Om effekter av ljudbangar på människa

Året var 1972 och forskarna ville veta hur människor reagerade på den ljudbang som uppstår när ett reaplan passerar ljudvallen. Undersökningen genomfördes av Statens Naturvårdsverk, Omgivningshygieniska avdelningen, och Karolinska Institutet, Hygieniska institutionen. Platsen var Hoburgen på södra Gotland.

De drygt 20 personerna från fastlandet kompletterades med kvinnlig lokalbefolkning som värvats med annonser i Gotlandstidningarna. Försöksplatsen överflögs 5-13 gånger dagligen av J35 Draken från F12 och F13 och personernas reaktioner noterades. Det kunde konstateras att fler personer blev överraskade om ljudbangen var starkare, men att reaktionens styrka inte påverkades av ljudnivån.

Även de djur som fanns i området observerades under överflygningarna och det visade sig att ”i vissa fall avbröts pågående aktiviteter och hos fåren kunde en reaktion med ansamling till en flock konstateras”.

BangStenen

Till minne av den epokgörande forskningen finns en liten minnessten på kullen bakom restaurang Majstregården på Hoburgen.

Stort tack till Anders Hellgren i Visby, som tipsade om osevärdheten!

Tidigare blogginlägg om Hoburgen:
Restaurangen vid slutet av Gotland.
Ensam sjökapten under gravsten.

Fakta/läs mer
Med dr professor Ragnar Rylander: ”Effekter av ljudbangar på människa – Resultat av fältförsök på Gotland, oktober 1972 – Bang -72” Omgivningshygieniska avdelningen, Statens Naturvårdsverk och Hygieniska institutionen, Karolinska Institutet, Stockholm.
En amerikansk rapport som behandlar försöket ovan.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (2)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-2 av 2

Tänk så mycket onödig forskning det finns. Det finns bara ett ord Skiträdd

grinola, 03:25, 30 augusti 2014. Anmäl

Vad man vet idag är att hjärtproblem infrakter och liknande är mycket högre i antal nära flygplatser, forskare tror att det beror på stress av bullret. Man kan ju även anta att flygbränslet orsakar dito.

Elvira, 02:14, 30 augusti 2014. Anmäl

I Yxhult uppfanns lättbetongen

Jag försöker undvika K-spanade och ”övergivna platser”, men ett ställe som Hällabrottet/Yxhult utanför Kumla går inte att undvika. Gamla industribyggnader och stenbrott är bevis på platsens betydelse för svensk byggnadsindustri. Här gjorde lättbetongen världspremiär 1929.

Lättbetongen blev en stor framgång för Yxhult AB, så stor att företaget 1955 tog namnet på produkten och blev Ytong AB. Samma år stod det nya huvudkontoret klart. Trots att den södra flygeln av byggnaden har rivits är kontoret imponerande. Örebro läns museum skriver i en rapport från 2007 att det ”har ett mycket högt kulturhistoriskt värde” och ”har ingen motsvarighet i landet i övrigt”.


Den kvarstående delen från 1955 är klädd i marmor. Framför entrén vittnar stenblock om företagets utgångsmaterial. Kontoret står i dag tomt, men genom de stora fönstren på baksidan går det att se den vackra entréhallen med sitt imponerande marmorgolv.


År 1966 lanserade företaget produkten mexisten (mexitegel) och 1973 bytte man tillbaka till namnet Yxhult AB. Tre år senare tillbyggdes huvudkontoret med en flygel av just mexisten. År 2002 flyttades huvudkontoret till närbelägna Kvarntorp, två år senare gick företaget i konkurs. (Namnet och produkterna har återkommit i ett nytt företag.)

Rapporten från Örebro läns museum är en mycket bra guide till industriområdet!

Fakta/läs mer
Linda Gustafsson: ”Y som i Yxhult – om världskoncernen Ytong AB och dess betydelse för det moderna samhällets bebyggelse”, Örebro läns museum, rapport 2007:7.
Jan Jörnmark: ”Övergivna platser”, Historiska media, 2007.
Göran Willis: ”K-spaning från ovan”, Trafik-nostalgiska förlaget, 2010.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0