Flera stora nyhetssajter attackerade

Uppdatering: DN.se uppe igen – läs mer här.

Flera stora nyhetssajter utsattes vid 20.40 på lördagen för en överbelastningsattack vilket gjorde att en rad sajter inte gick att komma in på under nästan en timma. Attacken är den kanske största mot svenska mediers webbplatser hittills.

DN, Expressen, Svenska Dagbladet och Aftonbladet var några av dem som fick problem.

Också sedan sajterna åter gått att läsa dras flera av dem med stora problem. Bland annat har DN.se fortfarande svårt att publicera artiklar.

Förutom de fyra stora nyhetssajterna drabbades även Dagens Industri, Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad samt ett stort antal andra företag.

Orsaken till problemen var en så kallad ddos-attack som gör att sajterna överbelastas då trafik skickas till de servrar som sajterna ligger på så snabbt att servrarna inte hinner svara. Att det rör sig om en ddos-attack bekräftas av DN:s driftleverantör.

En brottsutredning är inledd uppger polisen för DN. Också säkerhetspolisen är underrättad.

Attacken inleddes strax efter det att Earth hour startade klockan 20.30 på lördagskvällen.

Strax innan attackerna inleddes lades ett anonymt hot ut på Twitter: ”De följande dagarna kommer attacker att riktas mot den svenska regeringen och medierna som sprider falsk propaganda”, lyder inlägget i en svensk översättning.

– Ddos-attacker kan vara en av de allvarligaste typerna av attacker, och de pågår hela tiden, men när de blir riktigt stora kan de på sikt hota demokratin. Men de enda som kan förhindras dem är internetoperatlörerna, säger Robert Jonsson, ställföreträdande chef på Cert.se, den svenska myndigheten för it-säkerhet som sorterar under Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Jeanette Gustafsdotter, vd för Tidningsutgivarna, säger till TT att attacken är extremt allvarlig:

– Vem det är som ligger bakom det här kan man bara spekulera om, det vet vi ju ingenting om än – men att man kan göra det här är extremt farligt och allvarligt, säger hon.

I oktober 2012 drabbades en rad svenska företag och myndigheter, bland annat nyhetsbyrån TT, SEB, Swedbank, Säpo, Försvarsmakten, Socialstyrelsen, Domstolsverket, Riksdagen, Göta Hovrätt, Regeringen och Riksbanken av ddos-attacker.

Då ansågs en förklaring till attackerna kunna vara en polisrazzia mot det svenska webbhotellet PRQ där bland annat Pirate Bay legat, men den då pågående tvisten om utlämning av Wikileaksgrundaren Julian Assange bedömdes också kunna vara en orsak.

2013 riktades en av världens största ddos-attacker mot säkerhetsföretaget Spamhaus som hjälper till att stoppa spam.

I december 2014 utsattes Telia för större ddos-attacker från Ryssland. De innebar att kunderna drabbades under flera dagar.

I oktober och november förra året drabbades Swedbank av två ddos-attacker som slog ut bankens hemsidor. Attackerna drabbade inte Swedbanks telefon-  eller internetbanken.

Clas Svahn
clas.svahn@dn.se

Staffan Kihlström
staffan.kihlstrom@dn.se

Dela med dina vänner

  • 225
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-1 av 1

Finns det några utsikter till att DN kommer göra en uppföljning av den här incidenten och publicera information om vem/vilka som kan tänkas ligga bakom attacken?

Britt-Inger Lindell, 19:20, 21 mars 2016. Anmäl

Lördag 19/3: Tekniska problem på DN.se

Uppdatering: DN.se uppe igen – läs mer här.

Vi har just nu, vid 22-tiden på lördagen 19/3, tekniska problem på DN.se. Därför kommer vi just nu att använda den här bloggen till nyhetsrapportering.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Felaktigt citat i torsdagens DN Sport

I dag torsdag publicerar DN Sport ett citat av Zlatan Ibrahimovic, hämtat från Twitter. Problemet är bara att det inte är Zlatan Ibrahimovic som står bakom citatet – och han står heller inte bakom Twitterkontot citatet hämtades från. Att citatet ändå tillskrivs Zlatan Ibrahimovic i tidningen är mycket beklagligt.

