Eremiterna i Mariefred

Kartusianerna räknas till en av de strängaste ordnarna inom den katolska kyrkan. Varje munk/nunna i klostret disponerar ett eget litet hus där han/hon lever i absolut avskildhet.

År 1493 bjöd Sveriges riksföreståndare Sten Sture in fyra kartusianermunkar från Rostock. De fick gården Gripsholm i Södermanland. Året därpå grundlade de klostret Pax Mariae – Mariefred – på en udde i Mälaren. Klostrets historia blev dock mycket kort. I och med hjältekonungen Gustav Vasas genomförande av reformationen stängdes klostret 1526. Byggnaderna revs och materialet återanvändes i uppförandet av Gripsholms slott. Innan stängningen hade den givmilde Sten Sture fått sin grav i klosterkyrkan, för tillfället vilar han i domkyrkan i Strängnäs.

klostermur
På platsen för kartusianernas klosterkyrka stod 1624 staden Mariefreds kyrka klar. (Mariefred hade vuxit fram som ett servicesamhälle till Gripsholms slott, övertagit klostrets namn och fått sina stadsprivilegier 1605.) Den tydligaste lämningen av klosterkyrkan är en bit mur på södra sidan av kyrkokullen. Den som längtar efter ståtligare kyrkoruiner får bege sig till närbelägna Kärnbo eller Ärja.

Fakta/läs mer
Broomé mfl: ”Katolska ordnar och kloster”, Petrus de Daciaföreningen, 1963.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Piraternas tredje borg i Norrland

Dags så för den tredje och sista av piraternas borgar i Norrland, Gaddaborg i Gästrikland. Följare av denna blogg har tidigare kunnat ta del av inlägg om Styresholm och Faxeholm. Till skillnad mot dessa är lämningarna av Gaddaborg minst sagt obetydliga – en riktig osevärdhet.

Borgen anlades antagligen mot slutet av 1390-talet av Vitaliebröderna, ett sjörövarsällskap som härjade i Östersjön. Borgen intogs av unionsdrottningen Margaretas trupper, senast hösten 1398. Sannolikt revs borgen redan tre år senare.

Gaddaborg låg på den östra udden av ön med namnet Ön i Gavleån, cirka 10 kilometer från kusten. Borgområdet hade en trekantig form med ån på två sidor och en vallgrav på den tredje. Inga större båtar har kunnat ta sig upp för ån till Gaddaborg, men borgen låg strategiskt placerad nära vägen till det viktiga Bergslagen.

gaddaborg
Platsen för borgen är sedan länge uppodlad och efter sexhundra år är alla spår i princip borta. Med mycket god fantasi kanske det går att upptäcka en liten rest av vallgraven.

Fakta/läs mer
Informationstavla på platsen.
Christian Lovén: ”Borgar och befästningar i det medeltida Sverige”, Kungl Vitterhets historie och antikvitets akademien, 1996.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kung Ingjald Illrådes sista bloss

Det var en gång en kung som hette Ingjald Illråde som inte skydde några medel för att utvidga sitt rike. Under sin fars, Bröt-Anunds, gravöl i Uppsala satte han eld på gästabudssalen. Sex kungar, med anförvanter, från intilliggande riken brann inne och Ingjald kunde lägga sig under deras länder. Kungen av Södermanland hade lämnat återbud till gravölet, men efter diverse strider brann även han upp. Ingjald Illråde var nu kung över svearna.

Ingjalds dotter Åsa, som var gift med kung Gudröd av Skåne, var lika driftig hon. Först fick hon Gudröd att ta livet av sin bror Halvdan, sedan tog hon själv livet av Gudröd. Halvdans son Ivar ogillade dock dödandet och beslutade sig för att hämnas.

Åsa flydde till sin far. Ivar samlade ihop en stor här och begav sig upp till Mälardalen. Ingjald och Åsa belägrades på kungsgården Räninge. När de insåg att slaget var förlorat brände de sig själva inne på gården.

Ingjald Illråde blev den siste kungen ur Ynglingaätten i Uppsala. Ivar fick tillnamnet Vidfamne eftersom han lade hela Sveariket – och även Danmark, Baltikum, samt delar av Saxland och England – under sig.

borgen
Allt detta är naturligtvis en saga. Men om det hade varit sant så hade kanske kungsgården Räninge legat i det som i dag är fornborgen med namnet Rällingeborg. Och kanske hade det varit där, på Fogdön nordväst om dagens Strängnäs, som Ingjald Illråde gick upp i rök år 655. Borgens inre mur bär spår av eld, en påverkan som är daterad till någon gången mellan år 445 och 725.

