Nackas övergivna gravar

Vad kan väl vara mer uppiggande en solig vårdag än en promenad på en gammal kyrkogård? Inte mycket! I Nacka finns tre, mer eller mindre, nedlagda begravningsplatser att ströva runt på och begrunda livets förgänglighet.

Danvikens kyrkogård vid Kvarnholmsvägen anlades 1834 när en koleraepidemi härjade Stockholm. På kyrkogården begravdes människor från östra Södermalm, Sicklaön och närbelägna Danvikens hospital. Den sista begravningen ägde rum 1957, i alla fall enligt en gravsten på platsen. 60 år senare önskar man att någon förvaltning i kommunen hade tagit sig an området.

danvikenI något bättre skick är Nacka Södra kyrkogård, belägen vid Nacka ström. Begravningsplatsen, som är den äldsta i nuvarande Nacka församling, anlades senast på 1640-talet. Under 1690-talet uppfördes ett kapell på platsen. Fram till 1960-talet anlades nya gravplatser, men sedan dess används enbart redan befintliga familjegravar.

Det gamla kapellet i trä revs efter att nuvarande Nacka kyrka togs i bruk 1891. Kvar vid Nacka ström finns gravmonument i varierande storlek – och skick.

nackaStrax norr om Saltsjöbaden på Skogsö ligger Boo gamla kyrkogård. Den anlades i början av 1600-talet, då för fattiga som inte hade råd med den sista resan till Värmdö kyrka. Efter hand insåg även mer bemedlade värdet av en vacker plats för den sista vilan. Inte heller här upplåts några nya gravplatser.

Kända personer som eventuellt spökar på kyrkogården är sjörövaren från Gotska Sandön, Petter Gottberg (1762–1831), och författaren och journalisten Ester Blenda Nordström (1891–1948).

booFakta/läs mer
Cecilia Hammarlund-Larsson: ”Nacka kommun. Kulturhistoriska miljöer”, Nacka kommun mfl, 1987.
Göran Åstrand: ”Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar”, Ordalaget, 1998.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

När Gotland hade egna sedlar

Almedalsveckan i Visby – mingel, rosévin och lite politik. Och själva epicentrum på en krog vid Donners plats, inte i någon talarstol eller på någon presskonferens. Men föga anar deltagarna i de nattliga blocköverskridande samtalen byggnadens historiska betydelse.

1824 beslutade riksdagen – eller om det var hjältekonungen Karl XIV Johan – att enskilda personer fick bilda bankbolag. Först ut bland de så kallade enskilda bankerna blev ”Skånska privatbanken i Ystad” 1830. De nya enskilda bankerna hade rätt att ge ut egna sedlar och mellan 1831 och 1903 kom sammanlagt 31 banker att ge ut sedlar. Sedlarna innebar att bankerna i princip fick räntefria lån, men banken skulle på begäran lösa in sedlarna mot riksmynt.

nysedeln
Huset på Donners plats östra sida fick sitt nuvarande utseende på 1870-talet. I undervåningen hade Gotlands Enskilda Bank sitt kontor, vilket framgår av en bild från omkring 1890. Banken grundades 1868 och kom att ge ut sedlar med valörerna 5, 10, 50 och 100 riksdaler/kronor. GEB uppgick 1907 i Bank AB Södra Sverige, som i sin tur 1919 uppgick i Svenska Handelsbanken.
platsenI nedervåningen i huset till höger huserade banken. Foto: Schorle/Wikimedia Commons/CC BY-SA 3.0

För att det åter skulle ges ut egna betalningsmedel på Gotland krävs antagligen en självständighetsförklaring – men då skulle ju Almedalsveckan flytta någon annan stans. Vilket i sin tur skulle bli ett ekonomiskt slag i ansiktet på krögare och uthyrare. En svårlöst ekonomisk ekvation som kräver ett par glas rosé att lösa.

