Hemlig radioavlyssning i Kista

Trehundraåriga Kista gård sover sin törnrosasömn (på Kista gårdsväg) i Stockholms ”Silicon valley”. Skivor för fönsterna och nedfallande puts. När jag senast skrev om gården, för drygt tio år sedan, drevs här bland annat konferensservice och skönhetsvård. I april 2015 är det mycket stilla.

Nuvarande huvudbyggnaden uppfördes 1717 och tillbyggdes på 1780-talet. På gårdsområdet finns också bland annat en flygelbyggnad och ett ståtligt spannmålsmagasin.

Annons:

garden
Under andra världskriget hade krigsmakten en radiostation på huvudbyggnadens övervåning. De tiotalet i personalen bodde på gården.

husen
Kistas marker brukades fram till 1976. Mellan 1955 och 1958 fanns 450 får på gården. Deras uppgift ska ha varit att beta gräs på militärflygplatsers landningsbanor.

Gården ägs av Stockholms stad, som hoppas på att någon hyresgäst vill starta restaurangverksamhet i byggnaden. Det borde finnas potential med tanke på alla arbetsplatser i området.

Fakta/läs mer
Spångabygden” nr 16, Spånga fornminnes- och hembygdsgille, 1985.
”Järvabygd”, Norra Järva hembygdsförening, 1997.

Dela med dina vänner

  • 6
  • 1
  • 0
  • 0

Dan Anderssons stamställe i Göteborg

1917 var ett tungt år för poeten Dan Andersson. Han var pank, arbetslös, giftaslysten och han hade dessutom flummat in på indisk filosofi. För att få ordning på sig själv lämnade han storskogen och drog till Göteborg. Han hade fått tjänst på tidningen Ny Tid. Under namnet Black Jim skrev han ett kåseri varje lördag, men annars var det bara rutinarbete. Dan, som kallades Broder Joachim på tidningen, vantrivdes. En dag ville han skämta med redaktören och låtsas att han åkt tillbaka till Dalarna. Han smusslade in nedanstående dikt under chefens skrivmaskin.

Broder Joachim, du reser dit där vilda aplar glöda,
och där åbrodd vissnar sakta invid hundraårig gård –
Du skall hälsa alla gamla, unga, alla levande och döda,
du skall hälsa sparv och trana, du skall hälsa räv och mård.
Broder Joachim, vi sutto vid vårt mörka öl och drömde
om de silvervita källorna vid Rökstubackens slog,
och vi sågo liksom syner så att stadens damm vi glömde,
och det vart en kolarkoja utav Tullens svarta krog.
Broder Joachim, du reser dit, där rönnar digna tunga –
hälsa varmt till Luossas gula halm och glesa korn.
Hör hur Hagaparkens almar till ditt avsked sakta sjunga,
och det ringer varmt till vesper ifrån Masthuggstemplets torn!
Du skall hälsa alla Paisos gula kärr och svala floder,
du skall hälsa alla hässjor, alla flyn och vilda snår.
Alla höns och svultna skator skall du hälsa från en broder,
som med själen tung av minnen uti främlingslandet går.
Men, o broder, när du sitter ibland träd som evigt sjunga,
när du bygger dig en koja mitt i Mattnas mörka skog,
bed för dem som staden kväver att de länge må bli unga
och om troll och högland drömma uppå Tullens svarta krog.

danne

Ölstugan Tullen i hörnet Landsvägsgatan–Järntorget i Göteborg öppnades 1892 av fru Judith Karlander. Det drivs fortfarande krog i lokalen, nu som en del av en McDonaldsliknande pubkedja. (Andra stammisar på Tullen har varit Harry Martinson och Per Albin Hansson). Dan tröttande på Götet redan i april 1918 och begav sig norrut. Kvar på Järntorget står en byst av vår melankoliske hjälte.

Dela med dina vänner

  • 7
  • 1
  • 0
  • 0

Kommentarer (2)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-2 av 2

Trevligt att Dan A uppmärksammas. Men liten varning för att beskriva Dan som en "melankolisk" hjälte. Läs gärna Waldemar Berhards bok " En bok om Dan Andersson". I den beskrivs Dan som också som en glad, humoristisk person, trevlig i sällskapslivet. Dan A och konstnären Bernhard lärde känna varandra på Brunnsviks folkhögskola och blev goda vänner.

Berndt E Karlsson, 07:12, 30 januari 2015. Anmäl

Lyssna på Om Black Jim av Thåström.