Fakta/läs mer
Starbäck & Bäckström: ”Berättelser ur svenska historien”, 1885–86.
Verner von Heidenstam: ”Svenskarna och deras hövdingar”, 1908–10.
Alf Henrikson: ”Ända från Vendelkråka”, Bra Böcker, 1985.
Dick Harrison: ”Sveriges Historia 600–1350”, Norstedts, 2009.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Man vill bara sätta stenen i rullning

Den kantiga stenen är cirka fem meter hög och verkar balansera på en spets. Den så kallade Spikstenen ser ut att när som helst kunna rulla i väg och säkert är det tusentals personer som genom åren försökt sätta stenen i rörelse. Flyttblocket har dock stått där det har stått sedan inlandsisen placerade det på platsen för cirka 10.000 år sedan.

Du hittar den märkliga stenen på en ås intill sjön Båvens södra ände i Sörmland.

stenen

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Brände fogdens borg och fick en sång

I den ovetenskapliga följetongen om obetydliga rester efter landets medeltida borgar har turen nu kommit till Faxeholm, beläget i dagens Söderhamn.

Faxeholm delar historia med Styresholm vid Ångermanälven (se blogginlägg från 30 mars 2016). Fästet uppfördes i slutet av 1300-talet av sjörövarna Vitaliebröderna. Överlämnades till unionsdrottningen Margareta 1398 och blev därefter en borg för rikets fogde.

De boende i Hälsingland var minst sagt missnöjda med Kalmarunionen och skattepolitiken. Under ledning av Olof Djäken hakade man på Engelbrekts uppror och den 8 september 1434 intogs borgen Faxeholm och brändes. Händelsen skildras i ”Delsbovisan”/”Faxehusvisan” som nedtecknades på 1600-talet.

Stormningen av borgen skildras livfullt i en bok för folkskolan från 1898. Dessutom får vi veta att det i början av 1434 utkämpades en strid mellan allmoge och danskar på Ljusnans is. Allmogen gick segrande ur striden eftersom man hällde ut ärter som de fumliga danskarna halkade omkull på.

I boken påminns vi också om Faxeholms historiska betydelse. ”I all sin ringhet vittnar dessa lämningar dock för kommande släkten om huru svensk fosterlandskärlek vunnit segrar öfver utländskt förtryck.”

faxehus
Faxeholm uppfördes på en ö, strategiskt placerad vid en av Hälsinglands viktigaste hamnar och vid handelsleden till ådalarna innanför. Ön är sedan länge landfast, men borgkullen utmärker sig fortfarande i hamnområdet. Nu är det några år sedan jag besökte platsen. Jag minns dock tydliga vallanläggningar på borgplatån. Man känner fosterlandskärlek…

Fakta/läs mer
Anders Johan Hydén: ”Illustrerad beskrifning öfver Helsingland för folkskolan”, 1898.
Christian Lovén: ”Borgar och befästningar i det medeltida Sverige”, Kungl Vitterhets historie och antikvitetsakademien, 1996.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Mystisk stad på väg bli en ”sjöstad”

Lomma i Skåne förekommer i ett gåvobrev från Knut den helige 1085. Formuleringen i brevet tyder på att Lomma, tillsammans med Helsingborg och Lund, var en av Skånes tre städer vid den tiden. Det är i stort sett det enda beviset på att Lomma varit en stad.

Studier av äldre kartor har visat en möjlig stadsvall på båda sidor om Lommaån nära utloppet i Öresund. Upptäckten på kartorna var dock inget som nådde grävmaskinerna på marken och så sent som 2010 schaktades den sista delen av den eventuella stadsvallen bort och ersattes av en parkeringsplats. I princip allt område i det tänka stadsområdet är förstört av sentida verksamhet.

lomma
Klart är i alla fall att Lomma under tidig medeltid fungerade som Lunds hamn. Klart är också att områdena kring ån nu är på väg att förvandlas exklusivt vattennära boende.

Fakta/läs mer
Fotevikens museum: Vikingastaden Lomma.
Peter Carelli: ”Det medeltida Skåne”, Historiska media, 2007.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Svekfull kung Magnus på borgen Gälakvist i Skara

Hjältekonungen Magnus Ladulås var rejält förbannad 1278. Upprorsmännen hade slagit ihjäl hans favoritfogde Ingemar Nielsen och dessutom tagit kungens svärfar, greve Gerhard av Holstein, till fånga. Så här kan man inte ha det i landet! Magnus kallade rebelledaren Johan Filipsson och hans män till möte på borgen Gälakvist, där dådet skett. Jag känner inte till vad som stod i inbjudan, men upprorsmännen fängslades och fördes till Stockholm där de avrättades 1280.

