Trosaborna tröttnade och drog till kusten

På medeltiden var avståndet till Världens ände inte lika långt som i dag. Närmare bestämt var det sju kilometer kortare.

Hamnstaden Trosa växte upp där ån med samma namn inte längre var segelbar. Här behövdes en omlastningsplats för bland annat mellansvenskt järn. Annars handlades det mest med jordbruksprodukter. Orten nämns i dokumenten första gångerna i slutet av 1200-talet och 1383 kallas Trosa stad på riktigt. Men säg den glädje som varar. 1445 brändes staden av sjörövare och ån blev bara grundare och grundare. Under andra hälften av 1500-talet fick stadsborna nog och flyttade ut till de öppna vattnen vid kusten. Dagens Trosa fick sina stadsprivilegier 1610.

trosabildenDowntown Trosa – i alla fall på medeltiden.

Den första staden låg på fälten söder om Trosa landsförsamlings kyrka. De praktiska Trosaborgarna använde den redan existerande sockenkyrkan som stadskyrka. Det är logiskt att denna kyrka är det enda som idag återstår av den första versionen av Trosa.

Fakta/läs mer
Birgitta Broberg: ”Medeltidsstaden 14: Trosa”, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, 1979.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kulturspår i Rågsved

Stockholms innerstad är full av informationsskyltar som berättar om platsens betydelse. Det finns ett otal guideböcker om möjliga och omöjliga promenader i Gamla stan och på malmarna. Därför är det extra kul med en kulturstig utanför tullarna. Lika extra trist är det att den inte underhålls och skyltarna tillåts försvinna.

Kräpplaspåret i Rågsved startar en bit in på Bjursätragatans högra sida. Det är cirka 5,5 kilometer och går i en slinga runt industriområdet vid Snösätragränd. När jag gick spåret för kanske sju, åtta år sedan fanns de flesta av de 15 informationsskyltarna kvar. Intressant om bland annat ett baltiskt flyktingläger, en gammal skjutbana, musikfestivalen Sellstock, slaget i Brännkyrka och annat spännande.

skyltenHösten 2014 är det inte lika muntert. Flertalet av skyltarna är borta. Kulturstigen skapades av den lokala Kräpplagruppen, men sedan 2006 är det Stockholms stad som har ansvaret. Felet är inrapporterat och låt oss hoppas på en skärpning!
lagerHär låg ett läger för baltiska flyktingar.

När du ändå är i området är ett besök i industriområdet på Snösätragränd ett måste. En typ av miljö som är på väg att försvinna från Stockholm. Läs kollega Lars Epsteins rapport här.

sparskyltOm du känner för lite arkeologi så passa på att besök platsen för torpet Fagergren, som låg intill fotbollsplanen vid Rågsvedsvägens slut. Sparkar du i jorden hittar du tegelrester. En krusbärsbuske vittnar om bosättningen. Torpet, som lydde under Älvsjö, revs 1906.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Naturen vinner över Ondskan

Blev Jan Guillou relegerad från internatskolan Solbacka våren 1960? Var det hans korståg mot skolan som senare ledde till nedläggningen? De lärde tvistar vidare. Just nu känns det som om författaren och journalisten Guillou har ett övertag åtminstone i den första frågan.

skolan
Solbacka läroverk, utanför Stjärnhov i Södermanland, startade 1901. Det är antagligen mest känt som internatskolan Stjärnsberg i Guillous delvis självbiografiska bok ”Ondskan”, i vilken pennalismen spelar en central roll. Skolan lades ned 1973 – kanske bidrog Guillous artiklar om missförhållandena. Efter 1973 har Solbacka bland annat fungerat som konferensanläggning. År 2011 köptes den gamla skolan av en kinesisk affärsman med stora planer, något som inte märks hösten 2014.

kasernen
Solbacka är på väg att försvinna i växtligheten. Gräset står högt mellan elevhem och lektionssalar. Ett och annat nedfallet träd förstärker känslan av ödslighet. Skylten ”enskilt område” stoppar laglydiga från en närmare undersökning av skolområdet, men osevärdheten går bra att avnjuta från vägen. (Med tanke på traditionerna med pennalism kan man ju önska att växtligheten även tar över vissa andra institutioner i landet.)

idrottsplatsFakta/läs mer
Jan Guillou: ”Ondskan”, Norstedt, 1981.
Jan Guillou: ”På jakt efter historien”, Piratförlaget, 2002.
Eva Axelsson: ”Solbacka förfaller medan eleverna minns ikapp” i ekuriren.se den 17 maj 2014.
Föreningen Solbackapojkarna.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0