Fakta/läs mer
Nordisk Familjebok: Enskild bank
Rasmusson & Nathorst-Böös: ”Pengar på Gotland”, Svenska Handelsbanken, 1969.
Waldemar Falck: ”Visby förr i tiden”, Hanseproduktion, 1988.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 3

Tessin muddrade skepparna vid Baggensstäket

År 1700 köpte arkitekten Nicodemus Tessin den yngre Boo gård på Värmdö. Fyra år senare åtog han sig att muddra farleden genom Baggensstäket mot att han fick ta en ute en avgift från de större fartygen som passerade.

Planen var ett djup på 8 fot, men trots ditkommenderade straffångar uppnåddes inte målet helt. Avgift togs i alla fall upp av fartyg mer djupgående än 2 fot.

Under arbetet med muddringen slogs två mätpunkter in i berget. En på den norra sidan av sundet och en på den södra. Båda finns kvar att beskåda. Mätpunkterna var 1704 ungefär 355 centimeter över vattenytan, sedan dess har landet höjts cirka 150 centimeter.

norraNorra märket.

Baggensstäket är mest känt för det slag som utspelades på platsen i augusti 1719. Ryssarna vill ge tillbaka när hjältekonungen Karl XII väl bitit i gräset. Båda sidor utropade sig till segrare efter slaget. Tessins Boo gård gick dock upp i rök.

Om slaget 1719 och mycket annat kan man lära sig mer om på museet Hamn i min gamla stadsdel Fisksätra. På Stäkets södra sida finns en välbevarad redutt, bra att ha nästa gång ryssen kommer.

reduttI princip stridsklar redutt.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Obetydlig rest av Björklund

Ibland träffar man på böcker som passar exakt i verksamheten. I boken ”Torpen i Bromma” berättas om drygt hundra torp i nordvästra Stockholm, det stora flertalet helt utplånade. Perfekta osevärdheter att ta sig an på helgpromenaden.

Ett bra exempel, om man trots allt vill beskåda någon liten rest, är torpet Björklund i Norra Ängby. Det byggdes antagligen under andra halvan av 1700-talet. Torpet ska ha fått sitt namn efter en smed som bodde i stugan i slutet på 1800-talet. Tidigare hade det benämnts Sörtorp.

kartanUtdrag ur kartan ”Stockholm med omgivningar” utgiven 1861, översedd 1891.

Under en tid hade IOGT torpet som möteslokal, men mot slutet stod det obebott. Någon gång efter 1955 vandaliserades det och revs.

trappanPlatsen för det forna torpet är lätt att hitta intill östra sidan av Bällstavägen i Björklunds hage. En trappa leder upp till avsatsen för stugan. Ett äppelträd visar att här har det bott människor.

Fakta
Nils Ringstedt: ”Torpen i Bromma. Historik, lägen och lämningar”, Bromma Hembygdsförenings skrift nr 3, 2010.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Snart ryker golfbanan vid Östberga

Det är inte bara golfbanan på Årstafältet som är hotad. För minigolfen mellan Östbergahöjden och Åbyvägen är läget ännu mörkare. Sedan ägaren gick i konkurs och banan övergavs har naturen långsamt börjat ta tillbaka terrängen. Viss hjälp i nedbrytningen har naturen fått av mänskliga händer.

För den som vill spela minigolf med naturliga hinder gäller det att skynda på. (En del av banorna är faktiskt nästan spelbara.) Så småningom kommer Stockholms stad att röja området.

golf4

golf3

golf1

golf2

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Trollen tog över gamla Vänersborg

På 1500-talet uppstod en handelsplats vid Vänerns sydligaste vik, nu sjön Vassbotten. Fartygens laster tvingades ta landvägen förbi fallen i Göta älvs övre del och här passerade landsvägen mellan Skara och Bohuslän. På 1580-talet fick Brätte stadsrättigheter.

