Mitt i Stora bankorset i Tullinge

Meter efter meter av de två landningsbanorna på gamla F18 i Tullinge äts upp av Riksten friluftsstad. Åt väst är påverkan än så länge ganska liten och det går att få lite ”Biggleskänsla” från Stora bankorset.

bananKungliga Södertörns flygflottilj invigdes 1946. Den kom att bestå av tre divisioner jaktflyg, från J22 till J35. F18 skulle utgöra jaktförsvaret söder om huvudstaden. I norr hade F8 på Barkarby ansvaret.

Flottiljen lades ned 1974 och F18 blev ett skolförband i drygt tio år. 1994 lades Tullinge slutligen ned som krigsbas.

Redan under 1950-talet fördes Tullinge fram som ett alternativ till Bromma flygplats. Planerna strandade dock på det lokala motståndet. Tio år efter militärens farväl upphörde Tullinge även som civilt flygfält. Bostäderna skulle ta över.

Många av flottiljens byggnader har blivit en del av den nya stadsdelen. Bland annat kanslihuset, med meteorologernas glasbur på taket, och kasernerna. Kvar är också den stora berghangaren – väl bevakad.

kanslihusFakta/läs mer
Norrbohm & Skogsberg: ”Flygande högvakt”, BM-förlaget, 1985.
Jarl Åshage: ”Riksten och Kungl Södertörns flygflottilj”, F18 Kamratförening, 2012.
Epsteins STHLM: ”Fåfäng jakt på den försvunna Draken i Tullinge”.

berget

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Fortfarande lite hemligt vid Barkarby flygfält

Blåsiga och kyliga höstdagar är som gjorda för promenader på övergivna flygfält. Ett perfekt utflyktsmål i Stockholm är gamla Barkarby flygplats, men det gäller att passa på. Snart kan Barkarbystaden ha slukat anläggningen.

Flygverksamheten på platsen drog igång redan 1913. Från 1919 och fram till invigningen av Bromma 1936 gick det till och med att flyga utrikes från Barkarby. 1936 tog militären över flygplatsen. Fram till 1974 verkade här först Svea flygflottilj och sedan Svea flygkår, båda med beteckningen F8. 1974 blev flygplatsen civil igen, men fortfarande militärt område. Denna sista flygepok tog slut 2010.

banan
Den 2.000 meter långa start- och landningsbanan är till stora delar intakt. Intressanta är också de kvarvarande militära anläggningarna, fortfarande så hemliga att de inte får beskrivas med ord eller bild. Nätverket med banor kan i alla fall sägas vara omfattande.

Sevärt är också det gamla kasernområdet. Det invigdes 1938 och många av byggnaderna finns kvar. Ett nygammalt bostadsområde växer fram på kullen med ekarna.

Läs också
Krutbanan – Stockholms hemligaste järnväg
Skarpnäcksfältet – flygbasen som inte blev av

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

I Byringe sattes ryssen i läger

Rysskräcken håller i sig. Senaste varningen gäller ”små gröna män” på kajen i Slite på Gotland. Hoppas bara att inte några tjeckiska kanotister skjuts av misstag.

Den svenska krigsmakten är inte var den har varit, inte ens de gamla fånglägren är mycket att skryta med. Lägret i Byringe söder om Strängnäs är helt igenvuxet och bara några grundmurar vittnar om platsens betydelse under andra världskriget.

Fånglägret uppfördes 1940–41 för att kunna ta hand om ”opålitliga” svenskar om landet skulle dras med i kriget. Men efter att Tyskland anfallit Sovjetunionen i juni 1941 gjordes förberedelser för att internera sovjetiska soldater på flykt. Från september 1941 till oktober 1944 satt drygt 160 sovjetiska medborgare i lägret i Byringe, de allra flesta var militärer. Sovjetiska myndigheter hade full insyn i lägret och ambassadör Aleksandra Kollontaj besökte lägret vid några tillfällen.

grund
När lägret upplöstes valde (lyckades) ett trettiotal av internerna att stanna i Sverige medan övriga reste tillbaka till Sovjetunionen. För många av dessa väntade nya fångläger i Gulag eftersom de flytt från krigsmakten.

stuga
Länna hembygdsförening vårdar på ett förtjänstfullt det gamla lägret. Informationstavla och med karta över lägerplatsen. Dessutom skyltar ute i naturen som berättar var de olika byggnaderna låg. Förutom diverse husgrunder återstår två mindre byggnader som under lägertiden användes som tvättstugor.

