Förfrusna barn räddades av ekorre

Sen höst 1901 i Svinhult i södra Östergötland. Två torparflickor överraskas av en snöstorm och söker skydd under en gran invid ett stort stenblock. Trots eftersökningarna förblir de borta i tre veckor. Systrarna räddas av en nattlig uppenbarelse – och en ekorre!

Den 13 november var Jenny, 11 år, och Augusta, 8 år, på väg hem till torpet Äskhultet efter att ha hämtat mat och avlagda kläder i grannbyn. För att hinna hem innan skymningen tog systrarna en genväg genom skogen, men de tappade orienteringen när snöfallet ökade och tog skydd under en tät gran.

När flickorna inte kom hem gav sig den oroliga mamman ut för att leta, men hon tvingades ge upp i ovädret och mörkret. Pappan, som var borta på kolning, kom hem och tillsammans med folket i granngårdarna letade man efter barnen i två dagar. Sedan gav grannarna upp. Ingen trodde att det gick att överleva längre i den stränga kylan.

Natten till den första advent drömde klockarhustrun i Svinhult, Hulda Hultgren, om två levande barn som låg insnöade under en stor gran intill ett klippblock. En ny skallgång drogs igång av prästen Carl Manneberg och efter fyra dagar, den 5 december, påträffades Jenny och Augusta under granen. Utmärglade fördes de till lasarettet i Kisa där deras fötter och underben amputerades. I övrigt klarade de äventyret oskadda.

Jenny och Augusta berättade att de sett folk med lyktor i skogen, men att de trott att det var den farliga ”lysegubben”. När morgonen kom efter den första natten hade de tänkt ge sig av hemåt, men de kunde inte resa sig eftersom benen hade förfrusit på grund av de hårt snörda kängorna. De överlevde tack vare de extra kläderna och maten de hade haft med sig. Under granen fick de sällskap av en ekorre som de matade. Under de sista dagarna, när de var helt utmattade, hjälpte ekorren dem genom att gnaga hål på den sista frusna påsen med mjöl så att de kom åt innehållet.

De räddade systrarna blev en stor sensation även utanför Sveriges gränser och tidningen Östgöta Correspondenten drog igång en insamling som gav 30.000 kronor – en mycket stor summa för drygt hundra år sedan (cirka 1,5 miljoner i dagens penningvärde). Pengarna placerades i en fond som sköttes av en förmyndare. Flickorna lockades till Stockholm, där de fick proteser och utbildade sig i handarbete. En tid ska de ha arbetat för NK.

Granar, låda för gästbok och Barnastenen.

Platsen för undret, den så kallade Barnastenen, hittar du strax nordväst om Svinhult. Det är skyltat från vägen mot Österbymo. Ta med lite nötter i fickan i fall du skulle möta ekorren i skogen. Nästa gång kan det vara du som behöver hjälp.

Fakta/läs mer:
Ydre kommun: Undret vid Barnastenen.
P4 Östergötland: På vandring genom Östergötlands historia.

En saga med olyckligt slut: Sjuk varg slukade tio barn i Gästrikland.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-1 av 1

Flickorna vid Barnastenen! Det finns en barnbok med denna händelse som underlag. Utgiven av Hegas bokförlag, Boken heter "Vilse i vinterskog" och är författad av Åsa Storck. "Vilse i vinterskog" författad av Åsa Storck

Lilian Bengtsson, 10:43, 31 augusti 2013. Anmäl

Nya Lödöse för karska svenskar

Hårdrar man historien så har det funnits hela fyra Göteborg innan dagens Göteborg. Först ut var Lödöse, drygt 4 mil upp i Göta älv. Här är historien om Göteborg 2.

År 1473 var de styrande i Stockholm tillräckligt karska för att våga anlägga en stad på den smala svenska landtungan vid Göta älvs mynning. Valet föll på en plats vid Säveåns utlopp i nämnda älv.

