Piraternas tredje borg i Norrland

Dags så för den tredje och sista av piraternas borgar i Norrland, Gaddaborg i Gästrikland. Följare av denna blogg har tidigare kunnat ta del av inlägg om Styresholm och Faxeholm. Till skillnad mot dessa är lämningarna av Gaddaborg minst sagt obetydliga – en riktig osevärdhet.

Borgen anlades antagligen mot slutet av 1390-talet av Vitaliebröderna, ett sjörövarsällskap som härjade i Östersjön. Borgen intogs av unionsdrottningen Margaretas trupper, senast hösten 1398. Sannolikt revs borgen redan tre år senare.

Gaddaborg låg på den östra udden av ön med namnet Ön i Gavleån, cirka 10 kilometer från kusten. Borgområdet hade en trekantig form med ån på två sidor och en vallgrav på den tredje. Inga större båtar har kunnat ta sig upp för ån till Gaddaborg, men borgen låg strategiskt placerad nära vägen till det viktiga Bergslagen.

gaddaborg
Platsen för borgen är sedan länge uppodlad och efter sexhundra år är alla spår i princip borta. Med mycket god fantasi kanske det går att upptäcka en liten rest av vallgraven.

Fakta/läs mer
Informationstavla på platsen.
Christian Lovén: ”Borgar och befästningar i det medeltida Sverige”, Kungl Vitterhets historie och antikvitets akademien, 1996.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Brände fogdens borg och fick en sång

I den ovetenskapliga följetongen om obetydliga rester efter landets medeltida borgar har turen nu kommit till Faxeholm, beläget i dagens Söderhamn.

Faxeholm delar historia med Styresholm vid Ångermanälven (se blogginlägg från 30 mars 2016). Fästet uppfördes i slutet av 1300-talet av sjörövarna Vitaliebröderna. Överlämnades till unionsdrottningen Margareta 1398 och blev därefter en borg för rikets fogde.

De boende i Hälsingland var minst sagt missnöjda med Kalmarunionen och skattepolitiken. Under ledning av Olof Djäken hakade man på Engelbrekts uppror och den 8 september 1434 intogs borgen Faxeholm och brändes. Händelsen skildras i ”Delsbovisan”/”Faxehusvisan” som nedtecknades på 1600-talet.

Stormningen av borgen skildras livfullt i en bok för folkskolan från 1898. Dessutom får vi veta att det i början av 1434 utkämpades en strid mellan allmoge och danskar på Ljusnans is. Allmogen gick segrande ur striden eftersom man hällde ut ärter som de fumliga danskarna halkade omkull på.

I boken påminns vi också om Faxeholms historiska betydelse. ”I all sin ringhet vittnar dessa lämningar dock för kommande släkten om huru svensk fosterlandskärlek vunnit segrar öfver utländskt förtryck.”

faxehus
Faxeholm uppfördes på en ö, strategiskt placerad vid en av Hälsinglands viktigaste hamnar och vid handelsleden till ådalarna innanför. Ön är sedan länge landfast, men borgkullen utmärker sig fortfarande i hamnområdet. Nu är det några år sedan jag besökte platsen. Jag minns dock tydliga vallanläggningar på borgplatån. Man känner fosterlandskärlek…

Fakta/läs mer
Anders Johan Hydén: ”Illustrerad beskrifning öfver Helsingland för folkskolan”, 1898.
Christian Lovén: ”Borgar och befästningar i det medeltida Sverige”, Kungl Vitterhets historie och antikvitetsakademien, 1996.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Svekfull kung Magnus på borgen Gälakvist i Skara

Hjältekonungen Magnus Ladulås var rejält förbannad 1278. Upprorsmännen hade slagit ihjäl hans favoritfogde Ingemar Nielsen och dessutom tagit kungens svärfar, greve Gerhard av Holstein, till fånga. Så här kan man inte ha det i landet! Magnus kallade rebelledaren Johan Filipsson och hans män till möte på borgen Gälakvist, där dådet skett. Jag känner inte till vad som stod i inbjudan, men upprorsmännen fängslades och fördes till Stockholm där de avrättades 1280.

Gälakvist, som låg i utkanten av Skara, nämns första gången 1272 och sista gången redan 1317. Då, 1317, tog hertig Eriks hustru Ingeborg sin tillflykt till borgen efter Nyköpings gästabud.

NYgalakvistGälakvist en försommarkväll för 19 år sedan.

