Fortfarande lite hemligt vid Barkarby flygfält

Blåsiga och kyliga höstdagar är som gjorda för promenader på övergivna flygfält. Ett perfekt utflyktsmål i Stockholm är gamla Barkarby flygplats, men det gäller att passa på. Snart kan Barkarbystaden ha slukat anläggningen.

Flygverksamheten på platsen drog igång redan 1913. Från 1919 och fram till invigningen av Bromma 1936 gick det till och med att flyga utrikes från Barkarby. 1936 tog militären över flygplatsen. Fram till 1974 verkade här först Svea flygflottilj och sedan Svea flygkår, båda med beteckningen F8. 1974 blev flygplatsen civil igen, men fortfarande militärt område. Denna sista flygepok tog slut 2010.

banan
Den 2.000 meter långa start- och landningsbanan är till stora delar intakt. Intressanta är också de kvarvarande militära anläggningarna, fortfarande så hemliga att de inte får beskrivas med ord eller bild. Nätverket med banor kan i alla fall sägas vara omfattande.

Sevärt är också det gamla kasernområdet. Det invigdes 1938 och många av byggnaderna finns kvar. Ett nygammalt bostadsområde växer fram på kullen med ekarna.

Läs också
Krutbanan – Stockholms hemligaste järnväg
Skarpnäcksfältet – flygbasen som inte blev av

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Man vill bara sätta stenen i rullning

Den kantiga stenen är cirka fem meter hög och verkar balansera på en spets. Den så kallade Spikstenen ser ut att när som helst kunna rulla i väg och säkert är det tusentals personer som genom åren försökt sätta stenen i rörelse. Flyttblocket har dock stått där det har stått sedan inlandsisen placerade det på platsen för cirka 10.000 år sedan.

Du hittar den märkliga stenen på en ås intill sjön Båvens södra ände i Sörmland.

stenen

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Obetydlig rest av Björklund

Ibland träffar man på böcker som passar exakt i verksamheten. I boken ”Torpen i Bromma” berättas om drygt hundra torp i nordvästra Stockholm, det stora flertalet helt utplånade. Perfekta osevärdheter att ta sig an på helgpromenaden.

Ett bra exempel, om man trots allt vill beskåda någon liten rest, är torpet Björklund i Norra Ängby. Det byggdes antagligen under andra halvan av 1700-talet. Torpet ska ha fått sitt namn efter en smed som bodde i stugan i slutet på 1800-talet. Tidigare hade det benämnts Sörtorp.

kartanUtdrag ur kartan ”Stockholm med omgivningar” utgiven 1861, översedd 1891.

Under en tid hade IOGT torpet som möteslokal, men mot slutet stod det obebott. Någon gång efter 1955 vandaliserades det och revs.

trappanPlatsen för det forna torpet är lätt att hitta intill östra sidan av Bällstavägen i Björklunds hage. En trappa leder upp till avsatsen för stugan. Ett äppelträd visar att här har det bott människor.

Fakta
Nils Ringstedt: ”Torpen i Bromma. Historik, lägen och lämningar”, Bromma Hembygdsförenings skrift nr 3, 2010.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Brände fogdens borg och fick en sång

I den ovetenskapliga följetongen om obetydliga rester efter landets medeltida borgar har turen nu kommit till Faxeholm, beläget i dagens Söderhamn.

Faxeholm delar historia med Styresholm vid Ångermanälven (se blogginlägg från 30 mars 2016). Fästet uppfördes i slutet av 1300-talet av sjörövarna Vitaliebröderna. Överlämnades till unionsdrottningen Margareta 1398 och blev därefter en borg för rikets fogde.

De boende i Hälsingland var minst sagt missnöjda med Kalmarunionen och skattepolitiken. Under ledning av Olof Djäken hakade man på Engelbrekts uppror och den 8 september 1434 intogs borgen Faxeholm och brändes. Händelsen skildras i ”Delsbovisan”/”Faxehusvisan” som nedtecknades på 1600-talet.

Stormningen av borgen skildras livfullt i en bok för folkskolan från 1898. Dessutom får vi veta att det i början av 1434 utkämpades en strid mellan allmoge och danskar på Ljusnans is. Allmogen gick segrande ur striden eftersom man hällde ut ärter som de fumliga danskarna halkade omkull på.