Den nya staden fick namnet Götaholm, men snart insåg man att det var bättre att utnyttja företrädarens goda rykte och döpte om den till Nya Lödöse. Redan efter 20 år var staden rikets fjärde och frånsett de sedvanliga bränderna gick det väl fram till 1547.

Rekonstruktionsförsök av 1500-talsstaden av Per Källström och Sixten Strömbom från 1923.

Landsfadern Gustav Vasa ville ha bättre kontroll av handeln. Efter några års argumenterande med borgarna flyttade han verksamheten till en ny stad omdelbart nedanför Älvsborgs slott, sju kilometer närmare havet. Projektet invid slottet gick dock bokstavligen upp i rök och 1572 återuppstod staden vid Säveån.

Nya Lödöse fortsatte framgångsrikt som Sveriges port mot väst. Enligt en beräkning hade staden cirka 1.000 invånare i slutet av 1500-talet. Dessutom bodde och verkade där 500 utlänningar. Slutet kom först när hjältekonungen Gustav II Adolf grundlade den moderna fästningsstaden Göteborg 1621.

I dag minner stadsdelsnamnet Gamlestaden om var i Göteborg Nya Lödöse låg. Det är i stort sett allt. Byggnadsresterna har försvunnit när industrier och trafikapparater tagit över de senaste hundra åren.

Downtown Nya Lödöse påsken 2013.

I en park på Gamlestadstorget brukar det stå en minnessten. Vid mitt besök våren 2013 låg den och vilade på en gräsmatta och det grävdes både här och där, bland annat har arkeologer undersökt platsen. En skylt upplyser om  att platsen ”ska bli ett centrum för nordöstra Göteborg med bostäder, handel, kontor, service, fritid och kultur”. Precis som för 500 år sedan.

FAKTA/LÄS MER
Stig Roth: ”Göteborg. Uppkomst och äldre historia”, Göteborgs hembygdsförbund och Göteborgs historiska museum, 1976.
Anna Järpe: ”Medeltidsstaden 60. Nya Lödöse”, Riksantikvarieämbetet, 1986.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-1 av 1

Glöm inte Karl IX:s Göteborg som grundades runt 1603-1604 och brändes av Danskarna 1611. Detta var första staden som bar namnet Göteborg och den låg precis öster om där vi finner Älvsborgsbrons norra fäste idag.

Anonym, 20:55, 10 september 2013. Anmäl

Den nedlagda tunnelbanan

Semestern är slut och det är dags för nya osevärdheter. Det blev drygt 300 mil på motorcykeln i sommar och flera intressanta platser besöktes. Men vi börjar i Stockholm.

Bloggen har vid många tillfällen guidat till nedlagda järnvägar och spårvägar. I Bagarmossen i södra Stockholm finns dock något så unikt som en nedlagd tunnelbanesträckning.

Tunnelbanan till Bagarmossen invigdes den 18 november 1958. Stationen låg utmed den södra sidan av Lagavägen och var ändstation för linje 11 (senare 17). År 1994 förlängdes linjen till Skarpnäck och samtidigt drogs spåren under jord. Den första stationen revs och på platsen, och längs större delen av banvallen, har det byggts flerfamiljshus.

Vykort från S Elmérs Tobaksahandel i Bagarmossen.

SL:s Stockholmskarta 1975-76.

Den nya spårsträckningen viker av från den gamla i parken norr om Fogdevägen. Tidigare gick spåret längs den norra sidan av just Fogdevägen och den södra sidan av Lagavägen. Den mest konkreta lämningen av den gamla tunnelbanan är Rusthållarvägens viadukt över det tidigare banområdet. Stenskoningen i skärningen är kraftig och vittnar om platsens betydelse.

Rusthållarvägens viadukt.

Fakta/läs mer
Alfredsson, Berndt & Harlén: ”Stockholm under. 50 år – 100 stationer”, Brombergs, 2000.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0