Läs också
Rysslägret i Bergslagen.
Tysklägret på Gotland.

Det här var terminens sista osevärdhet. Trevlig sommar!

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Skarpnäcks flygfält helt borta

Att omvandla flygfält till bostadsområden är inte helt okontroversiellt. Just nu är Bromma den heta frågan i Stockholm. I Skarpnäck är frågan avgjord sedan 35 år tillbaka.

När Stockholm stad köpte Skarpnäck var planen att bygga huvudstadens nya civila flygplats på Skarpnäcksfältet. Trafiken behövde en landningsplats på land. Valet föll dock 1933 på Bromma som plats för flygfältet, något som en del Söderortsbor kanske är glada för i dag.

1940 anlades i stället ett reservflygfält för militären på fältet i Skarpnäck. Europa var i krig sedan 1939 och arbetet med fältet slutfördes i rask takt sedan Tyskland invaderat Danmark och Norge. Några stridsflygplan kom dock inte till Skarpnäck, det blev ett flygfält för segelflyg. Redan 1943 tog Stockholms Segelflygklubb över fältet och asfalterade banorna.

faltet1967Flygfältet 1967. Bild från Wikimedia Commons.

Förutom segelflyg kom fältet att bland annat att användas för motortävlingar, diverse andra sportaktiviteter, övningsplats för polis och brandkår, halkkörning och tältläger för massmöten.

skyltFlygfältet lades ned 1981 för att ge plats åt en ny stadsdel. Landningsbanorna, som hade formen av ett A, är helt försvunna. I bostadsområdet är det enbart gatunamnen som vittnar om historien.

skvSkyttevärn.

pjvPjäsvärn.

Men ett flygfält, militärt eller inte, är ett objekt som kan intressera fienden. Därför måste det kunna försvaras. Runt om Skarpnäcksfältet byggdes en mängd värn av olika slag. Alla är raserade eller igenfyllda, men i den lilla skogen intill korsningen Gamla Tyresövägen–Flygledargatan syns resterna av några värn tydligt.

Läs också om gamla flygplatsen i Visby!

Fakta/läs mer
Olle Rydberg: ”Från Årsta till Farsta”, Natur och Kultur, 1979.
Göran Söderström: ”Stockholm utanför tullarna”, Stockholmia, 2004.
Karl-Gunnar Norén: ”Stockholms glömda bunkrar”, Nielsen & Norén, 2007.
”Brännkyrka 1913–2013”, Trafiknostalgiska förlaget, 2013.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Hemlig radioavlyssning i Kista

Trehundraåriga Kista gård sover sin törnrosasömn (på Kista gårdsväg) i Stockholms ”Silicon valley”. Skivor för fönsterna och nedfallande puts. När jag senast skrev om gården, för drygt tio år sedan, drevs här bland annat konferensservice och skönhetsvård. I april 2015 är det mycket stilla.

Nuvarande huvudbyggnaden uppfördes 1717 och tillbyggdes på 1780-talet. På gårdsområdet finns också bland annat en flygelbyggnad och ett ståtligt spannmålsmagasin.

garden
Under andra världskriget hade krigsmakten en radiostation på huvudbyggnadens övervåning. De tiotalet i personalen bodde på gården.

husen
Kistas marker brukades fram till 1976. Mellan 1955 och 1958 fanns 450 får på gården. Deras uppgift ska ha varit att beta gräs på militärflygplatsers landningsbanor.

Gården ägs av Stockholms stad, som hoppas på att någon hyresgäst vill starta restaurangverksamhet i byggnaden. Det borde finnas potential med tanke på alla arbetsplatser i området.

