Mitt i Stora bankorset i Tullinge

Meter efter meter av de två landningsbanorna på gamla F18 i Tullinge äts upp av Riksten friluftsstad. Åt väst är påverkan än så länge ganska liten och det går att få lite ”Biggleskänsla” från Stora bankorset.

bananKungliga Södertörns flygflottilj invigdes 1946. Den kom att bestå av tre divisioner jaktflyg, från J22 till J35. F18 skulle utgöra jaktförsvaret söder om huvudstaden. I norr hade F8 på Barkarby ansvaret.

Flottiljen lades ned 1974 och F18 blev ett skolförband i drygt tio år. 1994 lades Tullinge slutligen ned som krigsbas.

Redan under 1950-talet fördes Tullinge fram som ett alternativ till Bromma flygplats. Planerna strandade dock på det lokala motståndet. Tio år efter militärens farväl upphörde Tullinge även som civilt flygfält. Bostäderna skulle ta över.

Många av flottiljens byggnader har blivit en del av den nya stadsdelen. Bland annat kanslihuset, med meteorologernas glasbur på taket, och kasernerna. Kvar är också den stora berghangaren – väl bevakad.

kanslihusFakta/läs mer
Norrbohm & Skogsberg: ”Flygande högvakt”, BM-förlaget, 1985.
Jarl Åshage: ”Riksten och Kungl Södertörns flygflottilj”, F18 Kamratförening, 2012.
Epsteins STHLM: ”Fåfäng jakt på den försvunna Draken i Tullinge”.

berget

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Rester av t-stationen Kungsgatan

Som en framgrävd väggmålning i Pompeji. När de stora reklamskyltarna på Hötorgets tunnelbanestation byts ut blottläggs stationens originalnamn – Kungsgatan.

skyltenHötorget den 12 januari 2017.

I oktober 1952 invigdes linjen från Vällingby in till stationen Kungsgatan. Först drygt fem år senare, den 24 november, kopplades linjen ihop med det södra nätet vid Slussen. Samtidigt ändrades namnet till Hötorget.

Fakta/läs mer
Alfredsson mfl: ”Stockholm under. 50 år – 100 stationer”, Brombergs, 2000.

kartaSS karta från 1957.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Säg hej till Macken

Ett varumärke kan ibland bli så framgångsrikt att det blir ett ord, ett så kallat varumärkesord. Exempel på detta är jeep, vespa, (hushålls)assistent, polaroidkamera, galon(väv) och (bensin)mack.

Företaget Mack Petroleum AB tillverkade pumpar med automatiska mätare för bensinstationer. Namnet ”Mack” togs från initialerna i några av grundarnas efternamn. Verksamheten startade för hundra år sedan, 1916, i Midsommarkransen i Stockholm. Företagets första byggnad i korsningen Nyborgsgränd–Tegelbruksvägen står kvar i välbevarat skick – med företagsnamnet på fasaden.

Pumparna med namnet Mack blev snabbt marknadsledande och så småningom kom ordet mack att betyda bensinstation. Mack blev 1970 en del av Svenska BP och namnet levde vidare några år på koncernens automatstationer.

huset
I Midsommarkransen flyttade tillverkningen tidigt till en ny lokal som låg på motsatta sidan av kvarteret, längs med dagens Tegelbruksgränd. Denna byggnad revs 2005, trots starka protester, och ersattes av ett flerbostadshus. Men det är en annan historia.

Fakta/läs mer
”Brännkyrka 1913–2013. Socknen som blev 51 stadsdelar”, Trafiknostalgiska förlaget, 2013.
Lars Epstein: ”Industrierna i Midsommarkransen som försvann

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Tessin muddrade skepparna vid Baggensstäket

År 1700 köpte arkitekten Nicodemus Tessin den yngre Boo gård på Värmdö. Fyra år senare åtog han sig att muddra farleden genom Baggensstäket mot att han fick ta en ute en avgift från de större fartygen som passerade.

Planen var ett djup på 8 fot, men trots ditkommenderade straffångar uppnåddes inte målet helt. Avgift togs i alla fall upp av fartyg mer djupgående än 2 fot.

Under arbetet med muddringen slogs två mätpunkter in i berget. En på den norra sidan av sundet och en på den södra. Båda finns kvar att beskåda. Mätpunkterna var 1704 ungefär 355 centimeter över vattenytan, sedan dess har landet höjts cirka 150 centimeter.

norraNorra märket.

Baggensstäket är mest känt för det slag som utspelades på platsen i augusti 1719. Ryssarna vill ge tillbaka när hjältekonungen Karl XII väl bitit i gräset. Båda sidor utropade sig till segrare efter slaget. Tessins Boo gård gick dock upp i rök.