Örjan, 20:44, 27 januari 2015. Anmäl

Alvik heter fortfarande Alvik

Många av tunnelbanestationerna i utanför tullarna i Stockholm har, som alla vet, fått sina namn av äldre gårdar eller torp. Det ger en intressant koppling i bakåt i historien. Därför är det tråkigt när fastighetsmäklare tar över och jagar fram mer säljande(?) namn. Något som kollega Viktor Barth-Kron tagit upp. Vi tar en tur till Alvik, som fortfarande heter Alvik, och beskådar vad som gav stadsdelen dess namn.

kartan1912 års karta över Stockholm med omgivningar.
Gården Alvik låg ungefär där Alviksvägen startar i norr. Gården omfattade i början av 1800-talet det som i dag är stadsdelen Alvik. Stockholms stad köpte det mesta av marken 1908 och 1930 revs huvudbyggnaden.
torpet
Uppe i backen bakom huslängan på Gustavslundsvägen 173 har ett litet rött trähus blivit kvar. Det är den sista resten av Alviks gård. Huset har genom åren bland annat fungerat som spannmålsbod, rättarbostad, drängstuga och lokal för gatukontoret. I dag härbärgerar det en konstnärsverkstad med utställningslokaler. Missa inte de mäktiga tunnvalven i butiken i källaren.

När du är i Alvik passar du naturligtvis på att…
Besöka gräsmattan där det spelades OS-fotboll 1912.
Besöka resterna efter Tranebergsbrons föregångare.

Fakta/läs mer:
Sigurd Erixon: ”Den äldre folkliga bebyggelsen i Stockholmstrakten”, Rådet till skydd för Stockholms skönhet, 1941.
Göran Söderström (red): ”Stockholm utanför tullarna”, Stockholmia, 2004.

Dela med dina vänner

  • 11
  • 1
  • 0
  • 0

Tynnelsö slott sover sin törnrosasömn

Tynnelsö rosa slott tornar upp sig mellan träden på andra sidan fjärden i Mälaren. Lika oåtkomligt för den vanliga vandraren som slotten i sagorna om Askungen och Törnrosa.

Tynnelsö slott är en blandning av 550 år med stora om- och tillbyggnader. Först ut var biskoparna i Strängnäs, som i slutet av 1200-talet uppförde en borg åt sig på platsen. Murarna av detta enkla stenhus ingår i nuvarande källar- och bottenvåningarna. De vita blinderingar som smyckar fasaderna utfördes vid en tillbyggnad i slutet av 1400-talet. Hjältekonungen Gustav Vasa såg till att Tynnelsö hamnade under kronan och hans drottning Margareta Leijonhufvud avled på slottet 1551. 1779 sålde kronan slottet och det brukades som bostad ytterligare ett sekel innan det övergavs och lämnades att förfalla.

slottetNUSlottet sommaren 2014.

År 1940 återvände Tynnelsö slott till staten och det förvaltas i dag av Riksantikvarieämbetet. Reparationsarbeten genomförs för att byggnaden inte ska ta skada av väder och vind, men det finns för närvarande inga planer på att öppna slottet för allmänheten.

slottet1991Slottet vid mitt besök 1991.

För 25 år sedan fanns dock möjligheten att träda in i gemaken. Slottet stod olåst och en familj vid Landhäll på Selaön fraktade intresserade över vattnet i sin lilla båt. Har du ingen båt njut du bästa av byggnaden från bryggan just vid Landhäll.

Fakta/läs mer:
Bengt G Söderberg: ”Slott och herresäten i Sverige. Södermanland bd 2”, Allhem, 1968.
Christian Lovén: ”Borgar och befästningar i det medeltida Sverige” Kungl Vitterhets historie och antikvitets akademien, 1996.

Dela med dina vänner

  • 13
  • 1
  • 0
  • 2

Naturen vinner över Ondskan

Blev Jan Guillou relegerad från internatskolan Solbacka våren 1960? Var det hans korståg mot skolan som senare ledde till nedläggningen? De lärde tvistar vidare. Just nu känns det som om författaren och journalisten Guillou har ett övertag åtminstone i den första frågan.

skolan
Solbacka läroverk, utanför Stjärnhov i Södermanland, startade 1901. Det är antagligen mest känt som internatskolan Stjärnsberg i Guillous delvis självbiografiska bok ”Ondskan”, i vilken pennalismen spelar en central roll. Skolan lades ned 1973 – kanske bidrog Guillous artiklar om missförhållandena. Efter 1973 har Solbacka bland annat fungerat som konferensanläggning. År 2011 köptes den gamla skolan av en kinesisk affärsman med stora planer, något som inte märks hösten 2014.