DN ber både Zlatan Ibrahimovic och läsarna om ursäkt. Hur publiceringen kunnat ske kommer att utredas närmare. Klart är att DN ser allvarligt på misstaget och har all anledning att se över rutinerna för när och hur citat från Twitter ska publiceras i tidningen.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (2)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-2 av 2

[...] skapade visst en viss rabalder och DN ber nu om ursäkt för det inträffade. Saken ska utredas och rutiner ska ändras. Alltså den gamla vanliga floskeln [...]

DN ska utreda och se över rutinerna « Ann-Sofie Wågström´s Weblog (Webbsida), 14:53, 9 september 2012. Anmäl

Va? Kan man fejka twitterkonton! Släck lyset och ring polisen DN!

Varg i Veum, 20:14, 6 september 2012. Anmäl

”Ni kommer tillbaka till den värsta sommartorkan någonsin.”

”Ni kommer tillbaka till den värsta sommartorkan någonsin.”

Vår nyhetschef lämnade redaktionens arbete i händerna på mig och min kollega Andreas Rolfer, kvällspasset, i tron att vi skulle få en ovanligt lugn kväll.

Två minuter senare, klockan 15.41 den 22 juli 2011, pep hennes telefon. Det var ett sms i form av en så kallad nyhetsflash, ett kort meddelande som Tidningarnas Telegrambyrå (TT) skickar ut vid speciella händelser.

”En kraftig explosion i Oslo har skadat flera personer och förstört byggnader i regeringskvarteren.”

Hur de kommande dygnen såg ut vet jag knappt, minnena är väldigt fragmentariska.

Telefonsamtalen till ögonvittnen som berättade om hur fönsterrutor blåsts in i byggnader upp till 700 meter bort från regeringskvarteret.

Oklarheten kring om det var en bomb eller en gasexplosion.

De första teorierna om att terrornätverket al-Qaida skulle ligga bakom dådet.

Samtidigt letade DN:s reporter Mikael Bondesson febrilt efter flygbiljetter till Oslo. Men precis när han skulle boka försvann den sista lediga flygstolen framför näsan på honom.

Då togs det något ovanliga beslutet från ledningen att få dit honom snabbt ändå.

Med helikopter.

– Vi var på Arlanda för att se om vi kunde hitta stand by-biljetter när Gunilla (Herlitz, DN:s chefredaktör) ringde. Hon sade ”det står en helikopter på Bromma som lyfter om en halvtimme”. Så det var bara att åka dit.

Piloten sade att han kunde sätta ner Mikael och fotografen Nicklas Thegerström ”precis var som helst i Oslo”.

Men väl över norsk mark fick man reda på att det rådde flygförbud över hela Oslo.

– Vi hade velat flyga in över staden för att ta bilder från ovan. Men vi tvingades landa på flygplatsen Gardermoen istället. Polisbevakningen var i och för sig omfattande när vi kom fram, men vi visste fortfarande inte exakt vad det var som hade hänt.

Nästa nyhetsflash från nyhetsbyrån TT kom klockan 18.07 och berättade att ”skottlossning pågår på ett läger hos norska socialdemokraternas ungdomsförbund utanför Oslo”. Först tog vi det för osannolikt att de båda händelserna hörde ihop.

Men snart visste vi bättre.

En ensam gärningsman låg bakom båda händelserna, trots motstridiga uppgifter.

Jag minns som sagt inte mycket, men vissa saker etsade sig fast med obehag.

Som de livlösa kropparna i vattnet utanför Utøya.

Efter att i en och en halvtimme ha gått runt och avrättat människor obehindrat greps gärningsmannen någon gång mellan 18.27 och 18.34.

Men det var ingen islamist, som många spekulationer gjort gällande.

Vittnen som talade om en lång, blond man kom tidigt.

Därefter kom länkarna till Anders Behring Breviks Facebook-sida.

Sedan bekräftelsen: Det var ”en vanlig norrman”.

Mikael och Nicklas tog sig in  till centrala Oslo men kände inte igen den norska huvudstaden.

– Det kändes som att det var ett krig, det var nästan helt öde och bara ett fåtal turister som gick omkring. Och det var tyst. Det var väldigt tyst, minns jag, säger Mikael Bondesson.

