Valkäken på Käringön

För två månader sedan blev jag ”strandsatt” två timmar på vackra Käringön i Bohuslän. Blötsnön piskade från väster, men matbutiken vid bryggan räddade oss med nybryggt kaffe vid sitt gästbord.

Det blev tid för en liten promenad innan båten tillbaka till Orust. Intressantast var den uppställda valkäken vid hamnen. Den skänktes till ön år 1900 av en av de första sommargästerna, som fått den i 50-årspresent. Käken, som från början tillhörde en grönlandsval, har nu blivit en symbol för Käringön.

Annons:

valen_490

Dela med dina vänner

  • 1
  • 1
  • 0
  • 0

En liten stump av Smålandsgatan

Bakom NK i centrala Stockholm göms en stump av Smålandsgatan, nu omdöpt till Mellangatan. Passa på att ta en titt. Snart kan gatresten ha förvandlats helt.

Städer förändras ständigt. Gator kommer och gator försvinner. I den här bloggen har du redan kunnat läsa om Gamla stans försvunna gränder. I samband med saneringen av nedre Norrmalm på 1960-talet ändrades kartbilden en del. Bland annat försvann hela Norra Smedjegatan, som i princip följde huvudstråket i dagens Gallerian. En gata som krympte, och som fortsatt att krympa, är Smålandsgatan.

År 1885 beslutades att hela gatan från Malmskillnadsgatan i väster till Nybrogatan i öster skulle heta Smålandsgatan. Det höll i nästan 80 år.

kartanKartläget 1926.

Delen mellan Malmskillnads- och Regeringsgatan försvann i början av 1960-talet och fick bland annat ge plats för det 1963 färdigställda parkeringshuset Parkaden.

Tio år senare försvann en stor del av gatan omedelbart öster om Regeringsgatan när Nordiska Kompaniet byggdes ut. Kvar i kvarteret blev en cirka 150 meter lång sträcka, som kom att fungera som nedfart till Klaratunneln. Omkring millennieskiftet uppfördes en kontorsbyggnad tvärs över denna återstående del. Kvar mot Norrlandsgatan blev ett litet torg och inne i kvarteret en gatstump, som rimligtvis snart förvandlats till en ”vanlig” innergård. Se upp för byggtrafiken, om du tar dig in från Mäster Samuelsgatan.

gatanEn stump av Smålandsgatan, numer Mellangatan.

Smålandsgatan fortsatte att krympa. År 2008 döptes delen mellan Birger Jarls- och Nybrogatan om till Ingmar Bergmans gata. Det är inte mycket kvar nu.

Bonusinformation: Smålandsgatan har inget med landskapet Småland att göra. Namnet kommer från bagaren Jochum Småhl, som i mitten av 1600-talet ägde en tomt i området.

Fakta/läs mer
Stahre mfl: ”Stockholms gatunamn”, Stockholmia, 2005.

Dela med dina vänner

  • 15
  • 2
  • 0
  • 0

Alla gamla fyrskepp återfunna?

Av de nästan fyrtio fyrskepp som tjänstgjort i svenska farvatten verkar minst åtta stycken finnas kvar i landet. Denna blogg har redan berättat om fem i Stockholm och här kommer tre nya fynd.

Västerås måste betraktas som rikets andra fyrskeppsstad efter Stockholm. I Östra hamnen ligger fyrskepp nummer 2B, ursprungligen stationerat vid Almagrundet 1896. Sista stationeringen blev 1952–69 vid Malmö redd.

1
Lite längre ut från centrum, vid Öster Mälarstrand, ståtar nummer 5. Under åren 1866 till 1962 tjänstgjorde fartyget vid Utgrunden, Svenska Björn, Finngrundet och så åter Svenska Björn.

2
I Göteborg, Sveriges största hamn, verkar bara ett fyrskepp ha överlevt. I museiområdet Maritiman ligger bland många andra museifartyg nummer 29, ursprungligen stationerat vid Ölandsrev.

3
Är uppdraget avslutat? Vi får se om det dyker upp ytterligare något fyrskepp under våren. Tills dess gäller listan nedan.

