34 års sökande efter S:t Olofs kapell

Vissa osevärdheter tar det flera decennier att hitta. Första gången jag letade efter resterna av kapellet i S:t Olof på Österlen var 1980. Min salig mor, mina då 13-åriga systrar och jag slog oss fram i snårskogen utan att lyckas se något som påminde om helgonet. Sedan dess jag plågat min omgivning med flera misslyckade försök. Det var först våren 2014 som jag kom till rätt plats. Och osevärdheten var, precis som det ska vara, inte mycket att se.

Kyrkan i S:t Olof har sedan medeltiden varit en vallfärdsort för människor som vill söka hjälp av helgonet. Enligt legenden ska den norske kungen Olav Haraldsson vistats på platsen efter att ha förlorat slaget vid Helge å 1026. Fyra år senare stupade kungen vid ett annat slag och därefter blev Olav snabbt ett populärt helgon i Norden.

I kyrkan finns en berömd träskulptur av S:t Olof. Han håller i en silveryxa, som du vid behov kan ta ned och stryka nio gånger över det ställe på kroppen där du har ont. (Efter var tredje strykning ska yxan sättas tillbaka hos Olof för att laddas med ny kraft.) Ett par hundra meter om kyrkan finns en offerkälla, där du kan offra några mynt för bättring.

kullenKapellet våren 2014.
Cirka 250 meter norr om kyrkan, på höger sida av Lunkendevägen, finns en låg gräskulle med några stora träd. Platsen grävdes ut 1973 och välgjort murverk av gråsten samt rester av medeltida taktegel påträffades. Dessutom en stenfot, som tolkades som ett fundament till ett altare. Tyvärr verkar dokumentationen av utgrävningen vara bristfällig.

Sommaren 2013 gjordes en ny utgrävning av kullen. Murar, med dörröppning, och golv undersöktes. Arkeologerna konstaterade att den 6,6 x 5,0 meter stora byggnaden sannolikt uppfördes under 1300- eller 1400-talet. Bevis för att den haft någon kyrklig funktion påträffades dock inte. Kanske var byggnaden ett kapell och/eller härbärge för de pilgrimer som kom norrifrån. Kanske ”bara” en del av en medeltida storgård. Arkeologen Lars Jönsson konstaterar att ”tolkningen av byggnaden som ett kapell inte är oproblematisk, snarare tvärtom”.

Mer om S:t Olof på denna blogg: Kungen bankade in kristendomen i gutarna.

Fakta/läs mer
John J Delaney: ”Pocket dictionary of saints”, Image books, 1983.
Lennart Jörälv: ”Vägen till Nidaros”,  Wahlström & Widstrand, 2000.
Peter Carelli: ”Det medeltida Skåne”, Historiska media, 2007.
Jönsson & Axelsson (red): ”Pilgrim S:t Olof 800 år”, 2014.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Alvik heter fortfarande Alvik

Många av tunnelbanestationerna i utanför tullarna i Stockholm har, som alla vet, fått sina namn av äldre gårdar eller torp. Det ger en intressant koppling i bakåt i historien. Därför är det tråkigt när fastighetsmäklare tar över och jagar fram mer säljande(?) namn. Något som kollega Viktor Barth-Kron tagit upp. Vi tar en tur till Alvik, som fortfarande heter Alvik, och beskådar vad som gav stadsdelen dess namn.

kartan1912 års karta över Stockholm med omgivningar.
Gården Alvik låg ungefär där Alviksvägen startar i norr. Gården omfattade i början av 1800-talet det som i dag är stadsdelen Alvik. Stockholms stad köpte det mesta av marken 1908 och 1930 revs huvudbyggnaden.
torpet
Uppe i backen bakom huslängan på Gustavslundsvägen 173 har ett litet rött trähus blivit kvar. Det är den sista resten av Alviks gård. Huset har genom åren bland annat fungerat som spannmålsbod, rättarbostad, drängstuga och lokal för gatukontoret. I dag härbärgerar det en konstnärsverkstad med utställningslokaler. Missa inte de mäktiga tunnvalven i butiken i källaren.

När du är i Alvik passar du naturligtvis på att…
Besöka gräsmattan där det spelades OS-fotboll 1912.
Besöka resterna efter Tranebergsbrons föregångare.

Fakta/läs mer:
Sigurd Erixon: ”Den äldre folkliga bebyggelsen i Stockholmstrakten”, Rådet till skydd för Stockholms skönhet, 1941.
Göran Söderström (red): ”Stockholm utanför tullarna”, Stockholmia, 2004.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0