Mängder av byggnader hade fått fönsterrutorna krossade av tryckvågen. Dess kraft var häpnadsväckande, säger Mikael.

– Tänk dig att en bomb sprängs vid NK i Stockholm och att fönsterrutor ända borta vid Sveavägen går sönder.

Förödelsen till trots gick det inte att ta in omfattningen. Mycket handlade bara om att få jobbet gjort, att hinna skicka material till tidningen innan första upplagan skulle gå i tryck. Att det var bara en av två delar i ett ohyggligt terrordåd, gick inte att greppa.

– Vi hörde ju också om någon som höll på att skjuta någonstans i skogen och tänkte att ”nej, det här kan ju inte stämma”. Det var först dagen efter som vi förstod hur allvarligt det var. Det var då vi fattade att det här var en terrorattack som Norden aldrig tidigare upplevt, säger Mikael Bondesson.

En underdrift är att det inte var helt enkelt att somna när jag väl kom hem på natten.

För jag visste vad som väntade. Jag hoppades ha fel om att ”minst tio döda på Utøya” när jag till slut gick och lade mig, skulle vara betydligt fler när jag vaknade. Men jag hade rätt.

Och medan de flesta nyhetshändelser snabbt faller i glömska redan efter ett par dagar, ibland redan dagen efter, så har terrorattackerna i Oslo och på Utøya bitit sig fast.

Varje vecka sedan den dagen har vi haft artiklar om händelsen på DN.se, och det kommer att fortsätta ett tag framöver.

I dag är det ett år sedan den 22 juli 2011.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

I dag ägnar vi oss åt Syrien

Den arabiska våren kom och gick men den syriska diktaturen tinade aldrig upp. Medan dödstalen fortsätter att stiga – 9.000 är senaste siffran från FN – glider den syriska konflikten sakta ut i mörkret utanför mediernas strålkastarsken.

I dag gör DN.se ett försök att vrida runt denna strålkastare och kasta ljus över den tragedi som fortfarande pågår i städer som Homs och Hama varje dag medan vi andra lever på i högönsklig välmåga.

Vi låter dig möta aktivisten Hazim som på en svajig Skypeförbindelse har berättat för oss om sin kamp för att dokumentera de övergrepp som sker. Vi låter dig ställa dina egna frågor i chattar med tre personer som har djupa kunskaper om det som pågår: Röda Korsets Thomas Söderman, syriska oppositionens svenske talesperson Jaber Zain och DN.s korrespondent Nathan Shachar.

Vi ger dig också bakgrunden till denna komplicerade konflikt i form av snabbguider om det syriska samhället och dess historia, hur striderna drabbar civila, vad omvärlden (inte) gör och mycket mer.

Dessutom kommer vi under dagen att ge dig senaste nytt om utvecklingen. Den stora frågan är vad al-Assad-regimens ja till FN:s fredsplan egentligen betyder.

Hoppas du vill intressera dig för Syrien i dag. Det kommer vi att göra.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Prinsessfödsel gav mobilrekord

Prinsessan Estelles födsel i förra veckan gav DN den högsta trafiknoteringen i mobilen hittills. Rekord slogs både i unika besökare och sidvisningar.

Rekordsiffrorna blev drygt 183.000 unika besökare och knappt 2,2 miljoner sidvisningar, efter uppgångar jämfört med föregående vecka på 8 respektive 11 procent.

DN har kanske inte den allra mest rojalistiska läsekretsen av de stora dagstidningarna – normalt gynnas andra typer av tidningar mer av hovnyheter – men redaktionen gjorde ett starkt jobb både med prinsessfödseln och viktiga nyhetshändelser som utvecklingen i Syrien, Iran och nya ledningen i S. Allt detta visade sig högintressant för läsarna under förra veckan.

Jämfört med samma vecka i fjol är trafikökningen på mobil.dn.se hela 200 procent, och det är tydligt att den stora läsartillväxten nu sker i mobilen.

DN.se Mobil hittar man via webbadressen mobil.dn.se i telefonens webbläsare, som Iphone-app eller som ett bokmärke man kan ladda ner i Android Market.