2B – ”Almagrundet” – Västerås/Östra hamnen
5 – ”Utgrunden” – Västerås/Öster Mälarstrand
15 – ”Utgrunden” – Stockholm/Galärvarvet
19 – ”Norströmsgrund” – Stockholm/Söder Mälarstrand
21 – ”Trelleborgs redd” – Stockholm/Biskopsudden
25 – ”Finngrundet” – Stockholm/Wasamuseet
29 – ”Ölandsrev” – Göteborg/Maritiman
32 – ”Fladen” – Stockholm/Skeppsholmen

Dela med dina vänner

  • 2
  • 1
  • 0
  • 1

Var bor Döden?

En sen kväll i mitten av 1980-talet på stamkrogen i Visby kom diskussionen in på döden och var Döden bodde. Vi beslutades oss för att undersöka om Döden bodde i kyrkoruinen S:t Göran strax norr om ringmuren. Där låg stadens hospital för spetälska på medeltiden. Vi marscherade dit, men lyckades inte – om jag minns rätt – få någon kontakt med Döden. (Håll med om att det låter som inledningen på en sämre amerikansk skräckfilm.) Vi återvände till krogen.

Något år senare avled min mor på lasarettet i Visby och från hennes sjukrum hade man utsikt mot S:t Göran. Jag kommer ihåg att jag då funderade på om inte Döden trots allt bodde just vid kyrkoruinen.

Kyrkoruinen är välbevarad och ståtlig, men av själva hospitalet finns inga spår ovan jord. Kyrkan dateras till omkring år 1200. Spetälska blev så småningom allt ovanligare och 1542 bestämde hjältekonungen Kristian III att de särskilda spetälskehospitalen i Danmark skulle avvecklas. Anläggningen lämnades att förfalla. Kyrkogården kom dock att användas vid speciella tillfällen. Bland annat under pestepidemin 1711–12 och koleraepidemin på 1800-talet.  Intill ruinen finns två gravstenar kvar från det senare tillfället och med lite tålamod gick det i alla fall tidigare att läsa följande på den ena:

”Skomakaren Westerlund, 1824–1859, Jungfru A-M Fadder, 1797–1859”

gravarnaSista vilan.

Oavsett om man vill träffa Döden, eller inte, så är S:t Göran värt ett besök, speciellt i kvällssolen. Ruinen är låst, men det går att hyra nyckel på Gotlands museum. (Logga sedan in på din internetbank och skicka över lite pengar till de organisationer som kämpar mot dagens farsoter i runt om i världen.)

Fakta/läs mer:
Gunnar Svahnström: ”Visby under tusen år”, Awe/Gebers, 1984.

Dela med dina vänner

  • 7
  • 1
  • 0
  • 1

Vad hände med järnvägen till Värmdö?

För drygt hundra år sedan planerades det för en järnväg från Stockholm österut till Värmdölandet. Av projektet bidde det dock inte ens en vante.

Kommunikationerna ut till Värmdölandet var minst sagt usla och speciellt usel var passagen på den gamla flottbron över Skurusundet. Med bättre kommunikationer skulle de stora markägarna kunna stycka av och sälja mark till stadsbor som, i tidens anda, skulle lockas att bo i villa. Dessutom skulle en järnväg locka industrier till området.

Den första järnvägsplanen från 1902 redovisade en sträckning från Saltsjöbanans station vid Henriksdal, över Skurusundet, förbi Gustavsberg och Hemmesta, ända ut till Bullandö. Dessutom en gren norrut från Hemmesta till Norrnäs.

De ”starka män” (en lantbrukare, en ryttmästare, en docent och en kapten), som tagit tag i järnvägsprojektet, ansökte 1904 om att få anlägga en normalspårig järnväg från Saltsjöbanan, vid Järla, och ut till Ålstäket på Värmdön. Alltid en början. Året efteråt lämnade man dock in en ny ansökan, om att i stället få anlägga en elektrisk spårväg från Saltsjöbanans station Storängen till Ålstäket, samt en ny bro över Skurusundet för järn- och landsvägstrafik.

