Riktigt groggvirke från Stocksund

Om jag fattat det hela rätt så tillverkas inte kolsyrat vatten med namnet ”Club soda” längre i Sverige. Vad som dock produceras är bubbelvatten med alla möjliga och omöjliga smaker…päron, kanel, hamster, fåtölj. Annat var det förr. Speciellt i Stocksund norr om Stockholm.

Thorsten Ax:son Johnson, son till koncerngrundaren Axel Johnson, lär ha varit en berest man och det är inte helt omöjligt att han på någon resa fått smaka en grogg med Club soda. Han såg en marknad i Sverige och 1929 startades AB Inverness brunn på familjens ägor i Inverness i Stocksund. En av dryckerna var Club soda – den första att tillverkas i Sverige. (Varumärket Club soda registrerades redan 1877 av firman Cantrell and Cochrane i Belfast på Irland.) Som mest producerade vattenfabriken i Stocksund 700.000 liter vatten och läsk under sommarmånaderna.

Vatten till groggvirket och andra produkter hämtades från en brunn vid Stocksundet, medan själva bryggeriet låg på nuvarande Klostervägen 1. Brunnen togs dock ur bruk bara efter några år eftersom det kom in sjövatten. I stället borrades en ny inne på tomten vid nuvarande Invernessvägen 20. Företaget, men framför allt varumärkena, såldes redan efter drygt tio år och 1945 lades fabriken ned.


År 2009 invigde hembygdsföreningen en pump på platsen för den första brunnen. Är du sugen på riktigt salt groggvirke är det kanske idé att prova pumpen.

Fakta/läs mer
”Nya Stocksundsboken”, Sällskapet Amorina – Stocksunds hembygdsförening, 2011.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (2)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-2 av 2

Provade pumpen i somras. Fick inte upp något... Var den trasig eller pumpade jag bara inte tillräckligt länge?

Johan, 22:30, 29 januari 2013. Anmäl

Korrekt - Club Soda finns ej i Sverige längre. Det var Pripps som gjorde den, men Carlsberg levererar fortfarande ett utmärkt vichyvatten från samma serie, Pripp's Water. Sodavatten finns dock att tillgå! Krönleins Engelskt Sodavatten är förstklassigt liksom deras vichyvatten. Spendrups bägge vatten, båda soda och vichy, kan köpas i de flesta affärer, och fungerar bra, dem med, i kvällsgroggen. Saknas alla former av salta vatten, köp Loka! Den har tillräcklig salthalt för att funka både med visky och konjak. Men som huvudregel: vichyvatten till konjaken och sodavatten till viskyn! Nä, nu är det väl dags för en lättgrogg?!

Bukfaçon (Webbsida), 19:47, 29 januari 2013. Anmäl

Borgen som faktiskt fanns

Ni som följer denna blogg troget vet att vissa av mina osevärdheter är helt borta. Det är bekvämt, eftersom man inte nödvändigtvis behöver kasta sig i bilen/på tåget för att åka iväg och beskåda underverket. Ibland är det inte bara objektet i sig som är borta – även kunskap kan vara en bristvara.

Att skriva böcker om skånska slott och borgar verkar vara en lukrativ bransch. (Inte som deckare och kokböcker, men ändå.) Tyvärr lämnar en del verk mer att önska. ”Ystad och Simrishamn har bevisligen aldrig haft några borganläggningar…”, får man veta i ”Stora boken om skånska slott och herrgårdar” utgiven av Sportförlaget 2001. Jag skrev till förlaget, men fick aldrig något svar om beviset för avsaknaden av borg i Ystad. (I boken får man också veta att Danmarks huvudstad verkar stavas København på svenska.)

Den medeltida borgen i Ystad låg i nuvarande kvarteret Vallgraven, strax utanför den dåtida staden. Borgen nämns inte i några kända medeltida dokument, men den antyds på några 1700-talskartor. Vid grävningsarbeten 1927 kunde slutligen borgens existens bevisas. Den senaste arkeologiska undersökningen av platsen genomfördes så sent 2012.

