20 flickor har anmält mannen

Utredningen om misstänkt nätpedofili mot unga flickor växer. I fredags hade 20 anmälningar mot den misstänkta mannen kommit in, skriver aftonbladet.se.

Härvan rullades upp när en 13-årig flicka tros ha tagit sitt liv i Kumla efter att mannen sextrakasserat henne på internet. Polisen gick ut med mannens internetalias och då började anmälningarna strömma in från flickor som ska ha utsatts för samma sak. Flickorna är mellan 10 och 14 år gamla. De flesta bor i Västra Götaland, men fler anmälningar kommer även från Örebro, Västergötland och Östergötland. Polisen tror att ännu fler har drabbats.

Annons:

TT

Cyprioter fortsatt oroliga – men marknaden lugnad

Trots uppgörelsen om ett cypriotiskt åtgärdspaket är landets bankkunder fortsatt oroliga för när och hur de ska kunna börja sköta sina betalningar igen. Samtidigt reagerade marknaderna positivt på att en lösning uppnåtts.

På småtimmarna natten mellan söndag och måndag slöts till sist en överenskommelse som ger Cypern tillgång till de 10 miljarder i finansiell nödhjälp som utlovats från EU, Europeiska centralbanken och Internationella valuta fonden.

Läs mer: Uppgörelse om Cypern klar i natt

Men cyprioternas möjligheter att ta ut pengar och genomföra betalningar fortsatte att vara starkt begränsade på måndagen, rapporterar nyhetssajten Cyprus Mail.

–    Kan jag fortsätta som vanligt? Kommer stående överföringar att fungera? Och hur är det med transaktioner online? säger trebarnspappan Nigel Christodoulou som är beroende av att kunna föra över pengar från sitt engelska konto för att kunna betala sina räkningar.

Andra är enligt Cyprus Mail bekymrade över hur de ska kunna skicka pengar till sina barn som studerar utomlands. Under den gångna veckans kris införde bankerna strikta begränsningar för möjligheterna att ta ut eller flytta pengar från kontona. Bank of Cyprus satte på söndagen gränsen vid 120 euro per dag medan Popular Bank inte vill tillåta mer än 100 euro.

Enligt vad som sagts ska bankerna öppna som vanligt igen imorgon tisdag men det återstår ännu att se. Parlamentet har gett finansministern rätt att införa restriktioner för många former av transaktioner men hur de kommer att se ut är ännu oklart. I botten ligger en fruktan för att bankkunder ska rusa till bankerna och ta ut sina pengar av rädsla för att de annars kan gå förlorade.

Samtidigt reagerade europeiska börser på måndagsmorgonen med lättnad, enligt nyhetsbyrån Reuters. Indexet .SX7E för europeiska bankaktier steg 2,4 procent och europeiska toppaktier i indexet FTEU3 gick upp 0,8 efter att förra veckan varit den sämsta sedan i november. Samtidigt föll priserna på tyska statsobligationer, ett tecken på att många anser att faran minskat och att man därför inte behöver söka nödhamn i form av Tysklands stabila statspapper.

Även börserna i Asien har enligt AFP reagerat positivt på att en kollaps i det cypriotiska banksystemet tycks ha undvikits. Euron steg inledningsvis på måndagsmorgonen men uppgången kom av sig, rapporterar Reuters.

Uppgörelsen natten till måndag innebär att Cyperns näst största bank, Popular Bank, avvecklas medan småspararnas tillgångar där övertas av Bank of Cyprus. Bankkunder med stora tillgångar, liksom bankernas ägare, kommer att tvingas ta stora kostnader. Ett krav från EU har varit att den uppsvällda cypriotiska banksektorn ska bantas ner.

Hans Rosén
twitter.com/hasserosen

Nätverksproblem på DN

Vi har för närvarande stora problem med nätverket och kan därför inte uppdatera på DN.se som vanligt. Det kan också vara svårt att nå oss. Vi beklagar och arbetar på att lösa detta så snabbt som möjligt.

Felaktigt citat i torsdagens DN Sport

I dag torsdag publicerar DN Sport ett citat av Zlatan Ibrahimovic, hämtat från Twitter. Problemet är bara att det inte är Zlatan Ibrahimovic som står bakom citatet – och han står heller inte bakom Twitterkontot citatet hämtades från. Att citatet ändå tillskrivs Zlatan Ibrahimovic i tidningen är mycket beklagligt.

DN ber både Zlatan Ibrahimovic och läsarna om ursäkt. Hur publiceringen kunnat ske kommer att utredas närmare. Klart är att DN ser allvarligt på misstaget och har all anledning att se över rutinerna för när och hur citat från Twitter ska publiceras i tidningen.