Brätte låg farligt nära de lömska norrmännen i Bohuslän och var svår att försvara. Dessutom saknades plats att expandera på. Till råga på allt blev viken så småningom för grund för lastskutorna. Hjältekonungarna Gustav Vasa och Erik XIV hade båda misslyckats med att flytta handelsplatsen. Det var först drottning Kristinas förmyndarregering som lyckades.

1641 röjdes plats för den nya staden Vänersborg, året efter flyttades Brätteborna och 1644 fick Vänersborg formellt stadsprivilegier. För att ingen skulle lockas att stanna kvar i Brätte placerades Vänersborgs galge på platsen. Snart fick platsen för den gamla staden rykte om att vara en plats för diverse underjordiska väsen. I Vänersborgs dombok från 1688 talas om både tomtar och troll.

grundenGammal gata och husgrund.

Jag rekommenderar att gamla staden Brätte besöks under dagtid. Här finns framgrävda husgrunder, brunnar och stenläggning. Vad som sker nattetid har jag ingen aning om.

Fakta/läs mer
Vänersborgs museum: ”Brätte – Vänersborgs föregångare”.
Nils Ahlberg: ”Stadsgrundningar och planförändringar. Svensk stadsplanering 1521–1721”, 2005.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kritik mot stort nybygge på Blasieholmen på 1800-talet

När Nationalmuseum uppfördes på Blasieholmen Stockholm i mitten av 1800-talet kritiserades byggnaden för att vara för stor och skymma utsikten mot Nybroviken och Strandvägen. Inget nytt under solen. Det är ofta jämmer och elände när stadsbilder ska förnyas.

Innan Blasieholmen hette Blasieholmen hette den Skeppsholmen. Det var här som konungen samlade sina örlogsskepp. Men dagens Blasieholmen var inte en enda holme. Platsen där Nationalmuseum ligger i dag var en egen liten holme. På denna ö uppfördes 1629 ett kapell för flottans räkning. Holmen bytte snabbt namn från Myntholmen till Kyrkholmen. Kyrkan kallades Holmkyrkan.

kyrkanKyrkan enligt en byggnadsritning från 1732.

På 1700-talet fick Holmkyrkan sällskap när det uppfördes några salubodar och ett slakthus på ön. Vid en större eldsvåda 1822 förstördes dock kyrkan, slakthuset klarade sig. Den andliga verksamheten flyttades så småningom över till en nybyggd kyrka på nuvarande Skeppsholmen. Den köttsliga verksamheten upphörde, eftersom de styrande insåg det olämpliga med ett slakthus i centrala Stockholm.

kartanTillaeus karta från 1733.

Kanalen mellan Kyrkholmen och Blasieholmen fylldes ut och 1866 invigdes Nationalmuseum. Historikern Fredrik Ulrik Wrangel (se nedan) var inte helt nöjd med placeringen av Nationalmuseum utan menade att ”den tunga byggnaden nu måste anses såsom skymmande utsikten öfver Nybroviken och Strandvägen”. En kritik som enligt Wrangel även framfördes i pressen när museet byggdes 50 år tidigare

Fakta/läs mer
Fredrik Ulrik Wrangel: ”Blasieholmen och dess inbyggare”, Norstedt, 1914.
Mårten Claesson: ”Nobel är värd en framträdande märkesbyggnad”, Dagens Nyheter den 23 mars 2016.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Clark, Lasse-Maja och Svartenbrandt

Många fascineras av förbrytare och en del av dem blir rikskändisar. Clark, Lasse-Maja och Svartenbrandt är bara några.

Den blivande kyrktjuven Lars Larsson föddes i Ramsberg i Bergslagen 1785. Redan 17 år gammal piskades han på kyrkbacken i hembyn efter att ha blivit dömd för stöld. Stölderna och bedrägerierna rullade på fram till 1813 då Lars Molin, som han kallade sig från 1809, dömdes till livstids straffarbete på fästning.