kasernen
Solbacka är på väg att försvinna i växtligheten. Gräset står högt mellan elevhem och lektionssalar. Ett och annat nedfallet träd förstärker känslan av ödslighet. Skylten ”enskilt område” stoppar laglydiga från en närmare undersökning av skolområdet, men osevärdheten går bra att avnjuta från vägen. (Med tanke på traditionerna med pennalism kan man ju önska att växtligheten även tar över vissa andra institutioner i landet.)

idrottsplatsFakta/läs mer
Jan Guillou: ”Ondskan”, Norstedt, 1981.
Jan Guillou: ”På jakt efter historien”, Piratförlaget, 2002.
Eva Axelsson: ”Solbacka förfaller medan eleverna minns ikapp” i ekuriren.se den 17 maj 2014.
Föreningen Solbackapojkarna.

Dela med dina vänner

  • 23
  • 2
  • 0
  • 0

I Yxhult uppfanns lättbetongen

Jag försöker undvika K-spanade och ”övergivna platser”, men ett ställe som Hällabrottet/Yxhult utanför Kumla går inte att undvika. Gamla industribyggnader och stenbrott är bevis på platsens betydelse för svensk byggnadsindustri. Här gjorde lättbetongen världspremiär 1929.

Lättbetongen blev en stor framgång för Yxhult AB, så stor att företaget 1955 tog namnet på produkten och blev Ytong AB. Samma år stod det nya huvudkontoret klart. Trots att den södra flygeln av byggnaden har rivits är kontoret imponerande. Örebro läns museum skriver i en rapport från 2007 att det ”har ett mycket högt kulturhistoriskt värde” och ”har ingen motsvarighet i landet i övrigt”.


Den kvarstående delen från 1955 är klädd i marmor. Framför entrén vittnar stenblock om företagets utgångsmaterial. Kontoret står i dag tomt, men genom de stora fönstren på baksidan går det att se den vackra entréhallen med sitt imponerande marmorgolv.


År 1966 lanserade företaget produkten mexisten (mexitegel) och 1973 bytte man tillbaka till namnet Yxhult AB. Tre år senare tillbyggdes huvudkontoret med en flygel av just mexisten. År 2002 flyttades huvudkontoret till närbelägna Kvarntorp, två år senare gick företaget i konkurs. (Namnet och produkterna har återkommit i ett nytt företag.)

Rapporten från Örebro läns museum är en mycket bra guide till industriområdet!

Fakta/läs mer
Linda Gustafsson: ”Y som i Yxhult – om världskoncernen Ytong AB och dess betydelse för det moderna samhällets bebyggelse”, Örebro läns museum, rapport 2007:7.
Jan Jörnmark: ”Övergivna platser”, Historiska media, 2007.
Göran Willis: ”K-spaning från ovan”, Trafik-nostalgiska förlaget, 2010.

Dela med dina vänner

  • 16
  • 1
  • 0
  • 0

Näst sista vilan på Färna bruk

År 1828 kom Färna bruk i Västmanland i den grevliga släkten von Hermanssons ägo. Först ut var Carl Johan, som var även var riksdagsman.

Han är främst ihågkommen för en motion om äldrevården, som får dagens skandaler i ämnet att framstå som bagateller. Greven föreslog att de gamla och orkeslösa i samhället helt enkelt skulle avlivas.

Bruket övertogs så småningom av sonen Carl Fredrik von Hermansson. Han lät bland annat försköna parken vid bruket. Carl Fredriks favoritplats låg ned mot Lillsjön och där uppförde ha en sista viloplats åt sig. Ett mausoleum byggt av slaggsten.


När Carl Fredrik dog 1906 placerades urnan med hans aska i mausoleet, men efter bara ett par år flyttades den till Gunnilbo kyrkogård. Det märkliga mausoleet står dock kvar – och vyn ned mot sjön är fortfarande fin.

Fakta/läs mer
Eva Burman: ”Sällsamheter i Bergslagen”, Rabén & Sjögren, 1982.

Dela med dina vänner

  • 6
  • 2
  • 0
  • 0

Kommentarer (4)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-4 av 4

Greven fick ändå rätt till slut. Idag har ju den politiska alliansen i syfte att spara några skattekronor åt de rika introducerat de s k dödskoderna som används på alla sjukhus (och som det tycks råda politisk konsensus om... varför sossarna är lika medansvariga.) så att den som blir inlagd utan att tillfrågas (!!) kan få specificerat vilket typ av livsuppehållande behandling sjukhuset kan avstå ifrån. Det avgörs av de anhöriga utan juridiska rättssäkerhetskrav. Det händer varje dag, hela tiden, ingen protesterar, inga journalister, ingenting. Ett slags övermänniskoideal som åter kommit till heders.