Om slaget 1719 och mycket annat kan man lära sig mer om på museet Hamn i min gamla stadsdel Fisksätra. På Stäkets södra sida finns en välbevarad redutt, bra att ha nästa gång ryssen kommer.

reduttI princip stridsklar redutt.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Fortfarande lite hemligt vid Barkarby flygfält

Blåsiga och kyliga höstdagar är som gjorda för promenader på övergivna flygfält. Ett perfekt utflyktsmål i Stockholm är gamla Barkarby flygplats, men det gäller att passa på. Snart kan Barkarbystaden ha slukat anläggningen.

Flygverksamheten på platsen drog igång redan 1913. Från 1919 och fram till invigningen av Bromma 1936 gick det till och med att flyga utrikes från Barkarby. 1936 tog militären över flygplatsen. Fram till 1974 verkade här först Svea flygflottilj och sedan Svea flygkår, båda med beteckningen F8. 1974 blev flygplatsen civil igen, men fortfarande militärt område. Denna sista flygepok tog slut 2010.

banan
Den 2.000 meter långa start- och landningsbanan är till stora delar intakt. Intressanta är också de kvarvarande militära anläggningarna, fortfarande så hemliga att de inte får beskrivas med ord eller bild. Nätverket med banor kan i alla fall sägas vara omfattande.

Sevärt är också det gamla kasernområdet. Det invigdes 1938 och många av byggnaderna finns kvar. Ett nygammalt bostadsområde växer fram på kullen med ekarna.

Läs också
Krutbanan – Stockholms hemligaste järnväg
Skarpnäcksfältet – flygbasen som inte blev av

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Obetydlig rest av Björklund

Ibland träffar man på böcker som passar exakt i verksamheten. I boken ”Torpen i Bromma” berättas om drygt hundra torp i nordvästra Stockholm, det stora flertalet helt utplånade. Perfekta osevärdheter att ta sig an på helgpromenaden.

Ett bra exempel, om man trots allt vill beskåda någon liten rest, är torpet Björklund i Norra Ängby. Det byggdes antagligen under andra halvan av 1700-talet. Torpet ska ha fått sitt namn efter en smed som bodde i stugan i slutet på 1800-talet. Tidigare hade det benämnts Sörtorp.

kartanUtdrag ur kartan ”Stockholm med omgivningar” utgiven 1861, översedd 1891.

Under en tid hade IOGT torpet som möteslokal, men mot slutet stod det obebott. Någon gång efter 1955 vandaliserades det och revs.

trappanPlatsen för det forna torpet är lätt att hitta intill östra sidan av Bällstavägen i Björklunds hage. En trappa leder upp till avsatsen för stugan. Ett äppelträd visar att här har det bott människor.

Fakta
Nils Ringstedt: ”Torpen i Bromma. Historik, lägen och lämningar”, Bromma Hembygdsförenings skrift nr 3, 2010.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Snart ryker golfbanan vid Östberga

Det är inte bara golfbanan på Årstafältet som är hotad. För minigolfen mellan Östbergahöjden och Åbyvägen är läget ännu mörkare. Sedan ägaren gick i konkurs och banan övergavs har naturen långsamt börjat ta tillbaka terrängen. Viss hjälp i nedbrytningen har naturen fått av mänskliga händer.

För den som vill spela minigolf med naturliga hinder gäller det att skynda på. (En del av banorna är faktiskt nästan spelbara.) Så småningom kommer Stockholms stad att röja området.

golf4

golf3

golf1

golf2

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Skarpnäcks flygfält helt borta

Att omvandla flygfält till bostadsområden är inte helt okontroversiellt. Just nu är Bromma den heta frågan i Stockholm. I Skarpnäck är frågan avgjord sedan 35 år tillbaka.

När Stockholm stad köpte Skarpnäck var planen att bygga huvudstadens nya civila flygplats på Skarpnäcksfältet. Trafiken behövde en landningsplats på land. Valet föll dock 1933 på Bromma som plats för flygfältet, något som en del Söderortsbor kanske är glada för i dag.

1940 anlades i stället ett reservflygfält för militären på fältet i Skarpnäck. Europa var i krig sedan 1939 och arbetet med fältet slutfördes i rask takt sedan Tyskland invaderat Danmark och Norge. Några stridsflygplan kom dock inte till Skarpnäck, det blev ett flygfält för segelflyg. Redan 1943 tog Stockholms Segelflygklubb över fältet och asfalterade banorna.

faltet1967Flygfältet 1967. Bild från Wikimedia Commons.