Den 9 februari 1906 beviljades koncession för spårvägen. Den 10 februari hölls konstituerande bolagsstämma med Värmdö järnvägsaktiebolag på anrika Hotell Rydberg i Stockholm. År 1907 reviderades sträckningen av banan och den förlängdes till Vik. Samtidigt stod det klart att anläggningskostnaden från början varit en glädjekalkyl. Den hade ökat från 1,7 till 2,9 miljoner (x 50 i dagens penningvärde) – dessutom hade en del av aktiekapitalet försvunnit i oklara sidoprojekt. Försöken att få in mer kapital misslyckades helt och den 19 april 1909 upplöstes bolaget.

John Tjerneld (se nedan) avslutar sin historik över bolaget med ”Aktieägarna är visserligen fattigare på mynt, men desto rikare på erfarenhet.”

Finns det något kvar av det havererade projektet?

En ny bro över Skurusundet stod klar 1915, men den har inget med järn/spår-vägen att göra.

En kollega, som bor i Hemmesta, har hört att huset på Viks skolväg 20 skulle vara uppfört som stationshus. Ser lite överdimensionerat ut.

Busshållplatsen ”Viks central” heter ”central” eftersom den var tänkt station på banan. Låter ambitiöst för en spårväg. Busstrafiken startade först 1930, men jag har inte lyckats utröna om hållplatsen och namnet fanns då.

Det stora trähuset på Skärgårdsvägen 211 uppfördes som tänkt järnvägshotell. Det kom i stället att fungera som pensionat in på 1950-talet, men är nu bostadshus.

pensionatGammalt järnvägshotell?

Drygt 100 meter nordost om nedfarten till Viks gård fanns tidigare en terrassering som påstås vara en del av banvallen. Men ingen av de planerade sträckningarna av banan skulle passera här. Terrassen uppfördes på order av ägaren till Vik, docenten Cassel, som sedan planterade nyheten i media att bygget av järnvägen var i full gång. Allt för att kunna sälja avstyckade villatomter i området. I dag döljs terrasseringen av ett – villaområde.

Fakta/läs mer
John Tjerneld: ”Värmdö järnvägs historia, framställd med ledning av järnvägsbolagets handlingar”, PA Norstedt & söner, 1910.
Nils Ädelgren: ”Om elektrisk spårväg till Värmdön och Värmdö järnvägsaktiebolag” i Värmdö skeppslags fornminnesförenings årsskrift 1955–56.
Cecilia Hammarlun-Larsson: ”Nacka kommun. Kulturhistoriska miljöer”, Nacka kommun mfl, 1987.
Rolf Källman: ”Skärgårdsbygd. Kulturhistoriska miljöer i Värmdö kommun”, Stiftelsen Stockholms läns museum och Värmdö kommun, 1991.
Boo hembygdsförening: Berättelsen om Skarpnaäs villastad.

Dela med dina vänner

  • 4
  • 1
  • 0
  • 1

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-1 av 1

[…] För drygt hundra år sedan planerades det för en järnväg från Stockholm österut till Värmdölandet. Av projektet bidde det dock inte ens en vante. Kommunikationerna ut till Värmdölandet var minst sagt...  […]

Vad hände med järnvägen till V&a... (Webbsida), 22:42, 7 februari 2015. Anmäl

Dan Anderssons stamställe i Göteborg

1917 var ett tungt år för poeten Dan Andersson. Han var pank, arbetslös, giftaslysten och han hade dessutom flummat in på indisk filosofi. För att få ordning på sig själv lämnade han storskogen och drog till Göteborg. Han hade fått tjänst på tidningen Ny Tid. Under namnet Black Jim skrev han ett kåseri varje lördag, men annars var det bara rutinarbete. Dan, som kallades Broder Joachim på tidningen, vantrivdes. En dag ville han skämta med redaktören och låtsas att han åkt tillbaka till Dalarna. Han smusslade in nedanstående dikt under chefens skrivmaskin.

