Medborgarplatsen kl 19.30

Nu är jag här igen. Jag har bott i Stockholm i ungefär två månader och det känns som om jag besökt den här stadsdelen minst 300 gånger. Mina vänner (många av dem journalister) bor på Söder och de som inte gör det vill helst ses på Söder.

Vi fikar där, äter middag där och letar på helgerna efter fynd i de små butikerna runt Nytorget. Själv bor jag inte på Söder. Jag är från Värmland och hyr ett krypin i en förort i fjärde hand. Det gör man tydligen när man är ny i Stockholm.

Jag märker hur viktigt boendet är i den här staden. I stället för att fråga nya människor man träffar hur de mår eller vad de gör så frågar man hur de bor. Boendefrågan gör att det plötsligt blir viktigare att ha mycket pengar. Har man inte det är det svårt att bo bra.

Så tydligt blir det aldrig i en mindre stad.

Och hur är det nu, livet i storstaden? Kanske någon undrar.

Jo, Södermalm är inte särskilt mycket större än Karlstad och Medborgarplatsen påminner lite om Stora torget. Så fixar jag bara en central, nyrenoverad hyresrätt vid vattnet med två rum och stor altan, är det sig ganska likt.

caroline.englund@dn.se

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-1 av 1

Jag som är född och uppvuxen på Söder, kan inte förstå vad som har hänt med denna stadsdel. Vi bode I barnrikehus på Kattgränd. En lägenhet där, som nu säljs för millioner. Hyran va året 1945 omkring 100 kronor I månaden. Glad Påsk

Marianne fd Södermalm, 16:42, 27 mars 2013. Anmäl

Täby kyrka 8.45

Eftersom jag har vänner i hela staden och den skiddress jag behöver finns i Täby åker jag ut tidigt på lördagen och hämtar upp kläderna i en friköpt villa i Täby kyrkby.

Några minuter senare, på Jarlabankes väg, möts jag av en polisbil och i backspegeln ser jag hur den vänder, precis det jag ofta tittar efter – även om det sällan drabbar mig. Jag är lite nyfiken på hur samtalet har gått mellan poliserna.

Polis 1: ”Slå på den där bilen.”

Polis 2: ”Okej, den är registrerad i Kista. Vad gör vi?”

Polis 1: ”Vi kollar den. Det är vår plikt.”

Jag blir förstås stoppad, helt utan anledning, och får blåsa – självklart är jag nykter.

”Vi såg att bilen var från Kista”, säger polismannen vid min nedvevade ruta och jag undrar varför han vill berätta det.

”Får bilar från Kista inte vara i Täby?” frågar jag och han tittar på mig som om han i den sekunden inser att bevekelsegrunden är idiotisk.

”Jo, men man vet aldrig. Det har varit mycket”, svarar han och jag får aldrig veta vad det har varit mycket av. Bilar som går över gränsen? Bilar som framförs av människor?

På vägen hem är jag glad att det var jag som blev stoppad och inte ytterligare en ung, identitetssökande man med vana av dimtänkta myndighetspersoner. Sedan åker jag skidor i Flottsbro hela dagen.

behrang.behdjou@dn.se

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (20)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 20

Lars G.W.; "Främlingar"? Det låter som att du själv är rädd för invandrare. Tänk om polisen var lika mån om att lösa brott i alla stadsdelar som bland Täbys villor. Och om de var lika mån om att lösa alla typer av brott, som mord, kvinnomisshandel och brott mot äldre människor samt barn. Om de kunde stoppa mördare innan de begår brottet likväl som de stoppar färgade män i bilar från Kista. Då kanske du skulle ha en mer sann bild av samhället. Eller så är det kanske så att din syn på "Främlingar" är något som du har växt upp med.. ?

Jessica, 07:20, 26 mars 2013. Anmäl

De som stödjer ett multikulturellt samhälle med massinvandring från tredje världen får gärna ha dåligt samvete för att polisen tvingas ta till - uppenbar - profilering vid sökande av kriminella (som bilregistreringsort och utseende) och för att de köpt hus så långt borta som möjligt från invandrarghettona, alternativt, skjutsar barnen i timmar till Svenska friskolor. . De som motsatte sig denna utveckling från början behöver däremot inte ha några moraliska betingelser när han aktivt undviker invandrarna och stödjer polisen i deras arbete. Varför skulle polisen tex stoppa en Svensk medelåldersman i porsche från Djursholm om de var ute och letade efter inbrottstjuvar i Täby?! Politiskt korrekt, men statistiskt idiotiskt och därmed slöseri med skattemedel.

Mattias Åslund, 04:25, 26 mars 2013. Anmäl

Och vi som har svenska rötter så långt bak man kan skåda, vad skall vi gnälla om när vi blir stoppade och måste blåsa? Det har hänt mig åtskilliga gånger under åren, helt enkelt därför att jag har varit ute och åkt bil mycket.

mupp, 04:12, 26 mars 2013. Anmäl

Vi Täbybor är mycket måna om våra villor, och främlingar synas extra noga här ute, det kan jag försäkra. Det är inte alldeles långsökt att polisen misstänkte brott, men att försöka dra upp rasistkortet för detta är enbart löjligt. Med den brottslighet vi har i Sverige måste alla vara på sin vakt. Men vi kan ju såklart "bota" detta genom fri invandring så löser sig nog alla problem..