Fakta/läs mer
Spångabygden” nr 16, Spånga fornminnes- och hembygdsgille, 1985.
”Järvabygd”, Norra Järva hembygdsförening, 1997.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Om effekter av ljudbangar på människa

Året var 1972 och forskarna ville veta hur människor reagerade på den ljudbang som uppstår när ett reaplan passerar ljudvallen. Undersökningen genomfördes av Statens Naturvårdsverk, Omgivningshygieniska avdelningen, och Karolinska Institutet, Hygieniska institutionen. Platsen var Hoburgen på södra Gotland.

De drygt 20 personerna från fastlandet kompletterades med kvinnlig lokalbefolkning som värvats med annonser i Gotlandstidningarna. Försöksplatsen överflögs 5-13 gånger dagligen av J35 Draken från F12 och F13 och personernas reaktioner noterades. Det kunde konstateras att fler personer blev överraskade om ljudbangen var starkare, men att reaktionens styrka inte påverkades av ljudnivån.

Även de djur som fanns i området observerades under överflygningarna och det visade sig att ”i vissa fall avbröts pågående aktiviteter och hos fåren kunde en reaktion med ansamling till en flock konstateras”.

BangStenen

Till minne av den epokgörande forskningen finns en liten minnessten på kullen bakom restaurang Majstregården på Hoburgen.

Stort tack till Anders Hellgren i Visby, som tipsade om osevärdheten!

Tidigare blogginlägg om Hoburgen:
Restaurangen vid slutet av Gotland.
Ensam sjökapten under gravsten.

Fakta/läs mer
Med dr professor Ragnar Rylander: ”Effekter av ljudbangar på människa – Resultat av fältförsök på Gotland, oktober 1972 – Bang -72” Omgivningshygieniska avdelningen, Statens Naturvårdsverk och Hygieniska institutionen, Karolinska Institutet, Stockholm.
En amerikansk rapport som behandlar försöket ovan.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (2)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-2 av 2

Tänk så mycket onödig forskning det finns. Det finns bara ett ord Skiträdd

grinola, 03:25, 30 augusti 2014. Anmäl

Vad man vet idag är att hjärtproblem infrakter och liknande är mycket högre i antal nära flygplatser, forskare tror att det beror på stress av bullret. Man kan ju även anta att flygbränslet orsakar dito.

Elvira, 02:14, 30 augusti 2014. Anmäl

Välbevarad skans från andra världskriget

Enligt medieuppgifter är rysskräcken större än någonsin på Gotland. Skönt då att det fortfarande finns skyddsrum kvar att krypa ned i när man blir riktigt rädd.

Skyttevärn.

Mellan Kappelshamns- och Valleviken på norra Gotland uppfördes under andra världskriget den så kallade Lärbrolinjen. Den bestod av 15 skansar och uppgiften var att försvara den skyddade Fårösundsbassängen i norr. Linjen var helt klar först i början av 1945.

Nedgång till skyddsrummet.

Numer är de flesta av skansarna borta, men skansen ”Grustaget” på Skoldrebacke är i det närmaste intakt – bara vägspärren saknas. Skyddsrummet för 24 personer (Sk24) omges av skyttevärn och stridsvagnshinder.

Nere i skyddsrummet.

I skyddsrummet, som står öppet, finns sängarna och den handdrivna fläkten kvar. Ta med en ficklampa om du vill undersöka anläggningen närmare.

Karta över skansen Grustaget.

Fakta/läs mer
Bengt Hammarhjelm: ”Beredskap på Gotland 175 år 1811–1986”, Ödins förlag, 1999.
Per Dahl (red): ”Svensk militärhistorisk atlas”, Hjalmarson & Högberg, 2000.
Ryss’n kummar!”, Symposium om ryssar och rysskräck på Gotland från Bodisco till Nordstream, Högskolan på Gotland, 2009
Högberg & Ohlsson: ”Militär utflykt!”, Fort & Bunker, 2006.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-1 av 1

Våra odugliga politiker har krympt svensk försvarsförmåga till oigenkännlighet efter åtskilliga år av besparingar. Sverige är utskrattat utomlands, ingen tar ett land med ett Kalle Anka-försvar på allvar. Militarisera Gotland NU!

