Kista kl 17.44

Hon är över 80 år, pensionär sedan länge och hon bor i det hus som jag flyttade ifrån för ett par år sedan.

Hon är helt fantastisk. Alltid vänlig, alltid i gång. Tar sig tid att prata och skoja och hon busar med barnen, men hon är så snabb i tanken och orden kommer så raskt ur hennes mun att ungarna inte alltid hänger med.

”Jag visste inte att du jobbade på DN”, säger hon leende och omfamnar mig vid grönsaksdisken på Konsum, och barnbarnet, som är med och hjälper henne att handla, har bara att vänta. ”När ska du skriva om mig?” utropar hon och skrattar och hon sprider glädje med sitt sätt.

Nu, kära granne. Nu skriver jag om dig. Jag vet inte så mycket om din livshistoria, men jag önskar att varenda gnällig medelålders man och klagande ungdom och alla andra som tycker att det här landet är uselt fick träffa dig, för du skulle få dem att inse att det vi har här är väldigt bra, trots de problem vi bär gemensamt och de framtida svårigheter vi har att lösa. Jag tror att du skulle kunna få dem att tänka framåt och i banor av förändring.

Du har gjort mitt liv bättre vid de tillfällen vi har träffats och mer än så skulle jag förstås inte kunna begära.

behrang.behdjou@dn.se

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Timmermansgatan, kl 19.55

Jag minns nästan ingenting. Wollmar Yxkullsgatan västerut mot Zinken, helt nyligen, skulle svänga vänster på Timmermansgatan men blev stående, förvirrad. Stadsbilden öppnade sig, det bekanta blev obekant och hjärnan hängde inte med. Vad var detta? Detta var ett rivet kvarter vid namn Grimman och jag kunde för mitt liv inte frammana bilden av hur det såg ut här innan rivningen satte i gång. Så brukar det vara.

Jag minns nästan ingenting. DN-sporten skrev inför Zlatans invigningsshow på Friends om 84-årige Rune Jansson. Han var på Råsundapremiären 1937 och mindes vad glassen kostade (10 öre) – för 75 år sedan. Själv kan jag inte ens minnas mitt sista besök på Råsunda. (Men jag minns en Lolo Chanko-frispark i krysset och Samuel Ayorindes 3–3-mål.)

Jag minns nästan ingenting. Som hur det såg ut på Norra Bantorget innan det förvandlades. Eller vad som fanns innan Waterfront byggdes. Och Clarion vid Skanstull – där var det väl alldeles tomt, eller?

Men jag minns att jag sett vackra bilder från gamla Klarakvarteren. Jag önskar att mer bevarats men befarar – om jag varit med på den tiden – att minnet av de gamla Klarakvarteren hade försvunnit snabbt som ett Yngwie Malmsteen-solo.

claes.sjodin@dn.se

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Gallerian 17.46

Det började som ett skämt på Facebook: ”Jag lovar att inte handla något från Prada före jul.”

Här behövs en smiley för er som inte känner mig och vet att jag aldrig köpt eller suktat efter Pradagrejer. Sekunden senare hade jag deklamerat köpstopp på allt – ända till nyår. Undantaget sådant man kan stoppa i munnen.

Oktober och november har gått rätt bra. Mest för att jag mättade garderoben redan under semestern. Taktiken handlar absolut inte om asketisk avhållsamhet från kommerspalats. Tvärtom är sjukligt överflöd en förutsättning för ett köpstopp med full effekt. Har aldrig inrednings- och modesurfat så vilt som nu – och lika lyckligt lottlöst loggat ut.

Nirvana når jag i gallerior genom att prova något fint som jag sedan ratar. Tillfredsställelsen av att inte köpa tröjan är lika stor som att köpa den. Likt anorektikerns kick av att avstå mat.

