Kungsholmstorg kl 09.25

Vi stiger in i en stor fyra med högt i tak och bevarad atmosfär som gamla skåp i serveringsgången, fiskbensparkett och öppen spis. Hyran är inte ockerhög och vi står på 26:e plats bland dem som anmält intresse och därmed fått chansen att titta på lägenheten.

Vi är frestade och funderar på hur vi ska fördela rummen mellan oss och resonerar om hur vi ska möblera. Men visst finns det små nackdelar – det kanske är lite mörkt ändå och köksbänken är inte riktigt snygg. Och lilltjejen måste ju byta stadsdel.

Vi tillhör bostadsköns elit som stått och stampat i över 20 år och nu får vi i alla fall komma och titta på en och annan drömvåning. För några veckor sedan var det en liknande, med lägre takhöjd men bättre kök, på Scheelegatan. Vi tackade nej. Kanske tackar vi ja den här gången. Risken att alla de 25 som står före oss tackar nej är nog rätt liten ändå. Och då slipper vi våndas över att vi kanske får ett ännu bättre erbjudande om några år.

I början av bostadskön står många med mycket höga krav. Risken är uppenbar att de flesta aldrig hittar någon hyresbostad. En gång träffade vi en dam som stod etta bland dem som var intresserade av en drömvåning på Östermalm. Hon var inte helt nöjd med fönsterbänkarna och tackade nej…