplats. Allt murat med runda stenar. Dessutom något som skulle kunna vara en liten eldstad.


Enligt författaren Hans Harlén, vars mormor hade en kolonistuga i området, kallades mannen med anläggningen för Amerikanaren. Tills för sex, sju år sedan fanns det en plakett på bergsknallen som berättade vem som murat. Tyvärr är den borta och tyvärr skrev jag inte ned uppgifterna.

De första koloniträdgårdarna i Stockholm anlades i slutet av 1800-talet. Tanken var att mindre bemedlade dels skulle kunna odla mat till hushållet, dels kunna ha en enkel sommarstuga.

Under första världskrigets livsmedelsbrist anlades många nya koloniområden. År 1917 fanns det cirka 5.800 kolonlotter i Stockholm och kolonisterna skördade omkring 870 ton potatis.

Koloniområdet norr om dagens Johanneshovsvägen, mellan Skagers- och Gullmarsvägen, hette Ensta-Sundsborg. Ensta var ett torp som låg där Värmdö gymnasium ligger i dag, Sundsborg var ett sommarnöje strax norr om dagens Bolidenplan.

Området anlades 1917 och omfattade som mest 180 stugor. Det revs 1943 när Årsta började byggas. Allt utom ”Amerikanarens” vackra murar.

Fakta/läs mer
Anders Cassel (red): ”Stockholms koloniträdgårdar”, Stockholms fastighetskontor, 1990.
Hans Harlén: ”Stockholm från A till Ö. Söderort”, Brännkyrka hembygdsförening, 1997.
Hans Harlén: ”Mormors kolonistuga i Årsta” i Småskrifter 13-14 från Enskede Årsta hembygdsförening, 2004.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-1 av 1

Känns som grön stad rörelsen, som kommit ifrån Tyskland på senare tid, blir en liten tillbakagång til början på 1900 talet och försöka ha lite extra matförsörjning. Kul, bara bra om samhället blir lite mindre känsligt och folk får komma ut lite o koppla av med lätt skönt jobb.

Örjan Larsson, 14:38, 9 november 2011. Anmäl