”Ni kommer tillbaka till den värsta sommartorkan någonsin.”

”Ni kommer tillbaka till den värsta sommartorkan någonsin.”

Vår nyhetschef lämnade redaktionens arbete i händerna på mig och min kollega Andreas Rolfer, kvällspasset, i tron att vi skulle få en ovanligt lugn kväll.

Två minuter senare, klockan 15.41 den 22 juli 2011, pep hennes telefon. Det var ett sms i form av en så kallad nyhetsflash, ett kort meddelande som Tidningarnas Telegrambyrå (TT) skickar ut vid speciella händelser.

”En kraftig explosion i Oslo har skadat flera personer och förstört byggnader i regeringskvarteren.”

Hur de kommande dygnen såg ut vet jag knappt, minnena är väldigt fragmentariska.

Telefonsamtalen till ögonvittnen som berättade om hur fönsterrutor blåsts in i byggnader upp till 700 meter bort från regeringskvarteret.

Oklarheten kring om det var en bomb eller en gasexplosion.

De första teorierna om att terrornätverket al-Qaida skulle ligga bakom dådet.

Samtidigt letade DN:s reporter Mikael Bondesson febrilt efter flygbiljetter till Oslo. Men precis när han skulle boka försvann den sista lediga flygstolen framför näsan på honom.

Då togs det något ovanliga beslutet från ledningen att få dit honom snabbt ändå.

Med helikopter.

– Vi var på Arlanda för att se om vi kunde hitta stand by-biljetter när Gunilla (Herlitz, DN:s chefredaktör) ringde. Hon sade ”det står en helikopter på Bromma som lyfter om en halvtimme”. Så det var bara att åka dit.

Piloten sade att han kunde sätta ner Mikael och fotografen Nicklas Thegerström ”precis var som helst i Oslo”.

Men väl över norsk mark fick man reda på att det rådde flygförbud över hela Oslo.

– Vi hade velat flyga in över staden för att ta bilder från ovan. Men vi tvingades landa på flygplatsen Gardermoen istället. Polisbevakningen var i och för sig omfattande när vi kom fram, men vi visste fortfarande inte exakt vad det var som hade hänt.

Nästa nyhetsflash från nyhetsbyrån TT kom klockan 18.07 och berättade att ”skottlossning pågår på ett läger hos norska socialdemokraternas ungdomsförbund utanför Oslo”. Först tog vi det för osannolikt att de båda händelserna hörde ihop.

Men snart visste vi bättre.

En ensam gärningsman låg bakom båda händelserna, trots motstridiga uppgifter.

Jag minns som sagt inte mycket, men vissa saker etsade sig fast med obehag.

Som de livlösa kropparna i vattnet utanför Utøya.

Efter att i en och en halvtimme ha gått runt och avrättat människor obehindrat greps gärningsmannen någon gång mellan 18.27 och 18.34.

Men det var ingen islamist, som många spekulationer gjort gällande.

Vittnen som talade om en lång, blond man kom tidigt.

Därefter kom länkarna till Anders Behring Breviks Facebook-sida.

Sedan bekräftelsen: Det var ”en vanlig norrman”.

Mikael och Nicklas tog sig in  till centrala Oslo men kände inte igen den norska huvudstaden.

– Det kändes som att det var ett krig, det var nästan helt öde och bara ett fåtal turister som gick omkring. Och det var tyst. Det var väldigt tyst, minns jag, säger Mikael Bondesson.

Mängder av byggnader hade fått fönsterrutorna krossade av tryckvågen. Dess kraft var häpnadsväckande, säger Mikael.

– Tänk dig att en bomb sprängs vid NK i Stockholm och att fönsterrutor ända borta vid Sveavägen går sönder.

Förödelsen till trots gick det inte att ta in omfattningen. Mycket handlade bara om att få jobbet gjort, att hinna skicka material till tidningen innan första upplagan skulle gå i tryck. Att det var bara en av två delar i ett ohyggligt terrordåd, gick inte att greppa.

– Vi hörde ju också om någon som höll på att skjuta någonstans i skogen och tänkte att ”nej, det här kan ju inte stämma”. Det var först dagen efter som vi förstod hur allvarligt det var. Det var då vi fattade att det här var en terrorattack som Norden aldrig tidigare upplevt, säger Mikael Bondesson.

En underdrift är att det inte var helt enkelt att somna när jag väl kom hem på natten.

För jag visste vad som väntade. Jag hoppades ha fel om att ”minst tio döda på Utøya” när jag till slut gick och lade mig, skulle vara betydligt fler när jag vaknade. Men jag hade rätt.

Och medan de flesta nyhetshändelser snabbt faller i glömska redan efter ett par dagar, ibland redan dagen efter, så har terrorattackerna i Oslo och på Utøya bitit sig fast.