En månad återstår i ickekommersiellt vinterland och hittills har bara en sak fått mig att vilja fuska. Adventsljusstaken ser ohyggligt ledsam ut utan ljus men stearin är inget man stoppar i munnen. Planerade en resa till stugan för att hitta eventuellt kvarglömda vekar. Men nu har en kollega lovat att skänka några stumpar – för hennes egen julefrids skull.

jessica.ritzen@dn.se

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (2)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-2 av 2

Bra initiativ, bra krönika. Men hur gör du med julklapparna. Är du en hängiven stickerska med en ohemul stash att bara ösa ur eller blir det bara gotter i klapparna. Nyfiken på det!

Ulrica (Webbsida), 17:40, 26 november 2012. Anmäl

[...] plockandet av saker inser jag överflödet man har… Jisses. I dag skrev Jesdica Ritzén i DN om sitt köpstopp pga ”sjukligt överflöd”. Kanske skulle man införa ett sådant [...]

Oväntat hemma (Webbsida), 17:33, 26 november 2012. Anmäl

Krukmakargatan kl 14.54

Vi har nog misstänkt att vi bor i en ganska ohipp del av Södermalm, söder om Hornsgatan.

Soho.

I senaste numret av Mitt i Södermalm blir det bekräftat:

Stråket mellan Mariatorget och Hornstull ligger ännu i relativ hipsterskugga, skriver tidningen: ”Ett svart hål som behöver utvecklas”, säger den senast inflyttade butiksinnehavaren på Krukmakargatan.

Därför bjuder fyra butiker på gatan nu in till en Slow Food Saturday. Det innebär att man på lördag kan gå mellan affärerna och provsmaka olika långkok som några krogar i området fixat. ”Som en sexig liten matmässa.”

Vågar man avslöja att man trivs riktigt bra i detta svarta hål som utgör vårt kvarter? På hörnan stans bästa bilverkstad. Några portar bort munkarnas ekologiska bageri. Ett kvarter åt andra hållet har Zinken öppnat för allmänhetens skridskoåkning.

Visst kunde det sitta fint med ett eller annat galleri och några fler restauranger, kaféer eller barer, som butiksinnehavarna efterlyser.

Men rör inte vår garnaffär! Eller radiobutiken! Eller järnhandeln! Eller tapetseraren! Eller bokhandeln! Eller skomakaren! Eller bilverkstan! Eller …

För någonstans måste ju barerna och kaféerna flytta in.

Och då måste någon annan flytta ut.

hans.arbman@dn.se

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (2)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-2 av 2

Bra initiativ, bra krönika. Men hur gör du med julklapparna. Är du den hängiven stickerska med en ohemul stash att bara ösa ur eller blir det bara gotter i klapparna. Nyfiken på det!

Ulrica (Webbsida), 17:36, 26 november 2012. Anmäl

Ja, vi som bor vid Sunkensdamm känner oss lite undanskuffade från mediastrålkastarna,

Gunnar Englund, 18:07, 25 november 2012. Anmäl

Bergshamra kl 18.43

Kvällen har knappt börjat, men det är nästan fullt.

Att det ändå är så lågmält och lugnt kan bero på att många av restauranggästerna är lite äldre.

Där sitter till exempel två par i 70-årsåldern med var sitt glas vin och en bit mat och pratar om sin utlandsresa.

Lite längre bort har fyra sjuksköterskor tagit plats. Kanske för ett avkopplande snack efter dagens slit i vården.

Och vid ett annat bord sitter ett ungt par och småviskar.

Men plötsligt händer något. En av kvinnorna i parsällskapet tuppar av. Huvudet faller ned, händerna krampar – hon får kräkningar.

Ett ögonblick senare tycks hon ändå vakna till och börjar prata, men sköterskorna har redan rest sig.

Några frågor till kvinnan och det övriga i sällskapet räcker och sedan ringer man ambulans.

Det tar bara tio minuter innan ambulanssjukvårdare och sköterska är på plats.

De agerar lugnt och systematiskt: först ett kort samtal med maken, sedan med kvinnan.

Därefter blodtryckskontroll och till slut beskedet att hon ska följa med ambulansen till sjukhuset.

Maken följer med och det andra paret åker hem.

Knappt 20 minuters dramatik är över.