I boken påminns vi också om Faxeholms historiska betydelse. ”I all sin ringhet vittnar dessa lämningar dock för kommande släkten om huru svensk fosterlandskärlek vunnit segrar öfver utländskt förtryck.”

faxehus
Faxeholm uppfördes på en ö, strategiskt placerad vid en av Hälsinglands viktigaste hamnar och vid handelsleden till ådalarna innanför. Ön är sedan länge landfast, men borgkullen utmärker sig fortfarande i hamnområdet. Nu är det några år sedan jag besökte platsen. Jag minns dock tydliga vallanläggningar på borgplatån. Man känner fosterlandskärlek…

Fakta/läs mer
Anders Johan Hydén: ”Illustrerad beskrifning öfver Helsingland för folkskolan”, 1898.
Christian Lovén: ”Borgar och befästningar i det medeltida Sverige”, Kungl Vitterhets historie och antikvitetsakademien, 1996.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

700 meter underbar väg från 1930-talet

Vid Åsen, strax utanför Ljungskile, slingrar sig gamla Rikstvåan. Jag citerar ”upptäckarna”, K-spanarna Staffan Bengtsson och Göran Willis: ”Med gatsten som fjällen i ett glänsande ormskinn. // Mitt i vägbanan den där mittsträngen av svart granit för att markera körbanorna. Mer reptil än så här blir ingen väg.”

vagen
Huvudvägen längs Västkusten stensattes som så kallat AK-arbete. Sträckan vid Åsen stod klar 1935 och under 20 år bar den trafiken mellan Oslo och Göteborg. Sedan blev olyckorna för många på den smala vägen och nya Rikstvåan fick en annan sträckning. Den vackra vägen förföll, men tack vare K-spanarna uppmärksammades de kvarvarande 700 meterna gatsten. Vägen renoverades och blev 1998 landets första byggnadsminnesförklarade väg.

Fakta/läs mer
Bengtsson & Willis: ”K-märkt på väg”, Bonniers, 1995.

kartanKAK:s bilatlas 1948.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Snart ryker golfbanan vid Östberga

Det är inte bara golfbanan på Årstafältet som är hotad. För minigolfen mellan Östbergahöjden och Åbyvägen är läget ännu mörkare. Sedan ägaren gick i konkurs och banan övergavs har naturen långsamt börjat ta tillbaka terrängen. Viss hjälp i nedbrytningen har naturen fått av mänskliga händer.

För den som vill spela minigolf med naturliga hinder gäller det att skynda på. (En del av banorna är faktiskt nästan spelbara.) Så småningom kommer Stockholms stad att röja området.

golf4

golf3

golf1

golf2

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Trollen tog över gamla Vänersborg

På 1500-talet uppstod en handelsplats vid Vänerns sydligaste vik, nu sjön Vassbotten. Fartygens laster tvingades ta landvägen förbi fallen i Göta älvs övre del och här passerade landsvägen mellan Skara och Bohuslän. På 1580-talet fick Brätte stadsrättigheter.

Brätte låg farligt nära de lömska norrmännen i Bohuslän och var svår att försvara. Dessutom saknades plats att expandera på. Till råga på allt blev viken så småningom för grund för lastskutorna. Hjältekonungarna Gustav Vasa och Erik XIV hade båda misslyckats med att flytta handelsplatsen. Det var först drottning Kristinas förmyndarregering som lyckades.

1641 röjdes plats för den nya staden Vänersborg, året efter flyttades Brätteborna och 1644 fick Vänersborg formellt stadsprivilegier. För att ingen skulle lockas att stanna kvar i Brätte placerades Vänersborgs galge på platsen. Snart fick platsen för den gamla staden rykte om att vara en plats för diverse underjordiska väsen. I Vänersborgs dombok från 1688 talas om både tomtar och troll.

grundenGammal gata och husgrund.

Jag rekommenderar att gamla staden Brätte besöks under dagtid. Här finns framgrävda husgrunder, brunnar och stenläggning. Vad som sker nattetid har jag ingen aning om.

Fakta/läs mer
Vänersborgs museum: ”Brätte – Vänersborgs föregångare”.
Nils Ahlberg: ”Stadsgrundningar och planförändringar. Svensk stadsplanering 1521–1721”, 2005.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

I Byringe sattes ryssen i läger

Rysskräcken håller i sig. Senaste varningen gäller ”små gröna män” på kajen i Slite på Gotland. Hoppas bara att inte några tjeckiska kanotister skjuts av misstag.

Den svenska krigsmakten är inte var den har varit, inte ens de gamla fånglägren är mycket att skryta med. Lägret i Byringe söder om Strängnäs är helt igenvuxet och bara några grundmurar vittnar om platsens betydelse under andra världskriget.