Förutom segelflyg kom fältet att bland annat att användas för motortävlingar, diverse andra sportaktiviteter, övningsplats för polis och brandkår, halkkörning och tältläger för massmöten.

skyltFlygfältet lades ned 1981 för att ge plats åt en ny stadsdel. Landningsbanorna, som hade formen av ett A, är helt försvunna. I bostadsområdet är det enbart gatunamnen som vittnar om historien.

skvSkyttevärn.

pjvPjäsvärn.

Men ett flygfält, militärt eller inte, är ett objekt som kan intressera fienden. Därför måste det kunna försvaras. Runt om Skarpnäcksfältet byggdes en mängd värn av olika slag. Alla är raserade eller igenfyllda, men i den lilla skogen intill korsningen Gamla Tyresövägen–Flygledargatan syns resterna av några värn tydligt.

Läs också om gamla flygplatsen i Visby!

Fakta/läs mer
Olle Rydberg: ”Från Årsta till Farsta”, Natur och Kultur, 1979.
Göran Söderström: ”Stockholm utanför tullarna”, Stockholmia, 2004.
Karl-Gunnar Norén: ”Stockholms glömda bunkrar”, Nielsen & Norén, 2007.
”Brännkyrka 1913–2013”, Trafiknostalgiska förlaget, 2013.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kritik mot stort nybygge på Blasieholmen på 1800-talet

När Nationalmuseum uppfördes på Blasieholmen Stockholm i mitten av 1800-talet kritiserades byggnaden för att vara för stor och skymma utsikten mot Nybroviken och Strandvägen. Inget nytt under solen. Det är ofta jämmer och elände när stadsbilder ska förnyas.

Innan Blasieholmen hette Blasieholmen hette den Skeppsholmen. Det var här som konungen samlade sina örlogsskepp. Men dagens Blasieholmen var inte en enda holme. Platsen där Nationalmuseum ligger i dag var en egen liten holme. På denna ö uppfördes 1629 ett kapell för flottans räkning. Holmen bytte snabbt namn från Myntholmen till Kyrkholmen. Kyrkan kallades Holmkyrkan.

kyrkanKyrkan enligt en byggnadsritning från 1732.

På 1700-talet fick Holmkyrkan sällskap när det uppfördes några salubodar och ett slakthus på ön. Vid en större eldsvåda 1822 förstördes dock kyrkan, slakthuset klarade sig. Den andliga verksamheten flyttades så småningom över till en nybyggd kyrka på nuvarande Skeppsholmen. Den köttsliga verksamheten upphörde, eftersom de styrande insåg det olämpliga med ett slakthus i centrala Stockholm.

kartanTillaeus karta från 1733.

Kanalen mellan Kyrkholmen och Blasieholmen fylldes ut och 1866 invigdes Nationalmuseum. Historikern Fredrik Ulrik Wrangel (se nedan) var inte helt nöjd med placeringen av Nationalmuseum utan menade att ”den tunga byggnaden nu måste anses såsom skymmande utsikten öfver Nybroviken och Strandvägen”. En kritik som enligt Wrangel även framfördes i pressen när museet byggdes 50 år tidigare

Fakta/läs mer
Fredrik Ulrik Wrangel: ”Blasieholmen och dess inbyggare”, Norstedt, 1914.
Mårten Claesson: ”Nobel är värd en framträdande märkesbyggnad”, Dagens Nyheter den 23 mars 2016.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Den ”okända” spårvägen i Nacka

Det grävs och larmas vid Tvärbanans östra stoppbock i Hammarby sjöstad. Spårvägen förlängs från Sickla i Stockholm till Sickla i Nacka, ett arbete som beräknas vara klart hösten 2017. Men Tvärbanan blir inte den första spårvägen i Nacka. Redan för hundra år sedan rullade spårvagnar genom Nacka.

År 1909 invigdes spårvägen från Slussen till Enskede. På sin väg söderut passerade den landtungan mellan Årstaviken och Hammarby sjö, för att sedan stånka upp för Dalarövägen (nuvarande Hammarbybacken).

kartan

 

Spårvägskarta över Stockholm år 1926 utgiven av Aktiebolaget Stockholms spårvägar.

 

Vid den tiden, och fram till och med årsskiftet 1929–30, var nuvarande stadsdelarna Södra Hammarbyhamnen och Hammarbyhöjden en del av Nacka. Därför kom cirka 400 meter av spårvägen att gå igenom Nacka. Två hållplatser, Gamla begravningsplatsen och Grindstugan/Skogshyddan, låg i gränslandet.

Fakta/läs mer
”Linje 8”, Svenska Spårvägssällskapet, 1996.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0