I dag återstår bara en stor flat kulle med spår av de dubbla vallgravarna. Platån, som är delvis konstgjord, mäter drygt 65 x 65 meter. Vid grävningar har man påträffat rester av stenmurar. Det står några sentida hus på platsen.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Är Kungsbacka slott bara ett sagoslott

Den södra änden av det medeltida stadsområdet i Kungsbacka, i kilen mellan Kungsbackaån och Söderån, borde vara en perfekt placering för en borg. Här har arkeologerna hittat rester av en befästningsanläggning från 1600-talet. En karta från 1645 visar en rektangel i området som inte kunnat förklaras – kanske ett medeltida försvarstorn.

I de medeltida dokumenten nämns Kungsbacka slott under en kort period i slutet av 1300-talet. Först ut är ett brev som den danske hjältekonungen Valdemar Atterdag utfärdar på ”koningxbakke slot” 1366. Det är också första gången namnet Kungsbacka nämns.

borgenVid Söderåns strand låg kanske borgen.

Några fysiska lämningar av en medeltida borg har dock inte påträffats i staden. En teori är att Kungsbacka slott skulle vara borgen Hunehals, belägen vid kusten 4 kilometer söderut.

OBS: Passa även på att besöka de obefintliga resterna av staden Gåsekil när du är i området.

Fakta/läs mer
Birgitta Broberg: ”Kungsbacka–Gåsekil”, Medeltidsstaden 25, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, 1980.
Adam von Schéele: ”Kungsbackas uppkomst – Hur gammal är den nordhalländska staden?”, Rapport av underökning utförd på uppdrag av Kungsbacka kommun sommaren 2007.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Borgen i rikets sydvästra hörn

Fram tills att de lömska danskarna besegrats i mitten av 1600-talet var Finnveden ett oroligt gränsland med främmande makt i både väster och söder. Naturligtvis behövdes det en borg här.

Piksborg uppfördes antagligen någon gång på 1360-talet. Anläggningen placerades strategiskt på några holmar i sjön Bolmen, holmar som på grund av sänkning av sjön nu är landfasta. Namnet Piksborg härrör antagligen från den lokale stormannen Ebbe Pik.

Precis som många av Sveriges medeltida borgar gick Piksborg upp i rök under Engelbrektsupproret. I september 1434 belägrades fästet av upprorsledaren Herman Berman. När man förhandlade med fogden Olof Ragvaldsson passade några upprorsmän på att sätta eld på borgen på motsatt sida. Allt som kunde brinna brann och få tillhörigheter hann räddas.

borgen

I dag återstår en ståtlig borgkulle. Anläggningen bestod av några träbyggnader bakom dubbla vallar och en vallgrav. Med lite fantasi går det att föreställa sig anläggningens storhet.

Bonus för besökaren är resterna av Halmstad-Bolmens järnväg (HBJ) som 1889–1966 trafikerade sträckan Halmstad Östra–Bolmen. Vid Piksborg finns stationshus och en ståtlig bro.

Fakta/läs mer
VisitLjungby: Piksborg, en medeltida borganläggning

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Sjörövarborgen vid Ångermanälven

Styresholm, Sveriges nordligaste medeltida borg, uppfördes i slutet av 1300-talet på en ö i Ångermanälven, nära det dåvarande utloppet i Bottenhavet. Byggherrar var Vitaliebröderna, ett sällskap med sjöröveri som specialitet.

År 1398 överlät Vitaliebröderna Styresholm till fienden unionsdrottning Margareta och borgen blev en fogdeborg bland många i rikets förvaltning. Sista kända dokumentet där den nämns är från 1405, men enligt berättelser på orten levde borgen vidare till Engelbrektsupproret 1434. Arkeologiska utgrävningar 2008–09 visar att aktiviteter på platsen ägt rum långt in på 1400-talet.

borgen

Landhöjningen, cirka fem meter, har medfört att borgholmen numer är landfast. Erosionen längs älven har dock ätit upp kanske så mycket som en tredjedel av befästningen. Styresholm var sannolikt en borg med träbyggnader och jordvallar. I dag får man nöja sig med att studera borgplatån och njuta av vyn över älven.

Vitaliebröderna och deras borgar återkommer in om kort i denna blogg.

Fakta/läs mer
Christian Lovén: ”Borgar och befästningar i det medeltida Sverige”, Kungl Vitterhets historie och antikvitetsakademien, 1996.
Kvarkenrådet: Faktablad om Styresholm

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Inga dokument om medeltida borgen i Halmstad

Läsare av förra inlägget på denna blogg känner igen sig. På nytt tar vi oss an en nästan osynlig medeltida borg och en försvunnen stad.

