Rådmansgatan kl 18.13

I skrivande stund har omkring nio av tio Stockholmsbaserade krönikörer skrivit frasen ”våra smartphones” i något av sina alster. Inte sällan i samband med en betraktelse om hur ”vi” (vilket avser krönikören själv) ändrat vårt sociala beteende i kollektivtrafiken. Hur ”vi” inte längre tittar på varandra, eller pratar med varand­ra. I stället spelar ”vi” Wordfeud och detta är beklagligt.

Ursäkta, men det är ju utmärkt. Inte att folk inte längre pratar med varandra – det har de aldrig gjort – utan att de tittar på sina telefoner i stället för att diskutera middag, läkarbesök och sexliv i den inför ofrivillig publik. De mörka åren mellan mobiltelefonins genombrott och Angry Birds är äntligen slut.

Missförstå mig inte: Kollektivtrafik är fantastiskt. Den gör det smidigt, hyfsat billigt och dessutom miljövänligt att flytta sig långa avstånd i staden. Men den sociala faktorn, alltså det faktum att man reser inklämd bland okända människor, har ju alltid bara varit ett nödvändigt ont och den som påstår annat ljuger. Med smartfånar har vi tagit första steget mot det ideala resandet: det som är snabbt, billigt och miljövänligt, men med var och en i egen kupa.

Återstår bara en antibakteriell app, sedan är vi hemma.

viktor.barth-kron@dn.se