Ludde, 22:56, 10 maj 2014. Anmäl

Ryssen kan komma!

Enligt uppgifter i media är det bara en fråga om veckor innan Ryssland anfaller det oskyddade Sverige. Men lugn, den svenska krigsmakten är inte helt nedmonterad. I Stockholm finns befästningar kvar.

När andra världskriget bröt ut för snart 75 år sedan gällde det för Sverige att snabbt bygga ut försvaret. Runt om det centrala Stockholm uppfördes ”Stenstadslinjen” med bunkrar och värn av olika storlek och med olika funktion. Bland annat uppfördes ställningar för lättare luftvärnskanoner (40 mm) för försvar av strategiska installationer som broar och järnvägar. Flera av dessa finns kvar och kan med fördel bemannas igen när ”Ivan” dyker upp.

Följ med på en rundtur till några av värnen. Har du ingen kanon kan du alltid ta med en termos med ärtsoppa och njuta av den fantastiska utsikten från platserna. (På de flesta av ställena finns även spår av till exempel raserade skyttevärn och skyddsrum. Detaljerna hittar du i böckerna nedan.)

Skanstull.

Tanto.

Långholmen.

Bellevue.

Natten mellan den 22 och 23 februari 1944 fällde sovjetiska plan bomber, sannolikt av misstag, vid Järla station i Nacka och Eriksdal på Södermalm. Två personer skadades lätt. När kriget nådde Sverige var beredskapen låg och de flesta luftvärnsställningarna obemannade. Vid Vikdalen i Nacka var luftvärnet på plats, men soldaterna ska ha misstolkat en lysbomb som en nödsignal och låtit bli att skjuta. När de ryska planen kommer nästa gång måste vi skärpa oss…

Fakta/läs mer
Karl-Gunnar Norén: ”Stockholms glömda bunkrar”, Nielsen & Norén, 2007.
Leif Törnquist: ”Svenska borgar och fästningar”, Medströms, 2007.
”Ryss’n kummar!”, Symposium om ryssar och rysskräck på Gotland från Bodisco till Nordstream, Högskolan på Gotland, 2009.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (7)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-7 av 7

[...] och sökte i genom bostaden. Inbrottet inträffade på Storgatan i Höganäs more… Ryssen kan komma! – Dagens Nyheter – blogg.dn.se 11/05/2013 Ryssen kan komma!Dagens NyheterEn brand i en textilfabrik i Italien [...]

Bostäder utomlands | Nyheter bostäder italien #1 (Webbsida), 07:42, 3 december 2013. Anmäl

Ute på Lidingö står ju faktiskt själva kanonen kvar fortfarande, Käppalaställningen. Man kan fritt gå upp och titta om man har lust. " Ställningen restaurerades och återinvigdes 1994 som ett k-märkt monument över Stockholms luftförsvar och är därmed unik i Sverige.[1]" - Wikipedia

Kristoffer Johnsson (Webbsida), 19:39, 5 november 2013. Anmäl

Tyvärr tror jag att de flesta av den här typen av värn är borta i Göteborg. I alla fall de som låg i de östra delarna av Göteborg. De minner om ofredsår men användes mest till korvgrillning när jag växte upp.

Morgan Ridell, 19:38, 5 november 2013. Anmäl

Mats Areskoug skriver humoristiskt om en allvarlig företeelse. Krig. Inom 10 år kan ett av våra grannländer ha blivit invaderat och ockuperat av främmande makt. Skriver Mats en lika humoristisk och ralljant text då? Jag tvivlar.