Björn Hedensjö, chef DN.se

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Därför använder jag ordet ”hen”

På tisdagseftermiddagen klockan 15:06 publicerade jag en lättsam text om vapnet ”Death star” i Stjärnornas krig. Ämnet var hajmat för nördar och jag var inte särskilt förvånad över att den var en av de mest lästa texterna dagen efter.

Men det var inte bilden på Darth Vader som gjorde artikeln till den mest delade bland sociala medier; det var ett ord på tre bokstäver.

Hen.

Kommentarsfältet brann av upprörda läsare och på Twitter diskuterades frågan intensivt. Hade DN slutligen tagit ordet under sina vingar?

Nej. Inte DN, jag. Och jag har gjort det flera gånger förut.

Att skriva ”hen” är inte menat som en provokation, utan som en naturlig lösning när alternativen har varit sämre. Att skriva ”han eller hon” blir ibland för omständligt och Språkrådets rekommendation att hellre använda ”den” känns ofta fel.

I artikeln om ”dödstjärnan” citerade jag en signatur i ett kommentarsfält. Efter citatet följde orden ”skriver hen”. Det var i stunden det naturligaste att skriva, eftersom jag inte visste om det var en man eller kvinna som hade skrivit inlägget. Ordet ”signaturen” hade jag redan använt mig av, varför det skulle låta som en upprepning.

I efterhand håller jag med om att artikeln hade kunnat skrivas annorlunda. Jag hade kunnat ha citatet efter ett kolon och helt struntat i att skriva något efteråt.

Men det här är grejen:

På webben går allt fort och det finns sällan tid till att fundera över språkliga formuleringar. I sådana miljöer blir den lösning som känns naturligast det självklara valet, eftersom det tar tid att tänka ut alternativ.

Men frågan är svår. Språkrådet avråder från användningen och ordet finns inte med i Svenska akademiens ordlista. Eller jo det gör det, fast med en annan betydelse – ”brynsten”. Men när genomsnittsvensken hör ”hen” tror jag att hen tänker mer på ett könlöst pronomen än på en synonym för brynsten, trots att det ena står med i ordlistan men inte det andra.

Och det som svenskarna förknippar med ett ord, kommer troligen att leva kvar. För språket har alltid förändrats och kommer alltid att göra det.

Framtiden får utvisa i vilken riktning.

Panta rei.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (67)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 67

[...] skapare Jesper Lundqvist, intervjuades på Kulturnyheterna, få ord har väl fått debatten att gå så hen het. Kollade och Googla ordet och för att inte få med alla [...]

Han, hon eller hen « Ann-Sofie Wågström´s Weblog (Webbsida), 19:26, 5 mars 2012. Anmäl

Kafpaŭzo är en nyttig idiot i hbtq-folket och könsförnekarnas tjänst. Fram till... tja 2010? 2011? har ingen någonsin haft problem med att formulera sig om man inte vet könet på en person man refererar till. Det är hbtq-folket och könsförnekarna som har lanserat ordet och är dess främsta förespråkare.

Ansgar, 17:37, 29 februari 2012. Anmäl

Signaturen pyret undrar hur man böjer ordet hen. Jodå, det har man tänkt på. Henom heter det som objektsform och genitiv (eg possessivt pronomen) blir hens. Om någon undrar vad poängen är med detta ombeds hen fundera närmare på saken, och hen skall finna att hens behov av ordet hen är större än hen anade, ja, med ens står det klart för henom att det underlättar hens dagliga sociala liv att använda orden ifråga.

MV, 23:04, 26 februari 2012. Anmäl

Swampsnake, om man vet att det är en man säger man han. Om man vet att det är en kvinna säger man hon. Bara om det gäller en anonym okänd som kan vara av endera könet säger man hen. Bara när vi idag säger "vederbörande”. ”Hen” är en kortare form av dagens ”vederbörande”. Bara det.

Kafpaŭzo, 00:15, 26 februari 2012. Anmäl

Hen är feminint. Prata om en man som "hen" är förolämpande.

