Engelska kanalen nådde aldrig fram

Ett av de största problemen genom historien med svensk järnframställning har varit transporterna. Hur får malmen till masugnen och sedan ut på marknaden?

När järnmalm upptäcktes i Gällivareområdet för snart 400 år sedan var det betydligt ”längre” till kusten än i dag. I slutet av 1700-talet väcktes idén att utnyttja Luleälven, med kanaler förbi forsarna, för transporten av malmen. Arbetet fördröjdes av krig och ekonomiska problem, men 1864 togs det första spadtaget. Bolaget, The Gellivare Co Ltd, var svensk-engelskt och kanalen fick namnet Engelska kanalen.

Det gick bra så länge det statliga bidraget räckte. Det gick inte alls när bolaget skulle stå för lönerna. Stämningen blev så pass spänd att det utbröt kravaller mellan de tillresta arbetarna och bofasta på Edefors marknad 1865. Militär inkallades och de värsta bråkmakarna dömdes till straffarbete. 1867 gick bolaget i konkurs och kanalarbetet upphörde helt.

En hel del han dock grävas. Tydligast spår finns i Trångfors utanför Boden, men även vid Edefors längre norrut. Problemet med malmtransporterna från Gällivare löstes först när Malmbanan öppnades 1888.

Detta år vårterminens sista osevärdhet. Trevlig sommar – med många besök på spännande platser!

Fakta/läs mer
Bergsbruk, Sveriges Nationalatlas, 2011.
Boden.se: Engelska kanalen, Edeforsarna

forsenRest av kanalen vid Edefors i slutet av maj 2015.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Död och pina i Vallentuna

I industriområdet Rosendal i Vallentuna återfinns det tragiska namnet Galgbacksvägen. Det är länge sedan den senaste avrättningen i Vallentuna och själva galgbacken är borta sedan drygt 50 år.

skylten
Platsen markerades av en kvadratisk stensättning med 13 meters sida. Det gjordes en arkeologisk undersökning av platsen 1949, men man fann inget av intresse, och omkring 1960 försvann allt när ett grustag anlades. I dag ruvar en industribyggnad över de olyckliga själarna.

Vid en utgrävning 1976 av en annan fornlämning i närheten ska två ytligt nedgrävda skelett från medeltiden ha påträffats. Något som skulle bekräfta avrättningsplatsens existens, eftersom döingar annars hamnade i vigd jord på kyrkogården.

Var detta även Vallentuna härads tingsplats under medeltiden? Och var det den lokala pampen Jarlabankes tingsplats på 1000-talet, som nämns på en runsten vid närbelägna Vallentuna kyrka? Mycket tyder på det, men helt säkra blir vi nog aldrig.

Fakta/läs mer
Mörk & Rahmqvist: ”Vallentuna härads tingsplats under medeltiden”, Informationsblad från Vallentuna hembygdsförening, 1978.
Jan Thylén: ”Stötestenar kring en galgbacke”, Debattartikel i ”Fornvännen” 1989.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1