Broder Joachim, du reser dit där vilda aplar glöda,
och där åbrodd vissnar sakta invid hundraårig gård –
Du skall hälsa alla gamla, unga, alla levande och döda,
du skall hälsa sparv och trana, du skall hälsa räv och mård.
Broder Joachim, vi sutto vid vårt mörka öl och drömde
om de silvervita källorna vid Rökstubackens slog,
och vi sågo liksom syner så att stadens damm vi glömde,
och det vart en kolarkoja utav Tullens svarta krog.
Broder Joachim, du reser dit, där rönnar digna tunga –
hälsa varmt till Luossas gula halm och glesa korn.
Hör hur Hagaparkens almar till ditt avsked sakta sjunga,
och det ringer varmt till vesper ifrån Masthuggstemplets torn!
Du skall hälsa alla Paisos gula kärr och svala floder,
du skall hälsa alla hässjor, alla flyn och vilda snår.
Alla höns och svultna skator skall du hälsa från en broder,
som med själen tung av minnen uti främlingslandet går.
Men, o broder, när du sitter ibland träd som evigt sjunga,
när du bygger dig en koja mitt i Mattnas mörka skog,
bed för dem som staden kväver att de länge må bli unga
och om troll och högland drömma uppå Tullens svarta krog.

danne

Ölstugan Tullen i hörnet Landsvägsgatan–Järntorget i Göteborg öppnades 1892 av fru Judith Karlander. Det drivs fortfarande krog i lokalen, nu som en del av en McDonaldsliknande pubkedja. (Andra stammisar på Tullen har varit Harry Martinson och Per Albin Hansson). Dan tröttande på Götet redan i april 1918 och begav sig norrut. Kvar på Järntorget står en byst av vår melankoliske hjälte.

Dela med dina vänner

  • 7
  • 1
  • 0
  • 0

Kommentarer (2)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-2 av 2

Trevligt att Dan A uppmärksammas. Men liten varning för att beskriva Dan som en "melankolisk" hjälte. Läs gärna Waldemar Berhards bok " En bok om Dan Andersson". I den beskrivs Dan som också som en glad, humoristisk person, trevlig i sällskapslivet. Dan A och konstnären Bernhard lärde känna varandra på Brunnsviks folkhögskola och blev goda vänner.

Berndt E Karlsson, 07:12, 30 januari 2015. Anmäl

Lyssna på Om Black Jim av Thåström.

Örjan, 20:44, 27 januari 2015. Anmäl

Järnvägen utplånade slutligen Köpingshus

Först Engelbrekt och sedan rallarna. Den medeltida borgen i Köping är utraderad från jordens yta.

Staden Köping, som i början gick under det vilda västern-liknande namnet Laglösaköping, dyker upp i urkunderna i mitten av 1200-talet.  Borgen i stadens utkant anlades antagligen omkring hundra år senare. Den skyddades av ån och kanske också av en ringmur.

Ringmur, eller inte. När rebellen Engelbrekt Engelbrektssons här närmade sig fästet sommaren 1434 flydde hjältekonungen Erik av Pommerns fogde Giovanni Franco. Borgen intogs, brändes och lämnades åt sitt öde i 150 år.

I slutet av 1500- och början av 1600-talet initierade Johan III respektive Karl IX uppförande av ett slott på platsen för den gamla borgen, men det är oklart om några större arbeten genomfördes.

kopingshusPlatsen för borgen i september 2014.

Lämningar av borgen fanns kvar till 1874 då allt schaktades bort när bangården vid stationen skulle anläggas.  (Borgkullen uppmättes året innan.) Efter att du avnjutit historiens vingslag på perrongen vid stationen i Köping rekommenderar jag ett besök vid den likaledes utplånade hälsobrunnen i staden.

Fakta/läs mer
Karl Joel Österberg: ”Köpingshus. Vad man vet och tror om dess tillkomst och öden”, Köpings museum, 1932.
Catharina Folin: ”Medeltidsstaden 11. Köping”, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, 1979.
Christian Lovén: ”Borgar och befästningar i det medeltida Sverige”, Kungl Vitterhets historie och antikvitetsakademien, 1996.