Swampsnake, 18:03, 25 februari 2012. Anmäl

Bra Skrivet! Fortsätt stå på dig, det är helt vansinnigt med den här debatten att folk ska behöva försvåra sitt arbete med en text bara för att det enklaste alternativet inte faller dem i smaken. Hen skadar ingen, det är bara det att folk inte kan klara av en liten förändring.

lillan, 16:48, 25 februari 2012. Anmäl

Jonas 22:30 och Anonym 11:31, det handlar inte om att kalla en man eller en kvinna för hen. En man kallas han, en kvinna kallas hon. Bara en anonym okänd som kan vara av endera könet kallas hen. Bara när vi idag säger "vederbörande". "Hen" är en kortare form av dagens "vederbörande". Bara det.

Kafpaŭzo (Webbsida), 12:16, 25 februari 2012. Anmäl

Tina, du har förstås helt rätt i att det inte räcker att en idé har bristande logik och unken människosyn för att den ska tappa fotfästet. Men rasism och liknande förstärks av medfödda instinkter. Könsförnekelsen däremot försvagas av våra instinkter. Vi har instinkter som bygger upp och förstärker känslor av grupptillhörighet. Samma instinkter förstärker tyvärr känslor av misstänksamhet mot folk utanför gruppen, och mot folk som är annorlunda. Denna fientliga aspekt är meningsfull i ett stamsamhälle, men mycket farlig i vår enorma, sammanflätade värld, där folket utanför gruppen väldigt lätt kan anonymiseras och avhumaniseras tills hat uppstår, och krig har en gigantisk förstörelseförmåga. De här farliga instinkterna måste därför hela tiden kompenseras genom ett aktivt, energiskt arbete, utfört av människor som, på olika sätt, dels mildrar och avväpnar dem, dels kanaliserar dem till konstruktivt arbete för fredlig samexistens och bra gemenskap. Vad gäller könsförnekelsen har vi mycket starkare instinkter, som handlar om att föröka oss. Trots stora individuella skillnader är dessa instinkter tillräckligt starka för att garantera att könsförnekelsen aldrig kan slå rot hos en riktigt bred allmänhet. Könsförnekelsen kan bara slå rot hos starkt verklighetsfrånvända teoretiker och starkt hunsade personer. Den skaver för hårt, hos för många människor, för att kunna vinna den breda allmänhetens hjärta. Men du har verkligen rätt i att det krävs debatt! Floder av energisk debatt i många år. Det är en enorm koloss som är väldigt trög att vända. Bara med väldigt mycket debatt kommer det att lyckas. Men vad gäller denna nödvändiga debatt är jag bekymrad över att så många kommentarer enbart sätter en stämpel, utan att samtidigt ge resonemang som väcker nya tankar. För att debatten ska få effekt krävs att den väcker tankar, i ett tålmodigt arbete med många, många resonemang och synvinklar som med tiden väcker många, många tankar. Om de inlägg som väcker tankar drunknar och försvinner bland alltför många tomma stämpelinlägg får debatten ingen effekt.

Kafpaŭzo (Webbsida), 12:15, 25 februari 2012. Anmäl

Vilken viktig debatt som pågår i kungariket Sverie. Nu har det fötts en princessa, undrar om kungafamiljen är så dum att kalle henne för modeordet hen. Som vi alla vet betyder hen höna och det är förnedrande för en människa. Typ "kvinnor kör bättre än höns". Löjeväckande och fördummande. Tack för ordet!

Anonym, 11:31, 25 februari 2012. Anmäl

Jag gillar dig Karl.

Julia, 08:41, 25 februari 2012. Anmäl

Välkommen att vara med och granska Facebook

Vi vill veta vad du anser om Facebook och vad du tycker att DN.se borde skriva om. Därför startar vi i dag Facebookgruppen ”DN.se granskar Facebook”.

Där kommer vi att publicera länkar till artikelserien som startar i dag. Vi hoppas att du vill gå med i gruppen och bidra med synpunkter så att vår granskning kan bli så vass som möjligt.

Skälet är att Facebook vuxit sig så stort att det behöver synas i sömmarna. Vilken dag som helst passerar vi gränsen när varannan svensk finns på Facebook. Totalt är antalet aktiva användare nu mer än 800 miljoner världen över. Om Facebook var ett land skulle det vara tredje störst efter Kina och Indien.

