När solen vill: Erotikträdgård i Skarpnäck



Trädgården i Skarpnäck, Jorma Toivonen och ett av de cirka 10 000 fotografierna ur Toivonens erotiksamling.

I dag kom ett mejl till redaktionen från Jorma Toivonen, sjuksköterska och erotikentusiast – med norra Europas största samling av erotiska föremål i villan – där han berättar att han planerar en repris på förra årets ”icke-kommersiella” erotikutställning hemma i trädgården i Skarpnäck.

Så snart vädret tillåter är det dags. Förutom att ställa ut de egna föremålen – samlingen omfattar bland annat 4 000 böcker och 10 000 fotografier – har Toivonen också bjudit in skapare av ”modern erotisk konst”, som Ylva Maria Thomson, Callahan, Cirkus Eros, Chamber of Love och Hans Scheike. Det vankas även performance ”i bästa 60-talsstil”.
 
När blir årets utställning?
– Det är solen som bestämmer. Jag kan inte veta säkert mer än en vecka innan, då är det bara att slå till, så är det när man ställer ut utomhus.

Hur kommer det sig att du ställer ut utomhus?
– Ingen annan har gjort det förut!

Av alla de här föremålen, hur mycket får plats i trädgården?
– Jag hänger på alla väggarna, i buskarna, träden.

Vad säger grannarna?
– De lever sitt liv, jag lever mitt. Den närmaste grannen hälsar faktiskt på mig, men annars umgås jag inte med dem. Jag tror att någon ringde efter polis i fjol faktiskt – det här är en villagata, här har aldrig varit en polis – men förra våren kom det en bil, som körde förbi, saktade ner, och körde igen. Det måste ju betyda att någon har ringt.

Hans Scheike som är inbjuden är ju ett ganska kontroversiellt namn, i och med sina smiskläger och så. Vad bidrar han med under utställningen?

– Han var med fjol också. Det var gamla tanter som väntade i flera timmar för att få se honom då, deras idol. Han satt här i några timmar, visade smiskbilder och pratade om det. Hans kvinnor, Agneta och Britta – de har bott hela sitt liv med honom, det är därför jag kallar dem så – är väldigt skickliga fotografer. Han kommer i år igen. Det gör Ylva Marie Thomson också. I fjol ställde hon ut en stor, liggande kvinnostaty. Jag har en gynstol mitt på gården, vi la den i den, de var som gjorda för varandra.

Var har du alla de här föremålen annars?
– För frun får jag bara ha den i två rum, hon vill inte att jag sprider den i huset. Så det mesta är stuvat i lådor. En liten kuriositet är att det största inköpet jag gjort, för ett år sedan, det var 16 bananlådor – efter en katolsk präst.
– Det har glunkats om ett museum… Jag har norra Europas största samling av erotika, jag har varit och tittat på många museer, den är i klass med det som finns där. Nordiska museet har lånat föremål av mig, Forum för levande historia har ett nu – en kondom från 1936 – och om några veckor medverkar jag i en utställning på Nostalgicum i Göteborg om den svenska synden.

Du skriver till oss att det här är ett alternativ till kommersiella erotikmässor. Vad utmärker dem?
– Min bild är att det bara är strippare, och så säljare som säljer löskukar och oljor, till hög, häftig musik, technomusik.

Berätta om performancen!
– Det ska vara som det var på 60-talet. Jag har tre tjejer som ska vara utklädda till älvor, klädda i vingar och korsett. De ska sitta på taket och blåsa såpbubblor.

Hela dagen?
– Nej, det orkar de nog inte. En av dem är jättehöjdrädd också, jag vet inte hur det ska gå. Och så dealar jag med en man som spelar klassisk musik, han har erbjudit sig att spela kontrabas naken i trädgården.

På stan återkommer om datum när en solig helg finns i sikte.