Dela med dina vänner

  • 5
  • 1
  • 0
  • 0

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-1 av 1

Sorgligt detta med borgen. Men Köping kan glädja sig åt att ha härbärgerat en av Sveriges främsta vetenskapsmän någonsin - Carl Wilhelm (von) Scheele. Han upptäckte syret, liksom flera andra viktiga grundämnen under laboratoriearbete på sitt apotek i Köping. Grattis, Köping. När vi var yngre kände en del av oss till Köping främst genom att det - i en känd visa - rimmade på snöping. Lyckligtvis vet ju ingen längre vad detta ord betyder. Blada hälsningar

Bengt S Nilsson, 17:03, 27 januari 2015. Anmäl

Två ”nya” fyrskepp i Stockholm

Det har ”dykt upp” ytterligare två gamla fyrskepp längs Stockholms kajer sedan blogginlägget i julveckan, båda kraftigt ombyggda. Tack till bland andra Nils Pettersson för tipsen.

kristinKristin.

Vid Junibacken på Djurgården ligger ”Kristin”. Hon startade sin karriär 1884 som fyrskeppet ”Utgrunden” i södra Kalmarsund. Fram till pensioneringen 1959 tjänstgjorde fyrskeppet även vid Norströmsgrund och Östra Kvarken.

grepenGrepen.

Vid Söder Mälarstrand ligger fartyget ”Grepen” med piratflagga och allt. Det finns inte mycket som antyder om ett fyrskepp. Här börjar historien 1894 som fyrskeppet ”Norströmsgrund” i Bottenviken. Därefter följde stationeringar vid Utgrunden och Grepen fram till 1955.

Jakten på Sveriges gamla fyrskepp fortsätter!

Dela med dina vänner

  • 8
  • 1
  • 0
  • 0

Finn fyrskeppen i Stockholm

I dag är de flesta svenska fyrskepp släckta och skrotade och längs kusten står i stället bottenfasta så kallade kassunfyrar. Även fyrarna släcks en efter en. Den som vandrar längs Stockholms kajer ska finna åtminstone tre gamla ljusspridare.

Vid Skeppsholmens kaj ligger ”Fladen” från 1892. Efter pensioneringen som fyrskepp 1965 lämnade hon Hallandskusten och tjänstgjorde bland annat som charterfartyg för sportfiske och flytande handelsbod. Fram till nyligen höll filmbolaget med samma namn till ombord. Fyrtornet är inte original.

fladen

De flesta svenska fyrskepp hade åtta mans besättning. En fyrmästare förde befäl och en kock lagade mat. Övriga ombord skötte vakthållningen. Förutom fyrljuset fanns möjlighet att varna sjöfarande med bland annat mistlur och kanonskott. Dessutom gjordes försök med undervattenssignalering.

Det är lätt att föreställa sig den enformighet som måste ha infunnit sig efter några månader ombord, speciellt för de som tjänstgjorde på fyrskepp långt ute till havs. Innan radiotekniken uppfanns var enda kontakten med land underhållsfartyget som kom på besök varannan vecka. Förutom fiske och läsning var utbudet av fritidsaktiviteter mycket litet.

Tvärs över vattnet från Skeppsholmen, vid Vasamuseet, ligger ”Finngrundet” från 1903, det bäst bevarade fyrskeppet. Efter 66 år i Bottenhavet är hon nu museifartyg. En utmärkt plats att lära sig mer livet ombord.

finngrundet

Vid Biskopsuddens marina på Djurgården ligger ett mindre fyrskepp, byggt 1899, som vakat vid inloppet till Trelleborg och Oskarsgrundet utanför Malmö. Hon är helt ombyggd och det är inte många detaljer kvar från det gamla skeppet. Nu inrymmer det en exklusiv festvåning.

biskopsudden

FOTNOT: Bloigginlägget bygger på en artikel som jag skrev i Dagens Nyheter den 14 april 2004. Då fanns det ytterligare två gamla fyrskepp vid kaj på Skeppsholmen: ”Vinga” och ombyggda ”Svinbådan”.

Fakta/läs mer:
Björn Werner: ”Fyrskepp i Sverige”, Marinlitteratur, Björn Werner (1999).
SMHI: Fyrskepp.

