”Det här med terrorism är svårt”

Det här med terrorism är svårt. Det märktes inte minst på DN.se:s redaktion när vi började diskutera ämnet.

Vad innebär det? Hur definieras det?

Annons:

Dådet på Bryggargatan i centrala Stockholm, liksom hotet mot tidningen Jyllandsposten i Köpenhamn, har aktualiserat debatten. Och så sent som i går drabbade terrorn åter Rysslands huvudstad Moskva.

Men, funderade vi, varför klassas inte skjutningen i USA där kongressledamoten Gabrielle Giffords skadades som terrorism?

Frågan är svår, inte minst eftersom det i dag inte finns någon bestämd definition av vad terrorism innebär.

Enligt forskning som DN.se lyfter fram i kommande artikelserie beskrivs den genomsnittlige terroristen som en ”ung, muslimsk man”. Men vi behöver inte gå långt tillbaka för att se att det inte stämmer; även vår närhistoria är full av terrordåd där gärningsmännen utfört attacker mot bakgrund av en rad olika övertygelser. Än är det religiösa motiv som styr, än är det politiska.

– Debatten blir lätt historielös, konstaterade kollegerna om vartannat.

I syfte att väcka minnet och låta historien göra sig påmind har vi därför tittat närmare på ämnet terrorism.

Vi har talat med medieforskare, historiker och andra experter som sätter fenomenet i ett sammanhang. Vi lyfter fram relevant statistik, men också kritik som riktats mot den. I en utblick visar vi hur Frankrike ser på hoten mot sin befolkning.

Därtill låter vi två centrala röster komma till tals: demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP) och SD-ledaren Jimmie Åkesson.

Satsningen kommer att pågå veckan ut. Följ serien på DN.se.