Sveriges minst kända världsarv

Konungariket Sverige har 15 världsarv och samtliga borde vara givna turistmagneter för respektive kommun. Jag är långt ifrån någon expert på Haparandas ekonomi och besöksnäring, men nog tycker jag att världsarvet Struves meridianbåge borde kunna utnyttjas bättre.

I början av 1800-talet beslutade sig den tysk-tyska astronomen Wilhelm von Struve för att bestämma den exakta storleken och formen på jordklotet. För att göra detta genomförde han en så kallad triangelmätning med 265 mätpunkter från Svarta havet till Nordnorge. Efter avslutat arbete 1855 kunde von Struve konstatera att klotet inte är klotrunt.

År 2005 upptogs 34 av mätpunkterna på Unescos världsarvslista, för Sveriges del blev utdelningen att 4 av 7 kom med. Den sydligaste av dessa fyra finns på höjden Alanen Perävaara, cirka 3 kilometer sydväst om Karungi i Haparanda kommun. Skyltningen från riksväg 99 är okej. Vägen fram till Perävaara är det inte. Har man ett världsarv i kommunen kan man kosta på sig grus och vägtrummor. Alla orkar inte gå 10 kilometer!

Mätpunkten markeras med ett inristat kors på en sten och en stolpe.

Stort tack till HaparandaTornio turistbyrå och Kukkolaforsen turist & konferens för detaljerad vägbeskrivning. Men störst tack till bärgaren från Tornedalens fordonsteknik, som drog loss vår bil.

Passa också på att besöka platsen där Haparanda skulle ha legat. (Vägen är bra.)

stolpen

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Tragiska trappor på Kungsholmen – eller?

Nere vid Kungsholms strand i Stockholm, i förlängningen av Carl-Gustaf Lindstedts gata, finns resterna av trappor och terrassmurar i slänten. Jag har rådfrågat Stadsmuseet och Kungsholmens kultur- och hembygdsförening och båda tror att trapporna är en rest från den tidigare arbets- och försörjningsinrättningen ”Grubbens”, som låg i S:t Eriksområdet. Själv är jag inte så säker. Ligger trapporna inte lite för långt österut om man jämför med äldre kartor?

trappanStockholms norra frivilliga arbets- och försörjningsinrättning öppnade 1860 och fick sitt smeknamn efter de tidigare markägarna familjen Grubb. Tanken var att hjälpa fattiga, men inrättningen kom att bli en livets slutstation. Förhållandena var enligt Harald Norbelie i ”Vårt Kungsholmen” antagligen sämre än i ett fängelse. ”Grubbens” blev ett ord som gav olustkänslor.

kartan1908 års karta över Stockholm.

Förhållandena förbättrades långsamt och 1922 bytte man namn till S:t Eriks sjuk- och vårdinrättning. Namnet lever vidare i dagens S:t Eriks ögonsjukhus, men stora delar av området är sedan 1990-talet bebyggt med bostäder. Många av ”Grubbens” byggnader står dock kvar och på norra sidan av Grubbensringen finns en karta i marken som visar hur området såg ut på den gamla onda tiden. Några trappor finns inte med.

Fakta/läs mer
Harald Norbelie: ”Vårt Kungsholmen”, PMB Bokkonsult, 1992.
Räf mfl: ”S:t Eriks sjukhus. Innan såren försvinner…”, S:t Görans sjukhus, 1993.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

K-spaning på Gotland 12

Det är med lätt hjärta jag besöker den gamla festplatsen i Tofta (koordinater 57.48534, 18.13613). Allt är numer preskriberat och förhoppningsvis även glömt. Fem, sex midsommarhelger runt 1980 var Tofta platsen för min och mina kamraters dyrkan av sommaren, flickorna och ruset. Även om själva epicentrum låg på campingplatsen, så var festplatsen en viktig del av ”traditionen”.

För några år sedan höll festplatsen på att förfalla och växa igen, men Tofta varpaklubb, som äger området, har röjt och renoverat. Scenen och några längor finns kvar. Av dansgolvet återstår dock bara fundamenten av betong. Nästan helt borta är också taggtrådsstängslet, som skulle hålla icke betalande kavaljerer borta från dansen.

ToftaTofta.
Det fanns naturligtvis alternativ till festplatsen i Tofta. Någon åkte till Ljugarn, andra till Sudersand eller Åminne. I dag är dock de flesta av de gamla festplatserna jämnade med marken. Med ett lysande undantag: Ekbacken i Garda (57.31283, 18.58644).

Dansgolvet är intakt. Flera längor för tombola och luftgevärsskytte. Genom området porlar en bäck, det är en mycket vacker plats även dagtid. Och stängslet runt området ser ut att vara i funktion. Festplatsen hålls i ordning av mc-klubben Sugg MC och det brukar vara ett par arrangemang per år. Nästa chans för dig 2015 är ”Nostalgidansen” lördagen den 4 juli.

EkbackenEkbacken.
Men inte all dans skedde under bar himmel. I Follingbo fanns fram till början av 2000-talet danspalatset Follingbohus i en ombyggd skolbyggnad (57.58250, 18.37378). Min enda erfarenhet från lokalen är min idrottsklubbs 75-årsfest. Som omyndig var det mycket spännande… I dag är det bostäder i huset. Bara skylten ”Follingbohus” minner om storhetstiden.
FollingbohusFollingbohus. Vykort Hans Holmberg.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Vad döljer sig under rasmassorna i Ala?

Det börjar bli dags att planera sommarens aktiviteter och då står naturligtvis ett besök vid en gammal kastal högt på listan. Den här bloggen har avverkat kastaler på Gotland och Österlen, samt några vid Bråviken och en ensam stackare utanför Nyköping. Här kommer ytterligare ett objekt på Gotland.

I Ala på östra Gotland finns en ruinkulle, 21 meter i diameter och 2 meter hög. Den är inte undersökt av arkeologer. Ruinen kallas Kastalet, men det är inte klarlagt vad som döljs under rasmassorna. Kan det vara en kalkugn?

alabilden

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0