Varje vecka sedan den dagen har vi haft artiklar om händelsen på DN.se, och det kommer att fortsätta ett tag framöver.

I dag är det ett år sedan den 22 juli 2011.

I dag ägnar vi oss åt Syrien

Den arabiska våren kom och gick men den syriska diktaturen tinade aldrig upp. Medan dödstalen fortsätter att stiga – 9.000 är senaste siffran från FN – glider den syriska konflikten sakta ut i mörkret utanför mediernas strålkastarsken.

I dag gör DN.se ett försök att vrida runt denna strålkastare och kasta ljus över den tragedi som fortfarande pågår i städer som Homs och Hama varje dag medan vi andra lever på i högönsklig välmåga.

Vi låter dig möta aktivisten Hazim som på en svajig Skypeförbindelse har berättat för oss om sin kamp för att dokumentera de övergrepp som sker. Vi låter dig ställa dina egna frågor i chattar med tre personer som har djupa kunskaper om det som pågår: Röda Korsets Thomas Söderman, syriska oppositionens svenske talesperson Jaber Zain och DN.s korrespondent Nathan Shachar.

Vi ger dig också bakgrunden till denna komplicerade konflikt i form av snabbguider om det syriska samhället och dess historia, hur striderna drabbar civila, vad omvärlden (inte) gör och mycket mer.

Dessutom kommer vi under dagen att ge dig senaste nytt om utvecklingen. Den stora frågan är vad al-Assad-regimens ja till FN:s fredsplan egentligen betyder.

Hoppas du vill intressera dig för Syrien i dag. Det kommer vi att göra.

Prinsessfödsel gav mobilrekord

Prinsessan Estelles födsel i förra veckan gav DN den högsta trafiknoteringen i mobilen hittills. Rekord slogs både i unika besökare och sidvisningar.

Rekordsiffrorna blev drygt 183.000 unika besökare och knappt 2,2 miljoner sidvisningar, efter uppgångar jämfört med föregående vecka på 8 respektive 11 procent.

DN har kanske inte den allra mest rojalistiska läsekretsen av de stora dagstidningarna – normalt gynnas andra typer av tidningar mer av hovnyheter – men redaktionen gjorde ett starkt jobb både med prinsessfödseln och viktiga nyhetshändelser som utvecklingen i Syrien, Iran och nya ledningen i S. Allt detta visade sig högintressant för läsarna under förra veckan.

Jämfört med samma vecka i fjol är trafikökningen på mobil.dn.se hela 200 procent, och det är tydligt att den stora läsartillväxten nu sker i mobilen.

DN.se Mobil hittar man via webbadressen mobil.dn.se i telefonens webbläsare, som Iphone-app eller som ett bokmärke man kan ladda ner i Android Market.

Björn Hedensjö, chef DN.se

Därför använder jag ordet ”hen”

På tisdagseftermiddagen klockan 15:06 publicerade jag en lättsam text om vapnet ”Death star” i Stjärnornas krig. Ämnet var hajmat för nördar och jag var inte särskilt förvånad över att den var en av de mest lästa texterna dagen efter.

Men det var inte bilden på Darth Vader som gjorde artikeln till den mest delade bland sociala medier; det var ett ord på tre bokstäver.

Hen.

Kommentarsfältet brann av upprörda läsare och på Twitter diskuterades frågan intensivt. Hade DN slutligen tagit ordet under sina vingar?

Nej. Inte DN, jag. Och jag har gjort det flera gånger förut.

Att skriva ”hen” är inte menat som en provokation, utan som en naturlig lösning när alternativen har varit sämre. Att skriva ”han eller hon” blir ibland för omständligt och Språkrådets rekommendation att hellre använda ”den” känns ofta fel.

I artikeln om ”dödstjärnan” citerade jag en signatur i ett kommentarsfält. Efter citatet följde orden ”skriver hen”. Det var i stunden det naturligaste att skriva, eftersom jag inte visste om det var en man eller kvinna som hade skrivit inlägget. Ordet ”signaturen” hade jag redan använt mig av, varför det skulle låta som en upprepning.

I efterhand håller jag med om att artikeln hade kunnat skrivas annorlunda. Jag hade kunnat ha citatet efter ett kolon och helt struntat i att skriva något efteråt.

Men det här är grejen:

På webben går allt fort och det finns sällan tid till att fundera över språkliga formuleringar. I sådana miljöer blir den lösning som känns naturligast det självklara valet, eftersom det tar tid att tänka ut alternativ.

Men frågan är svår. Språkrådet avråder från användningen och ordet finns inte med i Svenska akademiens ordlista. Eller jo det gör det, fast med en annan betydelse – ”brynsten”. Men när genomsnittsvensken hör ”hen” tror jag att hen tänker mer på ett könlöst pronomen än på en synonym för brynsten, trots att det ena står med i ordlistan men inte det andra.