Och så är allt som vanligt igen i lokalen.

jan.falk@dn.se

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Abrahamsberg kl 14.32

I fyra år var jag borta från Stockholm. Fyra år av exil i Göteborg. Jag vill inte påstå att jag saknade huvudstaden. Varenda gång jag varit på besök har stressen vid Centralen, som det första jag möter, slagit ned all min entusiasm. Visst har jag kunnat uppskatta delar av Stockholm, men flytta hit? Nej, jag tror inte det. Jag har med eftertryck delat Håkan Hellströms ord ”Stockholm blir aldrig min stad”. Tills jag fick erbjudandet att göra en termins praktik på DN.

Jag och min fru flyttade hit och under hösten har jag förvånats över hur min attityd mot staden gradvis förändrats. Jag har gått från att se på min vistelse som ett tillfälligt besök, en kort paus från Göteborg, till att jag vill stanna här. Varje gång jag beger mig in mot staden överraskas jag. Hittar nya gator, platser och vyer att förundras över. Långholmens grönska, Vasastans färgkoordinerade hus och kvällssolens ljus över Skeppsholmen. Jag faller helt enkelt platt för Stockholm. Och även om jag fortfarande håller mig borta från Centralen och fullkomligt avskyr tunnelbanan, så känns det som att Stockholm kanske ändå kan bli min stad.

jonatan.martinson@dn.se

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Råsunda, 1937–2012

Nu rivs snart Råsunda och jag tänker på när strumporna blev randiga, på Kalle Kulas 3–2-volley mot Helsingborg, på Dick och Kim och Alm och Dala, på GG och DG och på alla kalla koppar surt, surt kaffe och på stanken på muggen. Nu rivs snart Råsunda och jag minns bengalgrabben i rånarhuva som klappade mig på axeln och sa: ”Ursäkta herrn, det kommer snart att brinna lite här …” och jag minns när vi ledde mot Barcelona och sjöng ”Ni är sämre än Bajen” och när Mutumba debuterade och Ishi och Boateng och Bangura (och Bangura) och när Mjällby kom tillbaka och Tobbe Gustafssons bakomfoten-fint och ”Skjut, Tolle, skjut!” och när Tjerna faktiskt fick chansen i landslaget.

Nu rivs snart Råsunda och jag tänker på första gången min dotter var med, och på senaste gången min dotter var med, när vi vann mot PSV och sjöng ”Ni har sämre klack än Bajen”. Men mest av allt tänker jag på de gånger jag var på Råsunda med min pappa. På förvirringen när han ropade ”straff!” när det verkligen inte var straff och på stoltheten när han fick skratten med sig från gubbarna runtomkring.

Nu rivs snart Råsunda och det spelar ingen roll. Vi bygger nya minnen, och vi fortsätter att vårda de gamla.

harald.bergius@dn.se

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (2)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-2 av 2

DoahDOah Ja, det är vi som har lillebrorskomplex som kommenterar ett inlägg som handlar om ett annat lag. Eller vänta nu? Det är ju tvärtom. Varför intalar ni er att vi vill vara som er? Tror du verkligen att vi hellre möter Värnamo istället för Napoli? Tror du verkligen att vi hellre slåss för vår överlevnad mot lag som Falkenberg och Sirius istället för att spela om guldet med lag som mff och ellos? Vi vet alla vilka som har lillebrorskomplex och vilka som egentligen vi vill vara som några andra. Lillebror betyder dessutom att man är yngre. Och vi är äldst.

Spenat, 18:08, 20 november 2012. Anmäl

Roligt att ni ständigt är så fixerade vid Bajen även när ni själva vinner. Lillebrorskomplex?

DoahDOah, 17:52, 20 november 2012. Anmäl

Regeringsgatan kl 13.00

Plötsligt väcks minnen till liv efter att ha legat där slumrande. Som när jag går på Regeringsgatan och tänker på dokumentärfilmen om Olof Palme jag sett några dagar tidigare.

Jag passerar huset där Fritzes kungliga hovbokhandel höll till i flera år. Då minns jag en dag strax före jul i mitten av 1970-talet. Jag står framför bokhandelns hyllor när någon knackar mig på armen. ”Ursäkta”, säger en man försynt. ”Men du är i samma ålder som mina söner. Har du något bra förslag på en bok till dem i julklapp?”