För många av oss känns Facebook kanske numera mest som en hemtam del av vardagen. Ett småtrevligt sätt att snacka med kompisar. Men det finns anledning att höja blicken från den egna lilla bubblan av uppdateringar och ”gillanden”.

Unge Mark Zuckerbergs skapelse har på bara sju år nått en position som saknar motstycke. Snart en miljard människor förlitar sig på ett och samma företag för daglig kommunikation. Och inte bara det. Vi anförtror dessutom Facebook alla möjliga uppgifter om vilka vi är, vad vi gillar, och vilka vi umgås med.

Denna information är värd miljarder, som DN.se visar i dagens avsnitt. Facebook är kanske det mäktigaste verktyget för marknadsföring och reklam som världen skådat. Frågan om hur användarnas data används är föremål för ständiga strider.

Men det handlar inte bara om ekonomisk makt. Facebook har också blivit en politisk arena som används för att åstadkomma omvälvande förändringar. Det blev uppenbart inte minst under den arabiska våren.

Facebook är alla dessa saker på en gång: ett sätt att umgås, en miljardaffär och en politisk maktfaktor. Hoppas du vill vara med när DN.se undersöker hur detta förändrar vår värld. Välkommen!

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (3)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-3 av 3

[...] Småprat, miljarder och makt. Därför behöver Facebook synas. Share this:TwitterFacebookLike this:GillaBli först att gilla denna post. [...]

Sociala medier – DN.SE GRANSKAR FACEBOOK « Lenas blogg (Webbsida), 10:22, 20 december 2011. Anmäl

Är det inte paradoxalt att man måste vara med i facebook för att bidra till den kritiska granskningen av företaget?

Per, 13:34, 9 december 2011. Anmäl

En intressant erfarenhet när jag stängde mitt konto var att Facebook behåller den information som jag lagt dit - under förevändningen att det kan vara bra att ha om eller när jag återvänder som användare. För det första har jag inga sådana planer, och för det andra känns det inte ok att Facebook tar sig rätten att behålla informationen. Som användare vill jag själv bestämma över mina uppgifter.

Andreas Lundgren, 08:22, 9 december 2011. Anmäl

Vad tror du om internets framtid?

I dag måndag börjar årets mest spännande diskussion om internet. Den kallas Internetdagarna och äger rum i Stockholm till och med onsdag. Värd är Stiftelsen .SE och DN.se finns med som partner.

Vår medverkan är en fortsättning på artikelserien ”Vårt internet” som DN.se publicerade tidigare i år. Den titeln kan läsas både som en uppmaning till er läsare och en programförklaring från oss på redaktionen.

För internet är vårt på flera sätt. Den grundläggande tekniken ägs av ingen och därför i någon mening av oss alla. Tack vare internets speciella arkitektur är vi användare inte bara mottagare utan i allra högsta grad deltagare. Och inte minst väcker nätet frågor som inte kan besvaras av experter utan kräver att vi som medborgare tar ställning.

Vad får sägas på nätet? Vem ska bestämma det? Vilka digitala vapen ska vi sätta i händerna på polis och militär? Vad kan marknaden sköta och vad kräver politiska lösningar?

Med det faktum att internet är vårt följer ett ansvar att förhålla sig till dessa frågor. För oss på redaktionen följer också ett journalistiskt ansvar.

Vi ser det som vårt uppdrag att du som läsare ska få den information och de inblickar som krävs för att kunna följa med på den äventyrliga resan vidare mot framtidens internet. Det är både tacksamt och utmanande.

Många läsare, inte minst på nätet, har både stora kunskaper och hett engagemang. Och vad som i förstone kan te sig som neutral teknik visar sig ofta vara ett ideologiskt minfält. Det gäller för oss att tänka till för att leva upp till kraven på opartiskhet och allsidighet.

Denna vecka rapporterar vi om nyheter från konferensen Internetdagarna. På tisdagen leder vi en debatt där på just temat framtidens internet. Vi frågar några av Sveriges skarpaste nätdebattörer om hur de ser på de stora stridsfrågorna.