Och det som svenskarna förknippar med ett ord, kommer troligen att leva kvar. För språket har alltid förändrats och kommer alltid att göra det.

Framtiden får utvisa i vilken riktning.

Panta rei.

Välkommen att vara med och granska Facebook

Vi vill veta vad du anser om Facebook och vad du tycker att DN.se borde skriva om. Därför startar vi i dag Facebookgruppen ”DN.se granskar Facebook”.

Där kommer vi att publicera länkar till artikelserien som startar i dag. Vi hoppas att du vill gå med i gruppen och bidra med synpunkter så att vår granskning kan bli så vass som möjligt.

Skälet är att Facebook vuxit sig så stort att det behöver synas i sömmarna. Vilken dag som helst passerar vi gränsen när varannan svensk finns på Facebook. Totalt är antalet aktiva användare nu mer än 800 miljoner världen över. Om Facebook var ett land skulle det vara tredje störst efter Kina och Indien.

För många av oss känns Facebook kanske numera mest som en hemtam del av vardagen. Ett småtrevligt sätt att snacka med kompisar. Men det finns anledning att höja blicken från den egna lilla bubblan av uppdateringar och ”gillanden”.

Unge Mark Zuckerbergs skapelse har på bara sju år nått en position som saknar motstycke. Snart en miljard människor förlitar sig på ett och samma företag för daglig kommunikation. Och inte bara det. Vi anförtror dessutom Facebook alla möjliga uppgifter om vilka vi är, vad vi gillar, och vilka vi umgås med.

Denna information är värd miljarder, som DN.se visar i dagens avsnitt. Facebook är kanske det mäktigaste verktyget för marknadsföring och reklam som världen skådat. Frågan om hur användarnas data används är föremål för ständiga strider.

Men det handlar inte bara om ekonomisk makt. Facebook har också blivit en politisk arena som används för att åstadkomma omvälvande förändringar. Det blev uppenbart inte minst under den arabiska våren.

Facebook är alla dessa saker på en gång: ett sätt att umgås, en miljardaffär och en politisk maktfaktor. Hoppas du vill vara med när DN.se undersöker hur detta förändrar vår värld. Välkommen!

Vad tror du om internets framtid?

I dag måndag börjar årets mest spännande diskussion om internet. Den kallas Internetdagarna och äger rum i Stockholm till och med onsdag. Värd är Stiftelsen .SE och DN.se finns med som partner.

Vår medverkan är en fortsättning på artikelserien ”Vårt internet” som DN.se publicerade tidigare i år. Den titeln kan läsas både som en uppmaning till er läsare och en programförklaring från oss på redaktionen.

För internet är vårt på flera sätt. Den grundläggande tekniken ägs av ingen och därför i någon mening av oss alla. Tack vare internets speciella arkitektur är vi användare inte bara mottagare utan i allra högsta grad deltagare. Och inte minst väcker nätet frågor som inte kan besvaras av experter utan kräver att vi som medborgare tar ställning.

Vad får sägas på nätet? Vem ska bestämma det? Vilka digitala vapen ska vi sätta i händerna på polis och militär? Vad kan marknaden sköta och vad kräver politiska lösningar?

Med det faktum att internet är vårt följer ett ansvar att förhålla sig till dessa frågor. För oss på redaktionen följer också ett journalistiskt ansvar.

Vi ser det som vårt uppdrag att du som läsare ska få den information och de inblickar som krävs för att kunna följa med på den äventyrliga resan vidare mot framtidens internet. Det är både tacksamt och utmanande.

Många läsare, inte minst på nätet, har både stora kunskaper och hett engagemang. Och vad som i förstone kan te sig som neutral teknik visar sig ofta vara ett ideologiskt minfält. Det gäller för oss att tänka till för att leva upp till kraven på opartiskhet och allsidighet.

Denna vecka rapporterar vi om nyheter från konferensen Internetdagarna. På tisdagen leder vi en debatt där på just temat framtidens internet. Vi frågar några av Sveriges skarpaste nätdebattörer om hur de ser på de stora stridsfrågorna.

Vi vill också gärna veta vad du som läser detta tror. Hur kommer maktbalansen kring nätet att förändras de närmaste åren? Kommer operatörerna blockera andras tjänster för att tjäna mer pengar på sina egna? Har Spotify redan gett oss framtidens sätt att ta del av musik? Gör tekniken demokratin till en vinnare eller förlorare? Kommer vi att lita på varandra på nätet om fem år?

Välkommen med dina synpunkter i kommentarsfältet här nedan!