Lasse-Maja berättade livligt om sina eskapader och legenden om tjuven i kvinnokläder skapades. Kanske var det enbart en förklädnad vid brotten, kanske var han transvestit. Historierna nådde ända upp i kungahuset och1838 benådades han av hjältekonungen Karl XIV Johan. Redan fem år tidigare hade den första upplagan av hans självbiografi kommit ut. Efter frisläppandet reste Lasse-Maja runt i Mälardalen på berättarturnéer.

Den livstidsdömde kyrktjuven blev en rikskändis. Fortfarande hyllas han med minnesstenar, kulturstigar, skolor, restauranger…

stenen

 

De sista åren av sitt liv bodde Lasse-Maja hos sin bror som drev krog i Arboga. Han avled 1845 och begravdes på kyrkogården vid Trefaldighetskyrkan. Texten på metallplattan på minnesstenen är på väg att utplånas, men Lasse-Maja lever vidare.

Fakta/läs mer
Svensk biografiskt lexikon: Lars Larsson (Lasse-Maja) Molin.
Edvard Matz: ”Lasse-Maja – analfabeten som fick svenskarna att läsa”, Populär Historia 5/1995.
Lars Molin: ”Lasse-Majas besynnerliga öden, Bakhåll, 2006.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kanalen som skulle snuva danskarna på tull

Hjältekonungen Gustav Vasa var en man som gick sina egna vägar. Varför vara beroende av lömska danskar och giriga tyskar? Bättre att anlägga en sjöväg tvärs över riket – från huvudstaden ut till det fria Västerhavet!

Dock kom det andra regeringsbestyr emellan och det var först sonen Karl (IX) som kunde sätta spaden i jorden. Planen var att förbinda Mälaren med Vänern och Göta älv med kanaler via Hjälmaren. Den första etappen på projektet var förbindelsen mellan Mälaren och Hjälmaren.

Under ett 15-tal år kring år 1600 förvandlades Eskilstunaån till en kanal med, vad man antar, 14 slussar. Det utförda arbetet var dock inte av högsta kvalitet och underhållet sköttes dåligt. Redan på 1620-talet var delar av kanalen ofarbar.

Gustav II Adolf var inte nöjd och 1629 påbörjades bygget av en ny kanal mellan Mälaren, via Arbogaån, och Hjälmaren längre västerut. Kanalen har byggts om vid flera tillfällen, men är fortfarande farbar. En tur rekommenderas! Själv åkte jag för cirka 25 år sedan turistbåt från Örebro till Stockholm. Kvar vid Eskilstuna blev Eskilstuna-Torshälla kanal som invigdes 1860. Trafiken med turistbåten på denna kanal verkar dock ligga nere 2016.

Av Karl IX:s kanal finns det så här 400 efteråt flera synliga spår, bland annat Nybyån i Torshälla. I skogen vid Skjulsta i Eskilstuna finns rester av kanalsträckningen som ledde förbi forsarna i ån.

När du ändå är på plats: Missa inte den delade staden Eskilstuna!

Fakta/läs mer
Gustaf Nerman: ”Hjälmare kanals historia”, Almqvist & Wiksell, 1910.
Håkansson & Lindgren ”Drömmen om den stora kanalen” i Populär Historia 1/1991.

kanalen

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Drottning Kristinas otroliga jaktintresse

Drottning Kristinas jaktslott! Känner du historiens vingslag? I så fall är du antagligen lurad.

Det har skrivits tidigare, men det är så fantastiskt att det tål att upprepas. Sverige är nedlusat med lite äldre byggnader som varit drottningens jaktslott. Vilket enormt intresse för jakt.

Att en del av husen är uppförda långt efter Kristinas död tycks inte vara något problem. Gör en sökning på internet och skåda resultatet! Även etablerade medier köper ibland myten.

I och runt om Stockholm kan du ”möta” jaktdrottningen bland annat på följande ställen:
Västberga gård
Herrängens gård
Tullinge gård
Stora Sköndal
Hellstens malmgård på Södermalm
Hallonbergen
Nygården på Adelsö
Tynningö
Viggbyholm

vastberga

 

Västberga gård.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0