Fånglägret uppfördes 1940–41 för att kunna ta hand om ”opålitliga” svenskar om landet skulle dras med i kriget. Men efter att Tyskland anfallit Sovjetunionen i juni 1941 gjordes förberedelser för att internera sovjetiska soldater på flykt. Från september 1941 till oktober 1944 satt drygt 160 sovjetiska medborgare i lägret i Byringe, de allra flesta var militärer. Sovjetiska myndigheter hade full insyn i lägret och ambassadör Aleksandra Kollontaj besökte lägret vid några tillfällen.

grund
När lägret upplöstes valde (lyckades) ett trettiotal av internerna att stanna i Sverige medan övriga reste tillbaka till Sovjetunionen. För många av dessa väntade nya fångläger i Gulag eftersom de flytt från krigsmakten.

stuga
Länna hembygdsförening vårdar på ett förtjänstfullt det gamla lägret. Informationstavla och med karta över lägerplatsen. Dessutom skyltar ute i naturen som berättar var de olika byggnaderna låg. Förutom diverse husgrunder återstår två mindre byggnader som under lägertiden användes som tvättstugor.

Läs också
Rysslägret i Bergslagen.
Tysklägret på Gotland.

Det här var terminens sista osevärdhet. Trevlig sommar!

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Mystisk stad på väg bli en ”sjöstad”

Lomma i Skåne förekommer i ett gåvobrev från Knut den helige 1085. Formuleringen i brevet tyder på att Lomma, tillsammans med Helsingborg och Lund, var en av Skånes tre städer vid den tiden. Det är i stort sett det enda beviset på att Lomma varit en stad.

Studier av äldre kartor har visat en möjlig stadsvall på båda sidor om Lommaån nära utloppet i Öresund. Upptäckten på kartorna var dock inget som nådde grävmaskinerna på marken och så sent som 2010 schaktades den sista delen av den eventuella stadsvallen bort och ersattes av en parkeringsplats. I princip allt område i det tänka stadsområdet är förstört av sentida verksamhet.

lomma
Klart är i alla fall att Lomma under tidig medeltid fungerade som Lunds hamn. Klart är också att områdena kring ån nu är på väg att förvandlas exklusivt vattennära boende.

Fakta/läs mer
Fotevikens museum: Vikingastaden Lomma.
Peter Carelli: ”Det medeltida Skåne”, Historiska media, 2007.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Skarpnäcks flygfält helt borta

Att omvandla flygfält till bostadsområden är inte helt okontroversiellt. Just nu är Bromma den heta frågan i Stockholm. I Skarpnäck är frågan avgjord sedan 35 år tillbaka.

När Stockholm stad köpte Skarpnäck var planen att bygga huvudstadens nya civila flygplats på Skarpnäcksfältet. Trafiken behövde en landningsplats på land. Valet föll dock 1933 på Bromma som plats för flygfältet, något som en del Söderortsbor kanske är glada för i dag.

1940 anlades i stället ett reservflygfält för militären på fältet i Skarpnäck. Europa var i krig sedan 1939 och arbetet med fältet slutfördes i rask takt sedan Tyskland invaderat Danmark och Norge. Några stridsflygplan kom dock inte till Skarpnäck, det blev ett flygfält för segelflyg. Redan 1943 tog Stockholms Segelflygklubb över fältet och asfalterade banorna.

faltet1967Flygfältet 1967. Bild från Wikimedia Commons.

Förutom segelflyg kom fältet att bland annat att användas för motortävlingar, diverse andra sportaktiviteter, övningsplats för polis och brandkår, halkkörning och tältläger för massmöten.

skyltFlygfältet lades ned 1981 för att ge plats åt en ny stadsdel. Landningsbanorna, som hade formen av ett A, är helt försvunna. I bostadsområdet är det enbart gatunamnen som vittnar om historien.

skvSkyttevärn.

pjvPjäsvärn.

Men ett flygfält, militärt eller inte, är ett objekt som kan intressera fienden. Därför måste det kunna försvaras. Runt om Skarpnäcksfältet byggdes en mängd värn av olika slag. Alla är raserade eller igenfyllda, men i den lilla skogen intill korsningen Gamla Tyresövägen–Flygledargatan syns resterna av några värn tydligt.

Läs också om gamla flygplatsen i Visby!

Fakta/läs mer
Olle Rydberg: ”Från Årsta till Farsta”, Natur och Kultur, 1979.
Göran Söderström: ”Stockholm utanför tullarna”, Stockholmia, 2004.
Karl-Gunnar Norén: ”Stockholms glömda bunkrar”, Nielsen & Norén, 2007.
”Brännkyrka 1913–2013”, Trafiknostalgiska förlaget, 2013.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0