Måste man pruta på basaren?

FRÅGA:
Vi har hört mycket om den gamla basaren i Istanbul, både bra och dåliga saker. Är det ett lämpligt ställe för besökare för shopping? Är försäljarna ärliga? Måste man pruta? Kan man fortfarande fynda mattor?
Sara och Kalle

Annons:

SVAR:
Grand Bazaar, Stora basaren, är ett måste för alla som besöker Istanbul, men man behöver inte nödvändigtvis handla något där. Den byggdes under Mehmet Erövrarens tid som härskare över staden (1453–1481) och är ibland beskriven som världens första täckta köpcentrum och har mer än 2 000 affärer.

Mycket skräp säljs här, men man kan även hitta mattor, textilier och smycken av hög kvalitet. Om ni ser något ni vill köpa, så är det en bra idé att leta runt i andra affärer efter liknande föremål för att få en känsla för vad som är ett rimligt pris. När ni sedan frågar försäljaren vad han/hon vill ha kommer ni nästan alltid att få ett för högt pris. Kutymen är att erbjuda runt 50–75 procent av ursprungspriset och sedan förhandla med försäljaren. I vissa affärer, speciellt de nyare designeraffärerna på och runt Halıcılar Caddesi, prutar man inte om priset.

Om ni specifikt är ute efter att köpa en matta, så är det bättre att ni utforskar mattaffärerna i Sultanhamet runt Arasta Bazaaren, nedanför Blå moskén.

Hur ska vi klä oss i moskén?

FRÅGA:
Vi skulle vilja besöka några av Istanbuls berömda moskéer. Vilka bör vi inte missa? Har de restriktioner för icke-muslimer? Måste man bära speciell klädsel?
Anki & Bitte

SVAR:
De sju kullarna i Istanbuls gamla stad är krönta med kejserliga moskéer som ofta byggdes för att glorifiera de mäktiga osmanska sultanerna. Den arkitektoniskt sett viktigaste av dem är den nyrenoverade Süleymaniye­moskén, beställd av Süleyman den Magnifike och byggd mellan 1550 och 1558. Süleyman och hans fru Roxelana ligger begravda i två små och utsökt dekorerade gravar på moskéns begravningsplats. Moskén är en del av ett större byggnadskomplex ritad av Mimar Sinan, den mest kända av alla osmanska arkitekter. Det inkluderar en teologiskola, hamam (turkiskt bad), soppkök och sjukhus. Moskén, gravarna och andra byggnader hittar ni en kort promenad från Stora basaren.

Alla besökare har hört talas om den berömda Blå moskén i Sultanahmet (som är betydligt vackrare på utsidan än på insidan), men få är medvetna om alla små kvartersmoskéer som beställdes av mäktiga osmanska adelsmän. Den vackraste av dessa är Rüstem-Pasa moskén, som ligger vid Hasırcılar Caddesi i närheten av kryddbasaren, och som är prydd med otroligt vackra, färgade och dekorerade kakelplattor.

Istanbul har även ett antal kända och vackra moskéer som från början byggdes som byzantinska kyrkor. Den mest kända av dessa är Hagia Sofia, beställd av kejsar Justinianus och byggd mellan 532 och 537. Den konverterades till moské 1453, när Mehmet Erövraren intog staden, och verkade sedan som en muslimsk religiös byggnad fram till 1935, när Mustafa Kemal Atatürk, den turkiska republikens grundare, beslutade att den skulle fungera som ett statsmuseum. Hagia Sofias mind­re kända föregångare, Küçuk Ayasofya (Lilla Hagia Sofia), ligger endast 10 minuters promenad bort och är väl värd ett besök.

Icke-muslimer är välkomna in i stadens moskéer så länge de följer ett par enkla regler. Man måste ta av sig skorna och besökarna måste bära passande kläder (inga shorts eller ärmlösa tröjor varken på män eller kvinnor, och kvinnor bör se till att deras kjolar inte är för korta. Det är även ett tecken på respekt att kvinnor bär en huvudsjal). Kom ihåg att inte störa under officiella bönetider, vanligen sen morgon och tidig eftermiddag på fredagar.

Kan ni ge mig några boktips om Istanbul?

FRÅGA:
Detta är mitt första besök till Istanbul, och jag skulle vilja lära mig lite om staden och dess historia innan jag reser dit. Kan du rekommendera tre böcker jag bör läsa innan jag åker? Jag läser bra på engelska.
Sören

SVAR:
John Freely är en amerikansk akademiker som bott i Istanbul i över 50 år och han har publicerat ett stort antal böcker om stadens historia och kultur. Hans bok från 1996, ”Istanbul. The imperial city”, ger en fascinerande inblick i de osmanska sultanernas arkitektoniska och historiska arv.

Flera av Nobelpristagaren Orhan Pamuks böcker utspelar sig i Istanbul. En av de mest hyllade är boken ”Mitt namn är röd” från 1998 om miniatyrmålare under osmanen sultan Murat III:s rike (1574–1595).

Ett antal moderna deckarförfattare använder sig av Istanbul i sina böcker. En historia som utspelar sig under den osmanska tiden är Jason Godwins ”The ­janissary tree” och om du är sugen på en riktigt bra bok om dagens Istanbul, prova vilken bok som helst av Barbara Nadel ­(hennes första, och kanske mest hyllade bok är ”Belsassars ­dotter”, utgiven 1999).