Obetydlig rest av Björklund

Ibland träffar man på böcker som passar exakt i verksamheten. I boken ”Torpen i Bromma” berättas om drygt hundra torp i nordvästra Stockholm, det stora flertalet helt utplånade. Perfekta osevärdheter att ta sig an på helgpromenaden.

Ett bra exempel, om man trots allt vill beskåda någon liten rest, är torpet Björklund i Norra Ängby. Det byggdes antagligen under andra halvan av 1700-talet. Torpet ska ha fått sitt namn efter en smed som bodde i stugan i slutet på 1800-talet. Tidigare hade det benämnts Sörtorp.

kartanUtdrag ur kartan ”Stockholm med omgivningar” utgiven 1861, översedd 1891.

Under en tid hade IOGT torpet som möteslokal, men mot slutet stod det obebott. Någon gång efter 1955 vandaliserades det och revs.

trappanPlatsen för det forna torpet är lätt att hitta intill östra sidan av Bällstavägen i Björklunds hage. En trappa leder upp till avsatsen för stugan. Ett äppelträd visar att här har det bott människor.

Fakta
Nils Ringstedt: ”Torpen i Bromma. Historik, lägen och lämningar”, Bromma Hembygdsförenings skrift nr 3, 2010.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Brände fogdens borg och fick en sång

I den ovetenskapliga följetongen om obetydliga rester efter landets medeltida borgar har turen nu kommit till Faxeholm, beläget i dagens Söderhamn.

Faxeholm delar historia med Styresholm vid Ångermanälven (se blogginlägg från 30 mars 2016). Fästet uppfördes i slutet av 1300-talet av sjörövarna Vitaliebröderna. Överlämnades till unionsdrottningen Margareta 1398 och blev därefter en borg för rikets fogde.

De boende i Hälsingland var minst sagt missnöjda med Kalmarunionen och skattepolitiken. Under ledning av Olof Djäken hakade man på Engelbrekts uppror och den 8 september 1434 intogs borgen Faxeholm och brändes. Händelsen skildras i ”Delsbovisan”/”Faxehusvisan” som nedtecknades på 1600-talet.

Stormningen av borgen skildras livfullt i en bok för folkskolan från 1898. Dessutom får vi veta att det i början av 1434 utkämpades en strid mellan allmoge och danskar på Ljusnans is. Allmogen gick segrande ur striden eftersom man hällde ut ärter som de fumliga danskarna halkade omkull på.

I boken påminns vi också om Faxeholms historiska betydelse. ”I all sin ringhet vittnar dessa lämningar dock för kommande släkten om huru svensk fosterlandskärlek vunnit segrar öfver utländskt förtryck.”

faxehus
Faxeholm uppfördes på en ö, strategiskt placerad vid en av Hälsinglands viktigaste hamnar och vid handelsleden till ådalarna innanför. Ön är sedan länge landfast, men borgkullen utmärker sig fortfarande i hamnområdet. Nu är det några år sedan jag besökte platsen. Jag minns dock tydliga vallanläggningar på borgplatån. Man känner fosterlandskärlek…

Fakta/läs mer
Anders Johan Hydén: ”Illustrerad beskrifning öfver Helsingland för folkskolan”, 1898.
Christian Lovén: ”Borgar och befästningar i det medeltida Sverige”, Kungl Vitterhets historie och antikvitetsakademien, 1996.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0