Fidel Karlsson, 13:47, 1 maj 2014. Anmäl

Bättre rik och frisk än sjuk och fattig.

Gustav Wetter, 10:11, 1 maj 2014. Anmäl

Reinfeldt har alltså historiska förebilder till sin politik.

Kerstin, 06:49, 1 maj 2014. Anmäl

Det finns ju alltid beslut och händelser som i efterhand kan framstå som väldigt märkliga. Ibland så konstiga att man tom skrattar år dem och hur "dumt" man uppförde sig förr. Men detta kommer givetvis att fortsätta även i framtiden. Det är ju onekligen en intressant tankelek att fundera runt vad kommer folk tex år 2034 tycka "åhhh vad konstiga saker man gjorte 2014. Förstod man verkligen inte bättre!"

Vargen, 19:45, 30 april 2014. Anmäl

Bortglömd järnvägsstation vid Slussen

Norra stations stationshus, med klocktorn och allt, försvann snabbare än man kan säga Kristina Alvendal. Med tanke på kaoset kring ombyggnaden av Slussen är det definitivt läge att spana in ett annat gammalt stationshus. En vacker morgon kanske det är förvandlat till en tegelhög.

Fisksätra i Nacka var min första hemvist i Stockholmsområdet när jag blev 08:a för 25 år sedan. (Området betecknades som slum av Moderaterna, men jag trivdes.) Därmed blev Saltsjöbanan min livlina till jobb och nöjen. Pålitlig, även om jag önskade lite tätare turer sena kvällar.

År 1893 invigde hjältekonungen Oskar II Saltsjöbanan, som då hade sträckningen Tegelviken–Dalaröbryggan (i Saltsjöbaden). Redan samma år flyttades dock ändstationen på Södermalm in till Stadsgården vid Slussen. Det monumentala stations- och kontorshuset, som än så länge står kvar, uppfördes 1912–14 och var i drift fram till 1936 då banan förlängdes in till dagens station vid Slussens bussterminal.

Stationen 1936. Foto från Spårvägsmuseets arkiv.

Själva stationsdelen hittar du bakom Stockholms mest centralt placerade järnvägsbommar nere vid Stadsgården. Det går inte att komma ut på perrongen, men genom avspärrningen kan man se biljettluckorna. I taket sitter kraftiga järnbalkar. De var en del av den gångbro som ledde ned till färjorna som trafikerade Stadsgården–Karl XII:s torg. Även ståtliga Lokattens trappor, döpta efter en krog på platsen, upp till Katarinavägen är avstängda.

Lokattens trappor sedda från Katarinavägen.

Stationshuset vid Katarinavägen.

Den avspärrade perrongen.

Stationen från Stadsgården.

Fakta/läs mer:
Kenneth Landgren: ”Saltsjöbanan”, SJK, 1993.
Mia Tottmar: ”De glömda och gömda trapporna öppnar igen” i Dagens Nyheter den 11 juni 2011.
Björkman & Ekström: ”Stockholms järnvägar. 4 Södermalm och Skeppsbron”, Trafiknostalgiska förlaget, 2013.

Dela med dina vänner

  • 34
  • 2
  • 0
  • 1

Undangömt gilleshus från medeltiden

Innanför Visbys ringmur vimlar det av medeltida byggnader, men det finns faktiskt en hel del även ute på den gotländska landsbygden. Det gäller bara att veta var.

Cirka 15 kilometer sydost om Visby återfinns den lilla socknen Björke och gården Björksarve. På gården står ett stenhus, som uppfördes för ett S:ta Katarina gille i mitten av 1400-talet. Gillet grundades 1443 av kyrkoherden i Björke, Botulf.

Förutom gilleshuset finns unikt nog gillets stadgar bevarade i avskrifter. Ville man bli medlem i gillet fick ens rykte inte vara skamfilat: ”Var och en som vill gå in i S:ta Katarina gille skall vara utan uppenbar vanära och skam och dåligt rykte.” Naturligtvis skulle man också ha råd med inträdesavgiften. Gillets ändamål var – precis som i de flesta gillen – att ta hand om medlemmarna. I S:ta Katarina gille gällde detta även efter att någon hade avlidit.

Ordet öl nämns ett otal gånger i stadgarna, så jag misstänker att fester hade en framträdande plats i verksamheten. Men det gällde att sköta sig. Den som spillde öl eller spydde i gilleshuset drabbades av böter.

Fakta/läs mer
Nationalencyklopedin
Sven-Erik Pernler: ”S:ta Katarina-gillet Björke” i Gotländskt arkiv 1986.