Jag vänder mig om och ser att det är Olof Palme, landets statsminister, som står där alldeles ensam utan livvakter. Det är den tiden. Jag föreslår bland annat Eyvind Johnsons självbiografiska romansvit om Olof, Vredens druvor av Stenbeck och en kriminalroman av Sjöwall & Wahlöö.

Sedan tar jag modet till mig och tycker att kärnkraften måste avvecklas, jag bär alltid en knapp med texten ”Atomkraft, nej tack!”. Vi diskuterar för och emot. Olof Palme blir alltmer engagerad. Så lägger han handen på min axel och säger: ”Utan unga männi­skor som vill något dör vårt samhälle.”

I dag undrar jag, som flera gånger förr, vilken bok Olof Palme köpte till sina söner.

thomas.lerner@dn.se

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Strandvägen kl 14.47

Saker och ting blir inte alltid som man tänkt. Som när man får för sig att flanera på fina gatan och tror att allting är frid och fröjd bara för att man befinner sig just där.

Det finns stadsdelar jag inte känner mig hemma i.

Fast egentligen känner jag mig inte hemma någonstans.

Just den här dagen har jag inte något ärende till någonting. Ändå slinker jag in på ett av de tjusigare kaféerna i stan. Det finns sällan någon förklaring till varför man gör det man gör. Ännu mindre varifrån alla infall kommer.

Intill sitter ett par. De har haft sin smekmånad. Nu försöker de att lappa ihop något som gått förlorat.

Man märker sånt.

susanna.hellberg@dn.se

En utomstående ser sånt.

Jag är en utomstående som ser.

– Vi skulle ha tagit med hundarna. Vi borde ta med dem oftare, säger kvinnan.
– Går det inte lika bra med mig, säger mannen.
– Det går inte att jämföra. Vad inskränkt du är. Samma banor, ständigt och jämt.

– Ska vi beställa in choklad med vispgrädde?
– Vad trevligt det låter, precis som förr.
– Med visp, och som förr.

Samtidigt passerar två golden retriever med tillhörande matte på trottoaren.

– Nästan lika fina som våra, eller hur?
– Inte riktigt lika fina.

Ibland tar saker och ting en oväntad vändning.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Krukmakarbacken kl 18.23

Det kom ett brev från Carspect Bilbesiktning, som har ett dussin stationer i Stockholm.

De hade fått nys om att det börjar dra ihop sig för den årliga kontrollen och ville hälsa mig välkommen till ”en trevligare besiktning”.

Kontrollbesiktningen är nämligen avreglerad numera. Förra veckan tog företaget Opus över flertalet av Bilprovningens stationer i Stockholm. Enda märkbara skillnaden där till en början är att besiktningsmännen kommer att ha nya arbetskläder på sig.

Annat är det hos konkurrenten Carspect. Där ska bilbesiktningen vara en sällsam upplevelse:

”Vi tror på det personliga mötet och finns här för dig. När du kommer hälsas du välkommen in till vår kundlounge. Där kan du njuta av en färskbryggd cappuccino och ett magasin samtidigt som din tekniker kör in och besiktigar din bil.”

Jovisst låter det trevligt.

hans.arbman@dn.se

Visserligen fick jag ta mig en kopp kaffe även när jag besiktigade bilen på Bilprovningen i Norrtälje senast. Och medföljande dottern hann med två koppar choklad i plastmugg.

Men några magasin att bläddra i, det hade de inte.

Säkrast dock att inte göra en förhastad bokning. För vem vet vad nästa besiktningsfirma som hör av sig lockar med?

Bubbelpool i väntrummet?

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-1 av 1

[...] nyhetsbevakning – 1 2012-11-13, 1:23 pm Krukmakarbacken kl 18.23 – Dagens Nyheter – dn.se 11/13/2012 Krukmakarbacken kl 18.23Dagens NyheterEnda märkbara skillnaden där till [...]

kontorsmaterial » Blog Archive » arbetskläder nyhetsbevakning – 1 (Webbsida), 14:30, 13 november 2012. Anmäl