Söderbysjön kl 10.47

Vem har låtit golfspelare och cykelterrorister ta över Nackareservatet?

Hunden får springa slalom mellan dragkärror och wannabe-Lance-Armstrongs.

– Stanna! Nu! SITT!

Whooosh. En övergödd man i trikåer forsar förbi på morrhårs avstånd.

Rassel-gnissel-rassel. Tre välmejkade damer i pikétröjor drar sina klubbor längs skogsstigen. Inte en tass får plats mellan dem.

Ekorrarna tar betäckning. Bävrarna i sjösystemet ligger lågt. Hunden har kort koppel. Minsta rörelse mot de frestande bollarna så får hon garanterat en järnnia i pälsen.
Hela sluttningen ner mot sjön är ockuperad av färgglada pikémänniskor. Vi viker av mot mer oländig terräng. Pustar ut på en sten. Inte.
En kvinna i cykelhjälm darrar på underläppen och sträcker ut armarna mot två små pojkar i strandkanten. Även de i hjälm. Det finns inte en cykel i sikte.

– De är sååå rädda för hundar, darrar hon.

Undrar varför.

Natur är förstås livsfarligt. Man kan få en ekorre i skallen, en bäver i hälsenan eller en hund i synfältet. Bäst att beväpna sig med klubbor, hjälmar och metallglänsande maskiner.

Ännu bättre: stanna hemma och fäll ner persiennerna.