Jonas Stegvall, 19:11, 5 november 2013. Anmäl

Vet inte varför ni måste skriva med en sådan humoristisk underton...?! Det är allvar nu. Det hemska är bara att så få har fattat det. Gud har länge haft överseende med Sveriges folk. Han har verkligen haft sin skyddande hand över vårt land. För han ÄLSKAR Sverige. Men han GRÅTER över att vi så radikalt vänt honom ryggen och snart kommer han därför ta bort sitt beskydd över oss. Det kommer en stor förskräckelse över vårt land, det finns flera allvarliga profetior om det. Vänd om till Jesus, så länge tid är! Han älskar svenskarna men avskyr vår synd. Bibeln säger att ALLA har syndat och gått miste om härligheten från Gud. Men genom Jesu död och uppståndelse kan vi få förlåtelse för våra synder, om vi av hjärtat vänder om till Jesus. Bara JESUS kan frälsa oss. Vänd om! Snart kommer han tillbaks för att hämta hem alla hans barn. De som valt att följa honom. Men innan dess kommer världen att skakas i sina grundvalar. Läs Uppenbarelseboken! Den som har Jesus har livet och behöver inte vara rädd.

Sofia (Webbsida), 17:34, 5 november 2013. Anmäl

Läs

sb, 17:13, 5 november 2013. Anmäl

Läs

Anonym, 17:11, 5 november 2013. Anmäl

Stockholms hemligaste järnväg

Den fanns inte utsatt på några kartor. Den finns inte med i tågfantasternas bibel ”Järnvägsdata”. Den så kallade Krutbanan på Järvafältet.


Den cirka 3 kilometer långa järnvägen var militär och hemlig från början till slut. Linjen byggdes i början av 1940-talet för att transportera explosivt gods till och från krigsmaktens ammunitionsfabrik i Ursvik. Spåret anslöt till nuvarande Ostkustbanan strax norr om Ulriksdals station.

Efterhand kom mer och mer av transporterna att gå med lastbil och i slutet av 1980-talet revs räls och elstolpar. I dag används banvallen i första hand som ridväg.


Närmast Ostkustbanan är banvallen uppslukad av en stenkross, men strax norr om byggarbetsplatsen som ska bli Järvastaden kan man börja sin historiska promenad. (Numer har kartritarna vågat ta med banans sträckning.) Några meter räls finns kvar vid en vägövergång, dessutom en ståtlig betongbro. Jag hittar också nedre delen av en gammal stolpe för kontaktledningen.


Ett trasigt stängsel markerar gränsen till före detta Östra militärområdets före detta tygförvaltning, där ammunitionsfabriken låg. Den djärve tar sig igenom stängslet och in på området. Här gick spåret cirka 150 meter in i ett bergrum. Rälsen syns tydligt i asfalten och lastbryggan finns kvar. Vid tunnelmynningen blir det dock stopp för den nyfikne.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (10)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 10

[...] Stockholms hemligaste järnväg | Osevärdheter | Bloggar - DN.se Den fanns inte utsatt på några kartor. Den finns inte med i tågfantasternas bibel ”Järnvägsdata”. Den så kallade Krutbanan på Järvafältet. Den cirka 3 kilometer långa järnvägen var... Source: blogg.dn.se [...]

Stockholms hemligaste järnväg | Osevärdheter | Bloggar - DN.se | Tågpendlarns journal | Scoop.it (Webbsida), 16:49, 26 november 2011. Anmäl

Under bron går "långspåret", ett av sthlms finanste längdspår en snörik vinter. Kan rekommenderas!

Road, 15:38, 26 november 2011. Anmäl

Inga skyltar om foto- eller tillträdesförbud. Bara ett trasigt stängsel. /Skribenten

Anonym, 22:18, 25 november 2011. Anmäl

Undrar vad det står på skyltarna på den nedersta bilden? om det är skyddsobjektskyltar med texten "foto samt avbildningsförbud" så har fotografen begått ett brott emot skyddslagen 2010:305 7§.

anonym, 21:17, 25 november 2011. Anmäl

Ok, men det var inte bara "vanlig"ammunition som var tänkt att färdas här, sverige hade även ett atombombsprogram under den här tiden... Därav den högre hemlighetsgraden