Vi vill också gärna veta vad du som läser detta tror. Hur kommer maktbalansen kring nätet att förändras de närmaste åren? Kommer operatörerna blockera andras tjänster för att tjäna mer pengar på sina egna? Har Spotify redan gett oss framtidens sätt att ta del av musik? Gör tekniken demokratin till en vinnare eller förlorare? Kommer vi att lita på varandra på nätet om fem år?

Välkommen med dina synpunkter i kommentarsfältet här nedan!

Dela med dina vänner

  • 1
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (5)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-5 av 5

Hur maktbalansen kommer förändras på nätet? Vad jag tror och hoppas av hela mitt hjärta är att "nyhetssajter" som dn.se kommer att krympa ihop för varje år, få minskad personal pga minskade intäkter, för att tillslut försvinna bort helt. Makt och inflytande kommer sedan gradvis att flyttas över från propagandamaskineriet, till vanligt folk som bloggar om sådant som de är engagerade av och brinner för, till exempel som civilingenjören och debattören Pär Ström kämpar för sann jämställdhet i samhället.

Peder, 00:14, 23 november 2011. Anmäl

Vad i hela friden menas med "Den grundläggande tekniken ägs av ingen och därför i någon mening av oss alla"?! Vilken teknik är det som avses? Vad är det som inte ägs av operatörerna?

Andreas, 18:43, 21 november 2011. Anmäl

@Johannes: Kan inte annat än att hålla med. SvD, fortfarande med ett visst mått av censur, men DN tar priset i envägskommunikation. Det verkar som att man ska få vara glad om man får uttala sig i form av att kommentera en artikel om pepparkakor eller annat totalt icke-kontrolversiellt ämne.

sdx, 17:58, 21 november 2011. Anmäl

Tycker ni (DN) visat tydligt att ni inte står för nätfrihet så att diskutera dessa frågor här gör man egentligen helst inte. Påtvingad envägskommunikation hör inte hemma i ett land där vi åtminstone troget låtsas att vi har "demokrati". Men det var ju fint att ni dagen till ära öppnat upp för kommentarer åtminstone på en artikel.

Johannes, 15:06, 21 november 2011. Anmäl

[...] om Internet: DN1, 2, 3, 4, IDG1, [...]

Google har beslutat att min blogg är politiskt olämplig | Svensson (Webbsida), 14:15, 21 november 2011. Anmäl

Historiskt många tjejer

DN:s nutidsorientering har skrivit historia. För första gången sedan 1939 är hälften av länsvinnarna tjejer.

Elva tjejer och elva killar har i år vunnit Dagens Nyheters klassiska nutidsorientering. Att fördelningen mellan könen varit exakt lika har aldrig tidigare hänt.

Under 2000-talet har spridningen pendlat mellan 59–96 procent i andel grabbar som stått som segrare.

Allra sämst var det 2003 då Anna-Karin Salmi var ensam tjej bland länsvinnarna. Året efter sin seger sade hon till DN att hon tror att pojkarna vinner för att tävlingsformen gynnar dem.

– Det har med frågorna att göra. De är allmänna och handlar mycket om krig och katastrofer, sådant som flickor inte är så intresserade av. Och så är det mest bilder på män i frågeformuläret. Kvinnor ser man ju nästan bara i reklamsammanhang.

I år är det inte bara lika många tjejer som killar bland vinnarna – allra bäst presterade My Bodin som hade full pott på både grund- och utslagsfrågorna.

Bara vid två tillfällen tidigare har tävlingen haft kvinnliga riksvinnare: Agnes Bohman (1987) och Karin Karlzén (1999).

Anna Wallin är sedan några år tillbaka projektledare för nutidsorienteringen. Hon vet att frågegrupperna länge vinnlagt sig om att formulera frågorna så könsneutralt som möjligt. Hon vet också att det är väldigt svårt.

– Jag tror att det har att göra med att män har makten. Tittar man på tv eller i tidningarna så är det mest män. Det gör det svårt att få en annan fördelning av könen i frågorna.

Men – vilket 2011 års upplaga visar – så går det.

Hur många män och kvinnor syns på bilderna? Vilka personer dyker upp i formuleringarna? Och, kanske framför allt, hur god spridning har de ämnen som berörs?

Går det då att sträva efter könsneutrala frågor utan att skriva om verkligheten?