När namnet Halmstad dyker upp i dokumenten i början av 1200-talet handlar det om en kungsgård. Den låg cirka två kilometer uppströms Nissan från dagens stadskärna. Intill gården växte en stad med samma namn upp. Man levde av export av boskaps- och järnprodukter från Småländska höglandet. Även laxen i Nissan var till ekonomisk glädje.

Den gamla sockenkyrkan på platsen rustades upp. Dominikanermunkar byggde ett kloster och nedströms, intill vadstället vid Laxön, uppfördes en borg.

Borgen återfinns inte i några skriftliga dokument. En arkeologisk undersökning som gjordes 1978 visade att borgen bestod av en cirka 4 meter hög och 36 meter bred kulle av uppkastad sand. Den var omgiven av en palissad, dubbla vallar och dubbla vattenfyllda vallgravar. Antagligen var hela anläggningen av trä. Dendrokronologiska dateringen ger byggnadsåret 1255.

borgenBorgkullen en vårvinterdag 1987.

Med åren blev sjörövarna i Kattegatt färre och handelsfartygen mer djupgående. Det stod klart att det skulle vara bekvämare att ha staden närmare kusten och 1322 fick den nya staden Broktorp sina privilegier av kung Kristoffer II. Något år senare bytte man till det gamla stadsnamnet.

kyrkanEn gång stadskyrka i Halmstad.

Det första Halmstad blev Övraby. Borgen hade spelat ut sin roll och revs, en kulle återstår inne på idrottsplatsens område. I staden fanns kyrkan och sju gårdar kvar fram till 1563, då de eldades upp av den ärorika svenska armén. I dag återstår bara de nedre delarna av kyrkan. Tack för det, Erik XIV.

Fakta/läs mer
• Jan-Erik Augustsson: ”En 1200-talsborg vid Nissan” i ”Halland 1978”, Ideella föreningen Länsmuseet Halmstad, 1978. >
• Jan-Erik Augustsson: ”Halmstad”, Medeltidsstaden 20, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, 1980.
• Fredrik Larsson: ”En medeltida gård och spår av nordiska sjuårskriget vid Slottsmöllan”. Arkeologisk undersökning 2013.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Den fega danska fogden brände borgen i Östhammar

Min första misslyckade, av många, bokidé handlade om medeltida borgar. Boken skulle innefatta alla medeltida borgar inom Sveriges nuvarande gränser som tillhört kronan eller kyrkan. Jag kom inte så långt med projektet, men jag hann i alla fall bli ordentligt utskälld av länsbibliotekarien på Gotland för att jag sänkte bibliotekets ekonomi med alla mina fjärrlån.

Nu är det dags för revansch! Under våren blir det en del medeltida borgar i denna blogg och som vanligt koncentrerar jag mig på dem som det finns minst kvar av. Perfekta utflyktsmål nu när snön har försvunnit och SMHI proklamerat att våren nått landet. Utgångspunkt är, precis som då för nästan 40 år sedan, ”Atlas över Sverige” som gavs ut 1967.

Ingen vet helt säkert var den medeltida borgen Östhammarshus låg, men det mesta tyder på att den låg vid Gammelhus i den norra utkanten av staden Östhammar. Resterna består av några grundstenar som med lite fantasi kan kopplas ihop med mänsklig aktivitet – kanske en terrassmur. På informationstavlan på platsen finns dock en teckning av hur ruinen såg ut på 1700-talet. På medeltiden bör platsen ha varit omfluten av vatten.

Östhammarshus nämns första gången 1395. Förutom säte för kungens fogde fungerade borgen sannolikt även som styrelseplats för det dåvarande Östhammars län. Borgens historia blev dock kort. I samband med Engelbrekts uppror 1434 satte den fega fogden, dansken Niklas Pedersen, själv eld på borgen och flydde till Stockholm. Allt enligt den medeltida Karlskrönikan (sidan 53–54).

stenarna

När du ändå är i Östhammar bör du inte missa att känna historiens vingslag vid de obefintliga resterna av det första Östhammar. Staden nämns första gången 1368, men är sannolikt äldre. Centrum låg ungefär i korsningen Gammelbygatan–Roslagsvägen.

Östhammars hamn blev allt sämre på grund av landhöjningen och 1491 fick man nog. Borgarna anlade staden Öregrund, en mil åt nordost, med friare vatten. Men säg den lycka som varar. Tjugo år senare härjades den nya staden av de lömska danskarna och Östhammarborna flyttade tillbaka till sin gamla stad, men närmare havet med bättre hamnförhållanden. Öregrund repade sig dock så småningom och sedan 1554 existerar de båda städerna sida vid sida.

