När fimpade Nils Ferlin?

Sedan september 1982 står han där, Nils Ferlin. Mitt i Klarakvarteren på sitt eget torg. Poeten är precis i färd med att tända en cigarett och håller händerna till skydd för tändstickans låga. Men både cigarett och munstycke är sedan länge borta. Kvar i Ferlins mun sitter bara en liten rest av munstycket. (Stadsmuseet är larmat.)

pressklipp

DN-fotografen Örjan Björkdahls bild i tidningen den 12 september 1982. Ferlin tänder en cigg.

I sällskap med den rökfria poeten kan du fundera lite på omdaningen av City. Kanske rent av recitera hans ”Här rivs …” från diktsamlingen ”En gammal cylinderhatt” från 1962.

Eller så funderar du på författaren och Stockholmskännaren Bo Anckers (1926–97) ord om det gamla Klara:

”Jag är kanske en smula ledsen över att jag inte kan dela indignationen över att en hel stadsdel försvann. När man som jag vet hur det såg ut. Och hur människor levde och mådde. /…/ Talar man om ’charm’ i det här sammanhanget, så får man nog lov att definiera den närmare.”

När du funderat klart, läs också På Pilen drack bohemerna pilsner

Fakta/läs mer Bergkvist & Mellin: ”I Klarabohemernas värld”, Carlssons, 1993.
Jenny Westerström: ”Klara var inte Paris”, Carlssons, 2006.

Fotnot: Litet jubileum med detta inlägg. 200 osevärdheter sedan starten 2010.

statyn

Februari 2016. Ferlin tuggar fimp.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kanalen som skulle snuva danskarna på tull

Hjältekonungen Gustav Vasa var en man som gick sina egna vägar. Varför vara beroende av lömska danskar och giriga tyskar? Bättre att anlägga en sjöväg tvärs över riket – från huvudstaden ut till det fria Västerhavet!

Dock kom det andra regeringsbestyr emellan och det var först sonen Karl (IX) som kunde sätta spaden i jorden. Planen var att förbinda Mälaren med Vänern och Göta älv med kanaler via Hjälmaren. Den första etappen på projektet var förbindelsen mellan Mälaren och Hjälmaren.

Under ett 15-tal år kring år 1600 förvandlades Eskilstunaån till en kanal med, vad man antar, 14 slussar. Det utförda arbetet var dock inte av högsta kvalitet och underhållet sköttes dåligt. Redan på 1620-talet var delar av kanalen ofarbar.

Gustav II Adolf var inte nöjd och 1629 påbörjades bygget av en ny kanal mellan Mälaren, via Arbogaån, och Hjälmaren längre västerut. Kanalen har byggts om vid flera tillfällen, men är fortfarande farbar. En tur rekommenderas! Själv åkte jag för cirka 25 år sedan turistbåt från Örebro till Stockholm. Kvar vid Eskilstuna blev Eskilstuna-Torshälla kanal som invigdes 1860. Trafiken med turistbåten på denna kanal verkar dock ligga nere 2016.

Av Karl IX:s kanal finns det så här 400 efteråt flera synliga spår, bland annat Nybyån i Torshälla. I skogen vid Skjulsta i Eskilstuna finns rester av kanalsträckningen som ledde förbi forsarna i ån.

När du ändå är på plats: Missa inte den delade staden Eskilstuna!

Fakta/läs mer
Gustaf Nerman: ”Hjälmare kanals historia”, Almqvist & Wiksell, 1910.
Håkansson & Lindgren ”Drömmen om den stora kanalen” i Populär Historia 1/1991.

kanalen

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1