I Byringe sattes ryssen i läger

Rysskräcken håller i sig. Senaste varningen gäller ”små gröna män” på kajen i Slite på Gotland. Hoppas bara att inte några tjeckiska kanotister skjuts av misstag.

Den svenska krigsmakten är inte var den har varit, inte ens de gamla fånglägren är mycket att skryta med. Lägret i Byringe söder om Strängnäs är helt igenvuxet och bara några grundmurar vittnar om platsens betydelse under andra världskriget.

Fånglägret uppfördes 1940–41 för att kunna ta hand om ”opålitliga” svenskar om landet skulle dras med i kriget. Men efter att Tyskland anfallit Sovjetunionen i juni 1941 gjordes förberedelser för att internera sovjetiska soldater på flykt. Från september 1941 till oktober 1944 satt drygt 160 sovjetiska medborgare i lägret i Byringe, de allra flesta var militärer. Sovjetiska myndigheter hade full insyn i lägret och ambassadör Aleksandra Kollontaj besökte lägret vid några tillfällen.

grund
När lägret upplöstes valde (lyckades) ett trettiotal av internerna att stanna i Sverige medan övriga reste tillbaka till Sovjetunionen. För många av dessa väntade nya fångläger i Gulag eftersom de flytt från krigsmakten.

stuga
Länna hembygdsförening vårdar på ett förtjänstfullt det gamla lägret. Informationstavla och med karta över lägerplatsen. Dessutom skyltar ute i naturen som berättar var de olika byggnaderna låg. Förutom diverse husgrunder återstår två mindre byggnader som under lägertiden användes som tvättstugor.

Läs också
Rysslägret i Bergslagen.
Tysklägret på Gotland.

Det här var terminens sista osevärdhet. Trevlig sommar!

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Mystisk stad på väg bli en ”sjöstad”

Lomma i Skåne förekommer i ett gåvobrev från Knut den helige 1085. Formuleringen i brevet tyder på att Lomma, tillsammans med Helsingborg och Lund, var en av Skånes tre städer vid den tiden. Det är i stort sett det enda beviset på att Lomma varit en stad.

Studier av äldre kartor har visat en möjlig stadsvall på båda sidor om Lommaån nära utloppet i Öresund. Upptäckten på kartorna var dock inget som nådde grävmaskinerna på marken och så sent som 2010 schaktades den sista delen av den eventuella stadsvallen bort och ersattes av en parkeringsplats. I princip allt område i det tänka stadsområdet är förstört av sentida verksamhet.

lomma
Klart är i alla fall att Lomma under tidig medeltid fungerade som Lunds hamn. Klart är också att områdena kring ån nu är på väg att förvandlas exklusivt vattennära boende.

Fakta/läs mer
Fotevikens museum: Vikingastaden Lomma.
Peter Carelli: ”Det medeltida Skåne”, Historiska media, 2007.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Skarpnäcks flygfält helt borta

Att omvandla flygfält till bostadsområden är inte helt okontroversiellt. Just nu är Bromma den heta frågan i Stockholm. I Skarpnäck är frågan avgjord sedan 35 år tillbaka.

När Stockholm stad köpte Skarpnäck var planen att bygga huvudstadens nya civila flygplats på Skarpnäcksfältet. Trafiken behövde en landningsplats på land. Valet föll dock 1933 på Bromma som plats för flygfältet, något som en del Söderortsbor kanske är glada för i dag.

1940 anlades i stället ett reservflygfält för militären på fältet i Skarpnäck. Europa var i krig sedan 1939 och arbetet med fältet slutfördes i rask takt sedan Tyskland invaderat Danmark och Norge. Några stridsflygplan kom dock inte till Skarpnäck, det blev ett flygfält för segelflyg. Redan 1943 tog Stockholms Segelflygklubb över fältet och asfalterade banorna.

faltet1967Flygfältet 1967. Bild från Wikimedia Commons.

Förutom segelflyg kom fältet att bland annat att användas för motortävlingar, diverse andra sportaktiviteter, övningsplats för polis och brandkår, halkkörning och tältläger för massmöten.

skyltFlygfältet lades ned 1981 för att ge plats åt en ny stadsdel. Landningsbanorna, som hade formen av ett A, är helt försvunna. I bostadsområdet är det enbart gatunamnen som vittnar om historien.

skvSkyttevärn.

pjvPjäsvärn.

Men ett flygfält, militärt eller inte, är ett objekt som kan intressera fienden. Därför måste det kunna försvaras. Runt om Skarpnäcksfältet byggdes en mängd värn av olika slag. Alla är raserade eller igenfyllda, men i den lilla skogen intill korsningen Gamla Tyresövägen–Flygledargatan syns resterna av några värn tydligt.

Läs också om gamla flygplatsen i Visby!

Fakta/läs mer
Olle Rydberg: ”Från Årsta till Farsta”, Natur och Kultur, 1979.
Göran Söderström: ”Stockholm utanför tullarna”, Stockholmia, 2004.
Karl-Gunnar Norén: ”Stockholms glömda bunkrar”, Nielsen & Norén, 2007.
”Brännkyrka 1913–2013”, Trafiknostalgiska förlaget, 2013.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0