Fakta/läs mer
”Atlas över Sverige” blad 133–134 Det medeltida Sverige, Generalstabens litografiska anstalts förlag, 1967.
Sverker Söderberg: ”Östhammar och Öregrund”, Medeltidsstaden 63, Riksantikvarieämbetet, 1985.
Christian Lovén: ”Borgar och befästningar i det medeltida Sverige”, Kungl Vitterhets historie och antikvitetsakademien, 1996.
Nationalencyklopedin.
Informationstavlan på platsen.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Järnvägen utplånade slutligen Köpingshus

Först Engelbrekt och sedan rallarna. Den medeltida borgen i Köping är utraderad från jordens yta.

Staden Köping, som i början gick under det vilda västern-liknande namnet Laglösaköping, dyker upp i urkunderna i mitten av 1200-talet.  Borgen i stadens utkant anlades antagligen omkring hundra år senare. Den skyddades av ån och kanske också av en ringmur.

Ringmur, eller inte. När rebellen Engelbrekt Engelbrektssons här närmade sig fästet sommaren 1434 flydde hjältekonungen Erik av Pommerns fogde Giovanni Franco. Borgen intogs, brändes och lämnades åt sitt öde i 150 år.

I slutet av 1500- och början av 1600-talet initierade Johan III respektive Karl IX uppförande av ett slott på platsen för den gamla borgen, men det är oklart om några större arbeten genomfördes.

kopingshusPlatsen för borgen i september 2014.

Lämningar av borgen fanns kvar till 1874 då allt schaktades bort när bangården vid stationen skulle anläggas.  (Borgkullen uppmättes året innan.) Efter att du avnjutit historiens vingslag på perrongen vid stationen i Köping rekommenderar jag ett besök vid den likaledes utplånade hälsobrunnen i staden.

Fakta/läs mer
Karl Joel Österberg: ”Köpingshus. Vad man vet och tror om dess tillkomst och öden”, Köpings museum, 1932.
Catharina Folin: ”Medeltidsstaden 11. Köping”, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, 1979.
Christian Lovén: ”Borgar och befästningar i det medeltida Sverige”, Kungl Vitterhets historie och antikvitetsakademien, 1996.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-1 av 1

Sorgligt detta med borgen. Men Köping kan glädja sig åt att ha härbärgerat en av Sveriges främsta vetenskapsmän någonsin - Carl Wilhelm (von) Scheele. Han upptäckte syret, liksom flera andra viktiga grundämnen under laboratoriearbete på sitt apotek i Köping. Grattis, Köping. När vi var yngre kände en del av oss till Köping främst genom att det - i en känd visa - rimmade på snöping. Lyckligtvis vet ju ingen längre vad detta ord betyder. Blada hälsningar

Bengt S Nilsson, 17:03, 27 januari 2015. Anmäl

Tynnelsö slott sover sin törnrosasömn

Tynnelsö rosa slott tornar upp sig mellan träden på andra sidan fjärden i Mälaren. Lika oåtkomligt för den vanliga vandraren som slotten i sagorna om Askungen och Törnrosa.

Tynnelsö slott är en blandning av 550 år med stora om- och tillbyggnader. Först ut var biskoparna i Strängnäs, som i slutet av 1200-talet uppförde en borg åt sig på platsen. Murarna av detta enkla stenhus ingår i nuvarande källar- och bottenvåningarna. De vita blinderingar som smyckar fasaderna utfördes vid en tillbyggnad i slutet av 1400-talet. Hjältekonungen Gustav Vasa såg till att Tynnelsö hamnade under kronan och hans drottning Margareta Leijonhufvud avled på slottet 1551. 1779 sålde kronan slottet och det brukades som bostad ytterligare ett sekel innan det övergavs och lämnades att förfalla.

slottetNUSlottet sommaren 2014.

År 1940 återvände Tynnelsö slott till staten och det förvaltas i dag av Riksantikvarieämbetet. Reparationsarbeten genomförs för att byggnaden inte ska ta skada av väder och vind, men det finns för närvarande inga planer på att öppna slottet för allmänheten.

slottet1991Slottet vid mitt besök 1991.

För 25 år sedan fanns dock möjligheten att träda in i gemaken. Slottet stod olåst och en familj vid Landhäll på Selaön fraktade intresserade över vattnet i sin lilla båt. Har du ingen båt njut du bästa av byggnaden från bryggan just vid Landhäll.

Fakta/läs mer:
Bengt G Söderberg: ”Slott och herresäten i Sverige. Södermanland bd 2”, Allhem, 1968.
Christian Lovén: ”Borgar och befästningar i det medeltida Sverige” Kungl Vitterhets historie och antikvitets akademien, 1996.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 2