Borgholmen, innanför den cirka 10 meter breda vallgraven, har mätt cirka 80 x 65 meter. Resterna av en nästan 9 meter bred stenbyggnad har påträffats. Arkeologerna jämför Ystadsborgen med Falsterbohus i Falsterbo. (Där finns det lämningar ovan mark.)

Borgen en mulen julidag 1980. Inte ett spår.

Sannolikt uppfördes borgen av kungamakten på 1200-talet, inte minst för att kontrollera det ekonomiskt viktiga sillfisket, och med största säkerhet försvann den redan under medeltiden. Helt borta är den i alla fall. Förra årets undersökning döljs redan under jord som ska bli en parkeringsplats. Håkan Nilsson, chef på Ystads kulturhistoriska museum, utlovar dock en skylt på platsen. Ett bevis gott som något.

FOTNOT: En absolut osevärdhet närheten är de två kvarteren ”Areskoug norra” respektive ”Areskoug södra”. Namngivna efter min morfars fars kusin, handelsmannen och fabrikören Magnus Holger Areskoug (1825–1904).

Läs i stället:
”Slott och herresäten i Sverige. Skåne 1–3”, Allhems förlag, 1966.
Sten Tesch: ”Medeltidsstaden 44: Ystad I”, Riksantikvarieämbetet, 1983.
Anders Ödman: ”Borgar i Skåne”, Historiska media, 2002.
Peter Carelli: ”Det medeltida Skåne”, Historiska media, 2007.
Urban Nilmander: ”Forna tiders borg grävs fram” i Ystads Allehanda den 1 september 2012.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Motorvägen som bidde en tummetott

Trafiken växte och växte och växte. De styrande i Stockholm och Solna insåg att det behövdes en större vägförbindelse mellan Brommaplan i väster, via Solna, till Essingeleden och Klarastrandsleden. År 1964 sattes spaden i jorden för Huvudstaleden.

Tre år senare invigdes den första delen, mellan Ulvsundavägen och Frösundaleden. Sedan tog pengarna slut och sedan krävde miljövänner att trafiken i stället skulle gå i en 1.000 meter lång tunnel. Huvudstaleden blev aldrig helt färdig.

Den avstängda nedfarten österut från Huvudstaleden i dag.

Tydligaste lämningen av projektet är en cirka 300 meter lång motorväg mellan Oskarsrogatan och Huvudstaleden i Solna. Under cirka 15 år användes sträckan med namnet Sundbybergsvägen. (Se kartan från 1979.) Nu växer det granar i mittremsan och lyktstolparna är fallfärdiga. Körbanorna utnyttjas i alla fall. Här står ett tjugotal baracker uppställda – de fungerar som studentbostäder. (Vilket får mig att tänka på Monty Python-sketchen ”Four Yorkshiremen” där en av rollerna berättar att han växte upp i en skokartong mitt på en väg.)

Avfarten från Essingeleden går rakt ned i en skogsdunge.

En annan tydlig rest är avfartsrampen på Essingeledens norra sida vid Tomteboda postterminal. Välbevarad med räcken och oanvända lyktstolpar, men den slutar rakt in i ett mindre skogsparti. Miljövännerna vann i alla fall denna rond.

Fakta/läs mer
Arne Dufwa: ”Trafik, broar, tunnelbanor, gator”, Stockholmsmonografier, Liber 1985.

FOTNOT 1: Läs blogginlägget om motorvägsruinen Årstalänken.
FOTNOT 2: Detta var inlägg nummer 100 i bloggen sedan starten i maj 2010.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (12)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 12

Ja ja, "Shurgard" stavar företaget sig. Sekervackt.

Herbert, Tingesten (Webbsida), 20:51, 16 januari 2013. Anmäl

Alla vägreservaten finns dock kvar, t o m för motorvägen norrut till Järva krog. Det är väl bara Sureguards magasin vid Solnavägen som fått byggas vad jag vet, plus möjligen några av kåkarna på Kolonnvägen.