Dela med dina vänner

  • 12
  • 5
  • 0
  • 0

Kommentarer (4)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-4 av 4

[…] Finn fyrskeppen i Stockholm […]

Två ”nya” fyrskepp i Stockholm - DN.se (Webbsida), 15:00, 9 januari 2015. Anmäl

Utsikten från tornet på M/S fladen är makalös - jag tog en 360 graders högupplöst bild därifrån : http://www.fotograf.nu/2013/Topview_skeppsholmen/Birdsview_skeppsholmen_sRGB.html

Anonym, 17:23, 1 januari 2015. Anmäl

Vid Söder Mälarstrand låg, åtminstone nyligen, det mindre f.d. fyrskeppet Grepen. Det är inte rött numera, troligen svart och förbyggt. Västra Banken såldes för ett antal år sedan till Västindien.

Captain Mecanicus, 13:12, 27 december 2014. Anmäl

De mest välbyggda, vackraste och genuina fyrskeppen har dessvärre skrotats eller sålts till utlandet. Några skeppsbyggnadstekniska mästerverk. Finngrundet är fin.

captain mechanicus, 10:08, 21 december 2014. Anmäl

Idylliskt läge vid Magelungen

Forsåns början i sjön Magelungens nordöstra hörn är en idyllisk plats, trots att underhållet av parkområdet kunde vara lite bättre. Ån gjorde sig redan på medeltiden känd för ålfiske och kvarndrift och här låg till för 75 år sedan gården Forsen. Den vackra omgivningen gjorde att Forsen redan under 1600-talet användes som sommarnöje av stressade huvudstadsbor.

kartan
Plankarta över Stockholm med omnejd, 1934.

Farsta hembygdsförenings senaste nummer (2014/3) av informationsbladet ”Hembygdsnytt” har temat Forsen. I häftet görs en ordentlig genomgång av områdets historia, från det första kända omnämnandet 1441. Extra intressant för Stockholmskonnässörer är uppgiften att familjen Feith, berömd för sina konditorier i början av 1900-talet, slog sig ned på Forsens gård 1896.

gammaltHuvudbyggnaden och flygeln från trädgårdssidan. Foto från Farsta hembygdsförening.

Den sista huvudbyggnaden på gården uppfördes troligen i mitten av 1800-talet. Byggnaden förstördes i en brand i slutet av 1930-talet. I dag finns inga hus kvar från gårdstiden. Rotar du lite i gräset är dock spåren tydliga. Grundmurarna till huvudbyggnaden och flygeln är inga problem att hitta.

husetResterna av huvudbyggnaden.

Sjön Magelungen sänktes med en meter i mitten av 1800-talet och sedan dess har ytan sjunkit ytterligare en halvmeter. Det medför att du också kan se fundamenten till gårdens bryggor uppe på torra land.

brygganRester av brygga.

EFTERLYSNING: Har du mer information, eller bilder, om Forsen så vill Farsta hembygdsförening gärna komma i kontakt med dig.

Soundtrack till detta blogginlägg: Evert Taubes ”Stockholmsmelodi” från 1929 vari ”Stockholms unga damer och koketter skymta fram vid Feiths och Röda kvarn”.

Om du är sugen på ytterligare en osevärdhet i området så rekommenderar jag milstenen vid den gamla Dalarövägen, som markerade en (gammal) mil från Stockholms slott. Den är spårlöst borta sedan början av 1980-talet, men ska ha stått intill vägporten under järnvägen.

Fakta/läs mer
”Stockholmstraktens natur- och kulturminnen”, Kartografiska institutets förlag, 1935.
”Brännkyrka 1913–2013. Socknen som blev 51 stadsdelar”, Trafiknostalgiska förlaget, 2013.
Farsta hembygdsförening: Hembygdsnytt 2014/3.

Dela med dina vänner

  • 10
  • 1
  • 0
  • 0

Kommentarer (3)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-3 av 3

Jonas, tack

Bengt O. (Webbsida), 17:39, 11 december 2014. Anmäl

Bengt O. Det låg/ligger här http://www.hitta.se/kartan?s=2db6a2e8

Jonas, Farsta Hembygdsförening, 07:41, 11 december 2014. Anmäl

Väldigt svårt att identifiera området på kartor, t.ex. Google. "Magelungens nordöstra hlrn" öär litet oprecist. Kan du ange litet närmare var "Forsen" finns elleer fanns?

Bengt O. (Webbsida), 23:31, 10 december 2014. Anmäl