K-spaning på Gotland 6

Nej, Hermann Göring landade nog aldrig på flygplatsen i Visby. När den invigdes 1942 hade den nazistiska tyska flygvapenchefen fullt upp på annat håll och när kriget var över hade han flugit färdigt.

Den reguljära flygtrafiken till och från Gotland är dock äldre än 70 år. Under några år i mitten av 1920-talet mellanlandade Deutsche Aero Loyd på badviken i Slite på sina flygningar mellan Lindarängen i Stockholm och Berlin. Då ska Göring ha suttit bakom spakarna.

Vykort från omkring 1950.

År 1933 återupptogs flygtrafiken mellan Gotland och Stockholm – nu från Tingstäde träsk. Den 27 januari 1942 tog den nya flygplatsen i Visby över trafiken. (Flygplatsen hade egen hållplats på järnvägen norrut från Visby.)

Vykort från Pressbyrån.

Enligt en antikvarisk dokumentation utförd av Gotlands länsmuseum för tio år sedan är miljön runt den gamla stationsbyggnaden, i den södra delen av flygfältet, unik för Sverige. De flesta andra flygplatser har byggts om till oigenkännlighet. I Visby finns stationsbyggnad, hangar och uppställningsplattan i betong kvar. (Landade gjorde man på gräs.)

År 1956 byggdes en ny landningsbana med permanent beläggning och två år senare flyttade verksamheten till en ny stationsbyggnad på en annan plats.

Flygstationen sommaren 2011, med betongplatta och allt.

Den gamla blev kvar. Här har bland annat tillverkats symaskiner, spelats golf och drivits restaurang. Under några år fanns här ett mindre flygmuseum. Miljön var på väg att byggnadsminnesmärkas för några år sedan, men av olika orsaker blev det aldrig av. Numer är inte mycket som återstår av inredningen i flygpaviljongen och hela miljön hotas av omdragning av den passerande vägen.

FOTNOT: Kanske var det inte symaskiner som tillverkades, utan korsetter. Utredningen går vidare…

Fakta/läs mer
Bengt G Söderberg (red): ”Från fars och min tid. En bokfilm om Gotland 1915-1970″, Gotlandskonst, 1972.
Ulf Glimfalk: ”Värt att byggnadsminnesförklaras” i Gotlands Allehanda den 12 mars 2003.
Swedavias sajt om Visby flygplats.