Varför inte backhoppning i Enskede i helgen?

Ska man tro SMHI så kommer vintern till Stockholmsområdet i slutet av denna vecka. Damma av backhoppningsskidorna och ta tunnelbanan till Sockenplan i helgen!

Den lilla hoppbacken – nerifrån och uppifrån.

På en 25 meter hög bergsknalle väster om Enskedevägen, mitt emot Enskede IP, finns resterna av Enskede skidbacke. De två hoppbackarna invigdes inför storpublik den 17 februari 1924. I den lilla backen uppmättes hopp upp mot 10 meter, medan de duktiga i den stora backen kunde sväva över 35 meter.

Fundamenten till den stora backens hopptorn.

I dag är inte backhoppning någon stor sport i Sverige och det kanske inte är så konstigt när hoppbackarna sköts som de gör. Den lilla backen i Enskede håller ihop hjälpligt. Av den stora återstår bara den mer än branta underbacken. Hopptornet revs 1992 eftersom det, enligt stadens tjänstemän, var i så dåligt skick att den var en säkerhetsrisk. Men det är väl backhoppning alltid…

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-1 av 1

[...] några sista minuten-tips! …. Blåljus Missa inte årets sista Blåljus där more… Varför inte backhoppning i Enskede i helgen? – Dagens Nyheter – dn.se 11/27/2012 Varför inte backhoppning i Enskede i helgen?Dagens NyheterGillar du att [...]

Nyheter om sista minuten resor – 1 « Charter resor (Webbsida), 15:16, 23 december 2012. Anmäl

Ett veck på ringmuren

Ringmuren runt Visby består inte enbart av tinnar och torn. För den som gillar medeltida befästningsverk bjuder muren på många intressanta detaljer, som till exempel ett knä. Och vi vet inte varför allt ser ut som det gör.

Förenklat kan man säga att ringmuren byggdes i två varv, båda medsols, med start i början av 1200-talet. Den moderniserades allt efter hand. I början räckte det med en ”enkel” mur, men när vapen och krigsteknik utvecklades växte behovet av att kunna skjuta längs med muren för att få stopp på dem som ville inta Visby.

Dalmanstornet med knäet till vänster.

I muren mot landet i öster reser sig Dalmanstornet, namngivet efter vice landshövdingen Lars Reinhold Dalman som lät bygga om tornet till spannmålsmagasin nödåret 1784. Det ursprungliga tornet uppfördes mellan de båda etapperna av murbygget.

Själva knäet.

Omkring 20 meter söder om Dalmanstornet finns ett vinkelrätt knä på ringmuren. Helt ologiskt, som det ser ut i dag. (Visste man inte bättre skulle man kunna tro att muren byggts från två håll och att det blev fel vid mötet.) Den ursprungliga muren på platsen var dock högre och kraftigare än på andra ställen. Sannolikt byggdes vinkeln för att kunna försvara porten som fanns där Dalmanstornet nu står. Men varför fanns det en port just där? Hade den något att göra med tyskarnas kyrka Sankta Maria strax innanför? Men det ledde ju ingen väg till porten…

Fakta/läs mer
Eckhoff & Janse: ”Visby stadsmur – del 1″, Wahlström & Widstrand, 1936.
Waldemar Falck: ”Visby stadsmur. En kulturhistorisk vandring”, Riksantikvarieämbetet, 1994.

Läs om ringmurens enda konstnärliga utsmyckning här.
Läs om den medeltida stadsmuren i Åhus här.
Läs om den medeltida stadsmuren i Kalmar här.
Läs om den medeltida stadsmuren i Stockholm här.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Anden i flaskan

Ibland räcker inte själarna till. När gruvan, för andra gången, lades ned 1983 försvann själva grunden för samhället Stråssa i Bergslagen. Samma sak för kyrkan Sankta Anna på platsen.

Samhället uppfördes efter att gruvan öppnats på nytt 1959. Villor och radhus i typiskt 1960-talsstil. Den röda träkyrkan vid genomfartsvägen invigdes 1972. En promenad i Stråssa kunde vara som en promenad i ett vanligt villaområde i vilken svensk stad som helst – om inte en del av husen helt tydligt lämnats tomma.


Fadern, sonen och den helige ande lämnade Sankta Anna kyrka 2009. Två år senare flyttade Sankta Annas bränneri AB in lokalen och i stället för nattvardsvin vankas det bland annat absint. Kyrkorummet är intakt och används vid provsmakningar och andra arrangemang. Om någon kontakt med högre makt fortfarande är möjlig vet jag tyvärr inte.

Fakta/läs mer
Petter Eklund: ”Guide till det ‘k-märkta’ Sverige. På spaning efter gruvlavar”, Byggförlaget, 1995.
Tomas Lindmark: ”Absinthe: sanning och myt”, Grenadine, 2007.
Klas Holmquist: ”Brännvinstillverkning startar i S:ta Anna” i Nerikes Allehanda den 23 maj 2011.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (5)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-5 av 5

Håller inte alls med Anders Chydenius. Jag tycker det var bra och informativt skrivet, och jag blir inte alls illamående. Men det är klart, religiöst folk är, som vi har mer än tillräckligt många belägg för, lättkränkta.

Patrik, 19:42, 24 november 2012. Anmäl

Verkligt äckligt skrivet, klumpiga och plumpa skämt med kristen tro. Klart underkänt. Man mår dåligt av att läsa.

Anders Chydenius, 19:31, 15 november 2012. Anmäl

Harmagedon har börjat nu. håll i Anden så den inte flyger iväg.

Bengt, 08:50, 9 november 2012. Anmäl

Om man vill veta mer om absint så skulle jag personligen vilja avråda från Tomas Lindmarks bok. Det finns betydligt bättre och trovärdigare källor att tillgå. Läs mer om boken på http://www.absinthe.se/books-about-absinthe

Seth Pylad (Webbsida), 22:57, 7 november 2012. Anmäl

Tack för ett blogginlägg! /delägarna Göran och Henrik Läs gärna mer om bränneriet på www.facebook.com/sanktaannasbranneri

Göran Bäuerle (Webbsida), 15:57, 7 november 2012. Anmäl