Anonym, 21:11, 25 november 2011. Anmäl

Det var vid denna järnväg som Jerry Lewis 1972 spelade in delar av filmen 'The day the clown cried' (som sedan aldrig släpptes till biograferna. För oss som är uppvuxna i trakten är det knappast någon hemlig järnväg

ramström, 21:10, 25 november 2011. Anmäl

Häftigt. Stockholm borde bli bättre på att visa upp och berätta sådant här. Jag är nere i Berlin just nu och här kryllar det av gamla hemliga gångar, hus och allt möjligt. Tog mig in på en bakgård som var helt sönderskjuten av tyska och ryska kulsprutor och det fanns kvar klotter inne i en fallfärdig port där det var ritat på väggarna med svart färg hur man skulle fly när ryska trupperna kom för nära ... Slutstriden 1945 upphör aldrig att fascinera.

Jack från Berlin (Webbsida), 19:55, 25 november 2011. Anmäl

Intressant att få höra vad det varit! Jag har passerat många gånger cyklande/springande på väg från förort till staden eller omvänt. Varje gång har jag funderat över vad ett spår här har haft för syfte. För det är uppenbart att det en gång funnits järnväg här.

Henrik Hansson, 16:48, 25 november 2011. Anmäl

En fin promenad! Rekomenderas skarpt.

Jakob, 16:41, 25 november 2011. Anmäl

Mats du är obetalbar "den djärve".....

Tommy w, 16:39, 25 november 2011. Anmäl

Här skulle tyskarna stoppas

Som en liten brun sockertopp mitt i Visby hamn reser sig den oansenliga bunkern från andra världskriget. Här skulle tyskarna stoppas! I dag är kulsprutevärnet med numret 40:43 ett av få som finns kvar i just Visby hamn. På några andra ställen på Gotland har de till och med klassats som fornminnen.

När det hettade till i Europa i början av 1930-talet tyckte riksdagsmannen Arthur Engberg (S) i ett tal att det var tveksamt om Gotland var värt något blod: ”Om annan makt ställer ovillkorliga krav på att få Gotland, så säger jag ‘låt dem få Gotland’. Bättre än ett krig är att flytta över gotlänningarna till fastlandet…”.

Nu blev det inte så. Efter krigsutbrottet i september 1939 befästes i raskt takt den gotländska kusten med över 1.000 bunkrar. Cirka en tredjedel bestyckades med kulsprutor, andra med olika typer av kanoner. De flesta av dessa värn placerades nära strandlinjen, så att de effektivt skulle kunna stoppa en landstigning. Lite tillbakadraget, ofta högt placerade, låg så kallade observationsvärn för spaning och eldledning.


Försvaret av Visby hamn. Del av ”Situationsplan över befästningsanläggningar belägna inom Visby stad”, ritad den 19.2.1948.

Efter andra världskriget förstärktes kustförsvaret med nya anläggningar, men även några av de äldre värnen moderniserades. De flesta somnade dock in i någon form av törnrosasömn. Någon militär roll spelade inte de små värnen längre, eventuellt kunde gubbar från Hemvärnet utnyttja skyddet.

Då och då revs något värn, men den stora rivningsvågen drog igång först i början av 1990-talet. Det kalla kriget var slut och dessutom hade arrendeavtalen för marken där bunkrarna byggts löpt ut. Nästan fyrtio av anläggningarna har klassats som fornminnen. Du hittar dem längs Ekstakusten söder om Klintehamn, och från Almedalen i Visby och drygt sex kilometer norrut längs kusten.

Fakta/läs mer:
Roger Öhrman: ”Vägen till Gotlands historia”, Gotlands Fornsal, 1994.
Bengt Hammarhjelm: ”Beredskap på Gotland 175 år”, Ödins förlag, 1999.
Leif Högberg: ”Skåne-linjen”, 2000.
Högberg & Ohlsson: ”Militär utflykt!”, Fort & bunker, 2006.
Per Leino: ”Militära minnen hotas av rivning” i Gotlands Allehanda den 28 december 2010.
Webbsajten Gotlands militärhistoria och Gotlands trupper.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0