K-spaning på Gotland 6

Nej, Hermann Göring landade nog aldrig på flygplatsen i Visby. När den invigdes 1942 hade den nazistiska tyska flygvapenchefen fullt upp på annat håll och när kriget var över hade han flugit färdigt.

Den reguljära flygtrafiken till och från Gotland är dock äldre än 70 år. Under några år i mitten av 1920-talet mellanlandade Deutsche Aero Loyd på badviken i Slite på sina flygningar mellan Lindarängen i Stockholm och Berlin. Då ska Göring ha suttit bakom spakarna.

Vykort från omkring 1950.

År 1933 återupptogs flygtrafiken mellan Gotland och Stockholm – nu från Tingstäde träsk. Den 27 januari 1942 tog den nya flygplatsen i Visby över trafiken. (Flygplatsen hade egen hållplats på järnvägen norrut från Visby.)

Vykort från Pressbyrån.

Enligt en antikvarisk dokumentation utförd av Gotlands länsmuseum för tio år sedan är miljön runt den gamla stationsbyggnaden, i den södra delen av flygfältet, unik för Sverige. De flesta andra flygplatser har byggts om till oigenkännlighet. I Visby finns stationsbyggnad, hangar och uppställningsplattan i betong kvar. (Landade gjorde man på gräs.)

År 1956 byggdes en ny landningsbana med permanent beläggning och två år senare flyttade verksamheten till en ny stationsbyggnad på en annan plats.

Flygstationen sommaren 2011, med betongplatta och allt.

Den gamla blev kvar. Här har bland annat tillverkats symaskiner, spelats golf och drivits restaurang. Under några år fanns här ett mindre flygmuseum. Miljön var på väg att byggnadsminnesmärkas för några år sedan, men av olika orsaker blev det aldrig av. Numer är inte mycket som återstår av inredningen i flygpaviljongen och hela miljön hotas av omdragning av den passerande vägen.

FOTNOT: Kanske var det inte symaskiner som tillverkades, utan korsetter. Utredningen går vidare…

Fakta/läs mer
Bengt G Söderberg (red): ”Från fars och min tid. En bokfilm om Gotland 1915-1970″, Gotlandskonst, 1972.
Ulf Glimfalk: ”Värt att byggnadsminnesförklaras” i Gotlands Allehanda den 12 mars 2003.
Swedavias sajt om Visby flygplats.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (3)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-3 av 3

Byggnaden ser bekant ut. Jag vill påstå att den under kalla krigets dagar var administrationsbyggnad för F13G (detachementet på Gotland tillhörande F13 i Norrköping, Bråvalla Flygflottilj). I byggnadens verksamhet ingick en radiosondstation (uppsläpp och följning av väderballonger) bemannad med värnpliktiga, varav jag var en under ett antal månader 1973. Någon mer som minns?

Gunnar Eikman, 23:42, 4 maj 2012. Anmäl

På kmb.raa.se finns fler bilder på Visby flygplats. Tyvärr verkar jag inte få länka dit.

Henrik Löwenhamn (Webbsida), 19:09, 26 april 2012. Anmäl

Här finns fler bilder från Visby flygplats: http://kmb.raa.se/cocoon/bild/kont-426d72468d487d3e5c6618626f4473706d28492e

Henrik Löwenhamn (Webbsida), 19:09, 26 april 2012. Anmäl

Solklar tvåa bland murarna i Norden

Alla vet ju att den medeltida muren runt Visby är unik för Norden. Följare av denna blogg har dessutom fått lära sig en hel del om de nästan helt försvunna stadsmurarna i Stockholm och Kalmar. Här kommer den ohotade tvåan!

Någon gång i mitten av 1200-talet blev den gamla handelsplatsen Aos nära Helgeåns utlopp i Hanöbukten en riktig stad. I närheten passerade resanden på den uråldriga huvudvägen från sydvästra Skåne upp mot Blekinge. Längs kusten och uppför ån seglade fraktskutor. Hamnen i Åhus var under medeltiden en av de viktigaste i Danmark.

Störst intresse i platsen hade kyrkan. Ärkebiskop Eskil i Lund hade redan på 1100-talet låtit bygga Mariakyrkan och borgen Aoshus. Med Åhus som stödjepunkt skulle barbarerna på andra sidan Östersjön upplysas om den enda och rätta läran.

När staden i samband med reformationen övergick till kronan började nedgången. Förfallet späddes på av återkommande besök av den hjältemodiga svenska krigsmakten. Precis som för närbelägna staden slutade det med att borgarna beordrades att flytta till nyanlagda och bättre befästa Kristianstad. För Åhus var sagan över 1617 och förfallet började.