Herbert, Tingesten (Webbsida), 15:37, 16 januari 2013. Anmäl

Hela området skövlat på Ek,Tall som sträckte sig ända fram till Karlbergs station,det är snålt med historiska bilder på just sånna planeringar som dels eller helt förstört bebbygelse,skog och fornlämningar

Anonym, 06:25, 13 januari 2013. Anmäl

Essingeleden mot norr har en, sedan länge avstängd avfart till Lilla Essingen och därifrån vidare Gjörvellsgatan mot Marieberg, på Kungsholmen. Den har varit avstängd minst tiotal år, tycks jag minnas. Tror att Lilla Essinge-bor ville inte ha den trafiken genom deras lungna områden och kunde påverka Stockholms Statsfullmäktige att stänga av den snabbaste vägen till Marieberg.

Essinge-led trafikant, 21:34, 12 januari 2013. Anmäl

Ja, nog var det ett misstag att planera in för en stadsmotorväg ovan jord med en jättelik trafikplats enligt kartan från 1979, men, faktum är att anslutningen till E4 norrgående från den under 1970-talet halvfärdiga Essingeleden fram till 1972 var högst vettig. Man ser ju på kartan att en sådan anslutning planerats även om det säkert blev för dyrt. Anslutningen skulle gå snabbare och man skulle slippa ha så låg fart som idag. Ända fram till 1991 gick ju dessutom E4 på Norrtullsgatan och numera är ju Eugeniatunneln och broarna klart överbelastade, åtminstone fram tills Norra länken är klar (troligen senare också - även om Förbifarten tillkommer). Sedan vet jag inte varför det skulle vara bättre att leda trafik till Bromma via västra Kungsholmen (Krsitineberg/Fredhäll) som under 1950-talet i dagens läge då trafiken mångdubblats och Tranebergsbron är ju känslig. Det är ju tekniskt och miljömässigt sett sämre och en uppdaterad Ulvsundaled/Huvudstaled under jord hade nog varit bättre (om den nu behövs - vilket jag tror någon gång i framtiden). Med dagens byggkrav och lite mer pengar hade Huvudstaleden etc., varit en bra idé.

Daniel Johansson, 23:57, 11 januari 2013. Anmäl

"Miljövännerna" passerar inte en utomståendes test, eftersom det verkar föga miljövänligt att ödsla resurser på halvfärdiga byggen vars avbrott dessutom bibehåller en sämre trafikeffektivitet.

Torbjörn Larsson, OM, 23:17, 11 januari 2013. Anmäl

@Anders Björkman: "Gemensamt för konspirationsteorier är att berättelsen omfattar en grupp mäktiga eller inflytelserika individer eller institutioner. Dessa personer har enorma resurser till sitt förfogande, och samarbetar i hemlighet för att uppnå ekonomisk eller politisk makt eller andra fördelar. Typiskt är dock att det finns ett antal personer, konspirationsteoretiker, som genomskådat ränksmideriet. De ser det som sin uppgift att avslöja sanningen för den ovetande allmänheten, och upplever sig ständigt vara under hotet att bli nedtystade på grund av sin kunskap."

Rasputin, 22:35, 11 januari 2013. Anmäl

Här är en den felande länkarna is västra Stockholm/Ekerö bygg "den här tunneln" och förbifarten, så har länet löst upp en del av trafikeländet. Om man dessutom kunde få till spårbunden trafik till Ekerö så vore det perfekt. Ekeröbo

Anonym, 21:18, 11 januari 2013. Anmäl

Att bygga färdigt Huvudstaleden i en tunnel under Huvudsta var ett av Moderaternas vallöften vid valet 2010. Av tunneln syns ännu inga spår, men man kan ju alltid hoppas!

Kenneth, 20:39, 11 januari 2013. Anmäl

Har alltid undrat varför den aldrig blev byggd. Åker ofta till Huvudsta norr ifån och har då att välja på att köra genom Solna Centrum eller förbi Karolinska. Inget alternativ känns särskilt smart, speciellt sedan någon ljushuvud kom på iden att göra Armegatan enfilig.

Anonym, 20:10, 11 januari 2013. Anmäl