Absolut, menar Anna Wallin.

– Min bedömning är att gruppen i år gjort ett väldigt grundläggande jobb. Med stort fokus på hur frågor och svar ska formuleras.

Att stort ansvar ligger på dem som formulerar tävlingsformuläret är hon övertygad om.

– I skolan är tjejer generellt duktigare än killar. Det om något indikerar väl att något tidigare varit snett med våra frågor?

Vad betyder det att lika många tjejer som killar – äntligen – får kliva fram och ta emot pris ur drottning Silvias hand?

– Oerhört mycket. För tjejerna gör det mycket för självkänslan; de får bekräftelse på att de kan lika bra som killar. De får den uppmärksamhet som de så väl förtjänar.

Jenny Stiernstedt

… som suttit i årets frågegrupp tillsammans med Annika Carlsson, Awad Smew, Ossi Carp och Torbjörn Ivarsson.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (15)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 15

[...] arbetsgrupp på DN som ”könsneutraliserat” årets tävling leds av Anna Wallin. På redaktionsbloggen 28/10 utvecklar hon sin kungstanke. Först försöker den unga tävlingsvinnaren Anna-Karin Salami [...]

DN:s nutidsorientering ”könsneutral” - Fria Tider (Webbsida), 01:28, 7 november 2011. Anmäl

[...] För första gången sedan 1939 är det jämn fördelning mellan pojkar/flickor bland vinnarna i DNs nutid.... Jag skulle vilja förstå vad det är som ger killarna överläge. [...]

Inlägg som berör – 31 oktober 2011 « Nattens bibliotek (Webbsida), 19:18, 31 oktober 2011. Anmäl

Karin Wetterberg har ni glömt

Anonym, 18:21, 31 oktober 2011. Anmäl

[...] Nyheter, för i år har provet ändrats och vips blev könsfördelningen 50/50. Dagens Nyheter skriver om saken, med stor [...]

Nutidsorienteringen har ändrats för att gynna flickor « GenusNytt (Webbsida), 21:34, 30 oktober 2011. Anmäl

Jag tycker inte att frågorna känns pojk- eller flickanpassade, men däremot känns de väldigt "barn- och ungdomsanpassade" med svarsalternativ som Veronica Maggio, Lord Voldemort, Lakrits, ungdomsboken Cirkeln, Adam Tensta, Minecraft, Måns Zelmerlöw. Nu kanske jag minns fel, men var det verkligen så "förr i tiden" att nutidsorienteringen hade så många barn- och ungdomsrelaterade nöjesfrågor? Finns de gamla nutidsorienteringarna nånstans? Det vore kul att testa några av de som de körde när man själv gick i skolan!

Malin, 14:36, 29 oktober 2011. Anmäl

Flickor är inte generellt duktigare i skolan. Däremot får de bättre betyg för att de i större utsträckning anpassar sig till skolans regler, vilket är en helt annan sak.

Mats, 18:23, 28 oktober 2011. Anmäl

Och nästa år kommer tjejerna vara fler och ingen på dn kommer fråga sig hurvida frågorna då gynnar tjejer.

J, 13:48, 28 oktober 2011. Anmäl

#Thomas E,Malmö m.m som gor testet har pa DN vet val att vi som gar i skolan inte far 1 x 2 fragor? Tankte bara gora det tydligt for er. (Spanskt Tangentbord)

Anonym, 13:41, 28 oktober 2011. Anmäl

Jag gjorde precis provet (31 rätt) och jag undrar på vilket sätt man kan prata om att populärkultur riktar sig mot tjejer när provet frågar efter namnet på skaparen av Minecraft?

Ale, 13:37, 28 oktober 2011. Anmäl

Grattis, ni har lyckats höja poängen för flickor genom att medvetet sticka in frågor som gynnar den gruppen men som verkligen inte hör hemma i en nutidsorientering. Pojkar är och har alltid varit mer allmänbildade och mer intresserade för politiska händelser, och att flickor är duktigare i skolan är inte belagt med någon som helst vetenskaplighet. Däremot är det belagt att den svenska skolan diskriminerar pojkar.

Gustav Bergström, 13:17, 28 oktober 2011. Anmäl