Åhus är fullt av ruiner, men märkligast av alla är resterna av stadsmuren. Den uppfördes i början av 1300-talet på stadens västra och norra sida. (I öster verkar borgarna ha nöjt sig med en jordvall och i söder flyter Helge å.)

Cirka 250 meter låg mur återstår. Hur hög den varit från början är omöjligt att avgöra. Ett torn och en port, Västerport, har arkeologerna funnit rester av. På 1700-talet lär så pass mycket av porten stått kvar att den användes som riktmärke vid insegling till hamnen.

Letar du medeltida stadsmurar i Skåne i sommar är Åhus det enda stoppet. I Malmö är muren helt väck!

Fakta/läs mer:
Björn Rosenberg: ”Åhus. Medeltidsstaden 52”, Riksantikvarieämbetet, 1984.
Peter Carelli: ”Det medeltida Skåne”, Historiska media, 2007.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Vindkraft som dödar

Vindkraftverken blir fler, men hur farliga är de stora snurrorna? Och vad är värst? Tar de livet av mängder av fladdermöss och flyttfåglar? Sänker de marknadsvärdet på sommarstugan? Skrämmer de slag på våra modiga Jas Gripen-piloter? En sak är i alla fall säker, problemet är inte nytt.

Omkring 1870 pryddes Stockholms malmar av 65 väderkvarnar. I dag finns endast en kvar i centrala Stockholm, den ståtliga oljekvarnen på Waldemarsudde på Djurgården. Några av kvarnarna flyttades till stadens utkant och överlevde på så sätt.

Vingarna nedplockade – för säkerhets skull.

Kvarnen ”Kodön” hamnade i Hersby på Lidingö redan 1845. På sin ursprungliga plats på Södermalm hade den skapat sig ett namn genom att ha slagit ihjäl en ko med de svängande vingarna. Kvarnen räddades till eftervärlden av hembygdsföreningen när den hotades av rivning i början av 1930-talet. Vingarna är dock nedplockade. Lidingöborna värnar om sitt djurliv.

Vindflöjelns årtal minner om kvarnens flytt.

Fakta/läs mer:
Bertil Waldén: ”Tre väderkvarnar från det gamla Stockholm” i Samfundet S:t Eriks årsbok 1926.
”Hersby kvarn” i Lidingö hembygdsförenings årsbok 1936.
Hans Nordmark: ”Söders historia 2”, Stockholms stadsmuseum, 1990.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (5)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-5 av 5

Ehhh, tror alla nedan utom "bh" att det här är en debattartikel om vindkraftens vara eller inte vara? Och framförallt, hur mår ni? Hursomhelst, är det någon som vet var på Söder kvarnen stod innan den flyttades?

Rasputin, 18:02, 14 april 2012. Anmäl

…en obehaglig sanning! http://www.eike-klima-energie.eu/uploads/media/2012_01_09_EIKE_Germa_energy_turnaround_english.pdf http://thegwpf.org/images/stories/gwpf-reports/hughes-windpower.pdf http://www.kva.se/sv/Vetenskap-i-samhallet/Energi/Vindkraft/ http://www.etex.se/aktuella-projekt/vindkraft/vindkraft-och-turism/ http://www.google.se/search?sourceid=navclient&hl=sv&ie=UTF-8&rlz=1T4ADRA_svSE471SE472&q=alamont+wind+turbines+eagles

Pilfinken, 07:49, 6 april 2012. Anmäl

Den gröna vindkraftens svarta baksida… http://www.wind-watch.org/ http://www.epaw.org/ http://www.nrk.no/nett-tv/klipp/193197/ http://theresilientearth.com/?q=content/wind-power-green-and-deadly http://www.iberica2000.org/Es/Articulo.asp?Id=1228 http://vildmarken.wordpress.com/2010/10/22/helvetet-pa-jorden/ http://www.dailymail.co.uk/home/moslive/article-1350811/In-China-true-cost-Britains-clean-green-wind-power-experiment-Pollution-disastrous-scale.html

Pilfinken, 07:47, 6 april 2012. Anmäl

Läs om artikeln sadkifa. Jag tror att du missade innehållet.

bh, 23:27, 5 april 2012. Anmäl

Ja, vindkraften dödar... andra alternativ är tydligen bättre.. olja dödar inget alls... ööhhh.... Det är bättre att använda så mycket olja vi bara kan, speciellt nu efter peak oil, efter att världens totala oljeproduktion har maxat och hädanefter bara sjunker. Mindre vindkraft och mer olja! Go DN!

sadkjfa, 22:43, 5 april 2012. Anmäl