Gälakvist, som låg i utkanten av Skara, nämns första gången 1272 och sista gången redan 1317. Då, 1317, tog hertig Eriks hustru Ingeborg sin tillflykt till borgen efter Nyköpings gästabud.

NYgalakvistGälakvist en försommarkväll för 19 år sedan.

I dag återstår bara en stor flat kulle med spår av de dubbla vallgravarna. Platån, som är delvis konstgjord, mäter drygt 65 x 65 meter. Vid grävningar har man påträffat rester av stenmurar. Det står några sentida hus på platsen.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Är Kungsbacka slott bara ett sagoslott

Den södra änden av det medeltida stadsområdet i Kungsbacka, i kilen mellan Kungsbackaån och Söderån, borde vara en perfekt placering för en borg. Här har arkeologerna hittat rester av en befästningsanläggning från 1600-talet. En karta från 1645 visar en rektangel i området som inte kunnat förklaras – kanske ett medeltida försvarstorn.

I de medeltida dokumenten nämns Kungsbacka slott under en kort period i slutet av 1300-talet. Först ut är ett brev som den danske hjältekonungen Valdemar Atterdag utfärdar på ”koningxbakke slot” 1366. Det är också första gången namnet Kungsbacka nämns.

borgenVid Söderåns strand låg kanske borgen.

Några fysiska lämningar av en medeltida borg har dock inte påträffats i staden. En teori är att Kungsbacka slott skulle vara borgen Hunehals, belägen vid kusten 4 kilometer söderut.

OBS: Passa även på att besöka de obefintliga resterna av staden Gåsekil när du är i området.

Fakta/läs mer
Birgitta Broberg: ”Kungsbacka–Gåsekil”, Medeltidsstaden 25, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, 1980.
Adam von Schéele: ”Kungsbackas uppkomst – Hur gammal är den nordhalländska staden?”, Rapport av underökning utförd på uppdrag av Kungsbacka kommun sommaren 2007.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Borgen i rikets sydvästra hörn

Fram tills att de lömska danskarna besegrats i mitten av 1600-talet var Finnveden ett oroligt gränsland med främmande makt i både väster och söder. Naturligtvis behövdes det en borg här.

Piksborg uppfördes antagligen någon gång på 1360-talet. Anläggningen placerades strategiskt på några holmar i sjön Bolmen, holmar som på grund av sänkning av sjön nu är landfasta. Namnet Piksborg härrör antagligen från den lokale stormannen Ebbe Pik.

Precis som många av Sveriges medeltida borgar gick Piksborg upp i rök under Engelbrektsupproret. I september 1434 belägrades fästet av upprorsledaren Herman Berman. När man förhandlade med fogden Olof Ragvaldsson passade några upprorsmän på att sätta eld på borgen på motsatt sida. Allt som kunde brinna brann och få tillhörigheter hann räddas.

borgen

I dag återstår en ståtlig borgkulle. Anläggningen bestod av några träbyggnader bakom dubbla vallar och en vallgrav. Med lite fantasi går det att föreställa sig anläggningens storhet.

Bonus för besökaren är resterna av Halmstad-Bolmens järnväg (HBJ) som 1889–1966 trafikerade sträckan Halmstad Östra–Bolmen. Vid Piksborg finns stationshus och en ståtlig bro.

Fakta/läs mer
VisitLjungby: Piksborg, en medeltida borganläggning

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Sjörövarborgen vid Ångermanälven

Styresholm, Sveriges nordligaste medeltida borg, uppfördes i slutet av 1300-talet på en ö i Ångermanälven, nära det dåvarande utloppet i Bottenhavet. Byggherrar var Vitaliebröderna, ett sällskap med sjöröveri som specialitet.

År 1398 överlät Vitaliebröderna Styresholm till fienden unionsdrottning Margareta och borgen blev en fogdeborg bland många i rikets förvaltning. Sista kända dokumentet där den nämns är från 1405, men enligt berättelser på orten levde borgen vidare till Engelbrektsupproret 1434. Arkeologiska utgrävningar 2008–09 visar att aktiviteter på platsen ägt rum långt in på 1400-talet.

borgen

Landhöjningen, cirka fem meter, har medfört att borgholmen numer är landfast. Erosionen längs älven har dock ätit upp kanske så mycket som en tredjedel av befästningen. Styresholm var sannolikt en borg med träbyggnader och jordvallar. I dag får man nöja sig med att studera borgplatån och njuta av vyn över älven.

Vitaliebröderna och deras borgar återkommer in om kort i denna blogg.

Fakta/läs mer
Christian Lovén: ”Borgar och befästningar i det medeltida Sverige”, Kungl Vitterhets historie och antikvitetsakademien, 1996.
Kvarkenrådet: Faktablad om Styresholm

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0