Eskilstuna – den delade staden

Jerusalem, Berlin, Nicosia, Beirut, Eskilstuna. Världshistorien är full av delade städer. ”Eskilstuna – den stolta Fristaden” kan man läsa på stora skyltar vid sidan av E20. Fristad för vem?, hinner man tänka innan fordonet passerat stadens fyra, fem infarter.

Eskilstuna har tusenåriga anor, men riktig stad blev platsen först 1659. Hjältekonungen Karl X Gustav grundade staden som anspråkslöst fick namnet Karl Gustavs stad. Den bestod av den så kallade Nystaden och Gamla staden, där den äldre bebyggelsen fanns. Stadsplanen var grandios på ritbordet, men långt ifrån allt genomfördes.

Dock räckte det inte med en stad. År 1771 grundade hjältekonungen Adolf Fredrik staden Eskilstuna Fristad på mark som inte utnyttjats i det första projektet. I Fristaden fick hantverkare och köpmän verka fritt, utan skråtvång och tullavgifter. Allt för att locka företagare.
Utdrag ur Gustaf Ljunggrens karta över Eskilstuna från 1857.
Städerna fungerade sida vid sida fram till 1833 då de båda formellt blev ett. Mentalt lär dock staden ha varit delad även lång efter detta årtal.

Gymnastikgatan, här gick den ”gröna linjen”.
Sväng av motorvägen nästa gång du passerar och sök upp Gymnastikgatan i centrum. Längs med den gick gränsen. Fristaden i väst, Karl Gustavs stad i ost. Du kan passera utan passkontroll.

Fakta/läs mer:
Nationalencyklopedin.
Anna Järpe: ”Medeltidsstaden 16: Eskilstuna Torshälla”, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, 1982.
Nils Ahlberg: ”Stadsgrundningar och planförändringar. Svensk stadsplanering 1521–1721”, 2005.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (3)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-3 av 3

Skråtvångets avskaffande (bland mycket annat) ledde till dagens materiella välfärd. Där resterna finns kvar i t ex vissa områden och branscher i USA som behärskas av teamsters är produktiviteten cirka hälften av skråfria områden. Regeringens tanke på "nystartzoner" är samma tankegods som den gamla skråidéen. Allt går igen.

Leif Lindau, 21:43, 30 juni 2013. Anmäl

"Hjältekonungen Adolf Fredrik" skriver Mats Areskoug. Vi, som likt mig började skolan 1957, fick intutat oss en massa dravel om s.k. hjältekonungar: Men inte ens då påstod någon att Adolf Fredrik skulle varit hjältemodig på något sätt. Tvärtom, han var väl en av de mesigaste regenter som funnits i Sverige. Känner inte Mats A. till att riksdagen skaffade sig en stämpel med kungens namnstämpel så att man helt och hållet kunde detronisera honom? Hans stora intresse lär ha varit att svarva snusdosor. Hans död i magplågor har skyllts på att han konsumerade alldeles för mycket "hetvägg" - ungefär semlor med mjölk.

Lars Henriksson, 22:55, 28 juni 2013. Anmäl

Ytterligare tips: Äskhults By utanför Kungsbacka.

NH, 17:47, 28 juni 2013. Anmäl

Jättegrytorna bland Svedmyras villor

Jag har sett ståtligare jättegrytor på många ställen i landet, bland annat vid Sveafallen utanför Degerfors och på öarna utanför Bovallstrand i Bohuslän. Men jättegrytorna i Svedmyra i södra Stockholm förtjänar ett besök bara för att de ligger undanskymda i ett vanligt villaområde.

Tomten på Sorundagatan 22 lämnades (antagligen) obebyggd för jättegrytornas skull när området bebyggdes med villor på 1930-talet. Två av de tre grytorna är inhägnade av ett litet staket och tillsammans påminner de om ett eluttag i jätteformat. Den tredje grytan återfinns en bit längre upp i backen.


Det finns fler olika typer av jättegrytor, men de i Svedmyra uppkom antagligen under den senaste istiden när smältvatten satte snurr på några lösa stenar som långsamt borrade sig ned i berggrunden. Ibland kan den så kallade löpstenen ligga kvar i, eller bredvid, grytan. En souvenir från Hedenhös tid.

Fakta/läs mer
Sernander mfl: ”Stockholmstraktens natur- och kulturminnen”, AB Kartografiska institutets förlag, 1935.
Söderström Göran (red): ”Stockholm utanför tullarna”, Stockholmia förlag, 2003.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Vi som vaktar Bråviken

Ni alla som regelbundet följer den här bloggen vet att sommartid är tid för kastal-safari. Vi har avverkat Gotland, Österlen och Sörmland. Nu går turen till vackra Bråviken i Östergötland. Glöm de blodtörstiga vargarna i Kolmårdens djurpark – njut av lite historia i stället.

Mitt i det lilla samhället Krokek, på Bråvikens norra sida, hittar du resans första mål. Resterna av gråstenstornet står på en mindre höljd mitt i jordbrukslandskapet. Mycket lite är känt om dess historia, kanske byggdes det redan på 1100-talet, kanske mycket senare. Om det var tillräckligt högt kan tornet ha varit en del av försvaret av Bråvikens inre, annars kanske det tillhörde någon stormansgård. Eftersom det mesta är lite osäkert kan vi bestämma oss för att det var här, i det starka tornet, som kungen övernattade på sin eriksgata när lämnade Sörmland och väntade på följet från Östergötland.

Kastalen i Krokek.

På Bråvikens södra sida, en bit ut mot havet, ligger Stensö. En rask promenad från parkeringen genom skogen tar dig upp till borgkullen med utsikt över Bråviken. Perfekt för bevakning av farleden! Den här anläggningen är ännu mer imponerande. Kvar finns resterna av två torn, samt en ringmur.

Kastalen i Stensö vaktar Bråviken.

Stensö omnämns första gången 1359, då en Holmger Torkelsson daterar två brev med ”Stensø” i samband med sitt bröllop. Sannolikt var Stensö hans sätesgård. Kanske har även denna anläggning rötterna i 1100-talet, men ingen vet säkert. Med tanke på läget bör den på något sätt ha ingått i försvaret av Bråvikens inre. Dagens Norrköping kan ha varit en viktig handelsplats redan på 1100-talet.

Fakta/läs mer
Armin Tuulse: ”Borgar i Västerlandet”, Nordisk rotogravyr, 1952.
Christian Lovén: ”Borgar och befästningar i det medeltida Sverige”, Kungl Vitterhets historie och antikvitets akademien, 1996.

Också på bloggen
Kastalerna på Gotland
Kastalerna på Österlen
Kastalen utanför Nyköping

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0