Dela med dina vänner

  • 12
  • 2
  • 0
  • 0

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-1 av 1

De regler som nämns i slutraderna borde även ha funnits på den sentida Spy Bar och ställen i närheten, men det är nog att begära för mycket av den urbana banan(re)publiken.

Thomas, 03:28, 3 april 2014. Anmäl

Bör även Sverige invadera Ukraina?

I korsningen Sveavägen–Kungsgatan (Kungsgatan 32–38) i Stockholm ligger Centrumhuset. Det stora affärs- och kontorskomplexet uppfördes 1929–31. Runt om fönster och portar pryds huset av dekorativt tegel med olika reliefer, utförda av bröderna Gustaf och Aron Sandberg. En av dessa föreställer några Svenskbybor. Kanske för att de var i ropet just när huset byggdes.


Strax norr om Krimhalvön, i vad som i skrivande stund fortfarande är Ukraina, bor ett par hundra svenskättlingar i en by. Med det senaste kvartsseklets geografiska logik är väl detta en del av Sverige. Bör inte även Sverige invadera Ukraina? På vägen kan vår armé passa på att utkräva revansch i Poltava.

Invånarna i Gammelsvenskby härstammar från den svenskspråkiga befolkningen på Dagö. Efter en rättlig tvist med en godsägare på ön tilldelades man 1781 ny mark i nuvarande Ukraina av kejsarinnan Katarina II. Vandringen söderut tog nio månader och bara omkring hälften av de tusen personer som startade marschen kom fram.

Krig och hungersnöd gick hårt åt invånarna och 1929 utvandrade i princip hela byn till Sverige. En del blev dock besvikna på det nya landet och återvände till Sovjetunionen och Gammelsvenskby.

Även andra världskriget drabbade byn hårt. Tyskarna hälsades som befriare och vid reträtten 1943 evakuerades befolkningen västerut. Där spårades den dock upp av Sovjetunionen och deporterades till ett läger vid Norra ishavet. De som överlevde lyckades så småningom ta sig tillbaka till Gammelsvenskby.

Många av de Svenskbybor som kom till Sverige 1929 slog sig ned på Gotland och i Svenskbygården i Roma kan du lära dig mer om historien.

Fakta/läs mer
Nationalencyklopedin.
Andersson & Bedoire: ”Stockholms byggnader”, Prisma, 1988.

Dela med dina vänner

  • 19
  • 2
  • 0
  • 0

Kommentarer (4)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-4 av 4

Löjliga Mats: Det handlar inte alls om USa utan om att Ukrainas parlament, på ukrainska folkets vägnar, har accepterat ett associationsavtal med EU. Dock vägrade sittande president skriva under och valde istället att dra till Ryssland. Då valde Ukrainas parlament en ny interimistisk premiärminister, som utsåg en interimistisk regering samt så utsåg de en temporär president, tills val ska hållas. Sedan förde Putin in anonyma soldater på Krim, annekterade det och lät folket där rösta med en maskerad soldats gevärspipa i nacken.

Maimondies, 20:30, 27 mars 2014. Anmäl

Bisarr titel och tankar här! Precis som Bildt som i sista Agenda jämförde med turkarnas situation i Tyskland, bör Turkiet invadera Tyskland, undrade han!! DN-journalister går alla åt samma håll, inga nyanser här, inga. Varför ska det behövas så många journalister som skriver precis samma saker, och är alla partiska? Här finns det möjlighet att spara, DN!

lucyinthesky, 11:06, 27 mars 2014. Anmäl

Inte rätt för Sverige att invadera, men givetvis har byns befolkning rätt till self-determination, dvs skulle i teorin kunna - genom folkomröstning - besluta att bli en svensk enklav, om Sverige som stat skulle acceptera detta. [Detta skulle nog egentligen inte alls gå emot Ukrainas intressen, om man tänker ett steg längre.]

Anonym (Webbsida), 23:26, 26 mars 2014. Anmäl

Det är väldigt omoget och okunnigt att jämföra Rysslands situation med Sveriges i Ukrainakonflikten, som handlar om att USA vill skaffa sig militärstrategisk fördelar. Ryssland är tvungna att agera eftersom USA:s långsiktiga mål även är att Ryssland ska underkasta sig Washingtons hegemoni. Desstom bor det uppåt 10 miljoner ryssar i Ukraina - lite mer än ett tiotal personer som knappt behärskar svenska språket längre. Och herr Areskoug, om du följer vad som händer i Ukraina, exempelvis videos som denna (http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=qVpkyOppTrM) så vet du att det är förknippat med risk att öppet visa att man är ryss i Ukraina idag.

Löjligt Mats!, 22:53, 26 mars 2014. Anmäl