Lars G.W., 21:17, 25 mars 2013. Anmäl

Skönt att läsa att du lyckas behålla humorn, i en annars mycket beklagansvärd situation. Super härligt dessutom att du bjussar på den genom att skriva denna krönika, många snabba tankeresor som fick mig att skratta högt. //Millan

Millan, 20:31, 25 mars 2013. Anmäl

Peter Lindqvist, tror du på det själv?

kara, 18:28, 25 mars 2013. Anmäl

Väldigt många som är snabba med offerkoftan här. Är det inte möjligt att polisen i fråga just vid den tidpunkten sökte en bil från Kista pga tidigare brottslig handling, och samtidigt gjorde en rutinmässig nykterhetskontroll? Det verkar i sådana fall helt orimligt att polisen i jämlikhetens namn skall stoppa bilar från andra områden endast i jämlikhetens namn.

Peter Lindqvist, 17:49, 25 mars 2013. Anmäl

PS. skrev föregående utan vetskap om din efterkommande kommentar. DS.

Hannes F, 17:04, 25 mars 2013. Anmäl

@Stefan - Löjligt bra spelat exempel av Poe's law "in action". Med tanke på mängden absurda och verklighetsfrånvarande uttalanden här nere smälte kommentaren in utan några som helst problem, trots din höga nivå av utsvävning. Säger tragiskt nog en hel del. lurade mig definivt!

Hannes F, 17:02, 25 mars 2013. Anmäl

Är ni som har kommenterat här på riktigt? Skäms ju när jag läser era undanflykter/oförståelse. Blir man stoppad med en motivering "blien är från Kista" så skulle jag också känna mig stämplad. "Vad fan gör du här", typ. Och jag har inte utseendet för att bli stoppad, men skulle likväl känna mig kränkt om min bostadsort gör att jag ska kollas. Visst om man har ett skumt beteende i övrigt MEN som sagt att bilen hör hemma på annat ställe -pfft, har inget mad saken att göra. Skulle tro att merparten av alla bilar från Kista aldrig används vid brottslig aktivitet. Inte ens den andel som råkar vara i Täbykyrkby.

Stefan, 16:39, 25 mars 2013. Anmäl

Åsögatan, kl 14.50

Läser i DN Bostad om trångboddhet. Enligt Boverkets norm ska bostaden ha vardagsrum, kök, ett rum för sammanboende vuxna och ett sovrum per barn. Annars är man trångbodd.

Förstår jag det rätt måste alltså en familj med två barn bo i en 4:a, trebarnsfamiljen behöver en 5:a.

Någon som är förvånad över det faktum att allt fler stockholmare blir trångbodda?

– Vill man bo centralt får man vara rädd om varje kvadratmeter och acceptera att det är trångt, säger kvinnan i DN-reportaget.

Och det har hon ju rätt i – men visst kan jag tröttna på kvadratcentimeterjakten. I artikeln avhandlades smarta tips om hur man får bostaden att kännas större. Ni vet, skjutbara väggar, draperier, speglar. Det fanns en tid då jag gillade sådant. Det kändes urbant, och urbant är bra.

Kollar lite bostadsannonser. Kanske ska man sluta vara trångbodd? Hittar en bostad i våra kvarter. För oss skulle det bara kosta 16,5 miljoner kronor att inte längre vara trångbodda.

Vi slog inte till.

Ibland är det kämpigt att tycka om dig, Stockholm. Att vara många som delar på en kärlek är inte helt okomplicerat – men jag förstår att det är så det funkar.

claes.sjodin@dn.se

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Slottsbacken 17.43

Jag huttrar. Ser flak efter flak med artificiell snö hällas över ren asfalt som just befriats från vintern. I luften över Slottsbacken singlar äkta flingor som kommer att göra loppet extra surt för eliten i  slottssprinten.

Sverige är i desperat behov av en arabisk vår. Jag letar på Facebook men ingen frysaktivist modig nog att starta ett stoppa vinternuppror. Ändå behandlar en tröttsam majoritet av alla statusuppdateringar just nu vädret. Hittar till slut en rätt menlös ”Hata vintern”-sida. Den har bara fått drygt 300 gilla – på fem år. Sista tappra inlägget är daterat februari 2012 och sedan dess har sidan legat i djupfryst läge.

Överväger att efterlysa den svenska våren men inser efter en snabbsurf på SMHI att den dröjer hur mycket jag än larmar och gör mig till. Väderbloggen varnar för mäktiga högtrycksblockeringar över den norra hemisfären och spår ett ordentligt snöoväder i Stockholm lagom till vårdagjämningen.

Jag vet att det är lönlöst, men det kan bli så att mitt första och kanske enda Facebookuppror snart finns där: ”Jag vill inte köpa nya vantar, jag vill köpa en bikini.”

Hur många gillar?

jessica.ritzen@dn.se

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-1 av 1

Tips: Köp en biljett till Thailand istället :)

Munklägret, 22:50, 22 mars 2013. Anmäl

Västerbron kl 8.45

Xylofonringsignalen från sätet bakom förde genast tankarna till Aylin i Istanbul. Är det Halil som ringer? Och varför sitter hon här på fyrans buss på Västerbron? Jag vänder mig försiktigt om. Men ser en helt vanlig stockholmare.

Stockholm må ursäkta, men efter 47 avsnitt av den turkiska tv-thrillern ”Lögnen” har Istanbul tagit över mitt liv.

Första gången jag hörde det välbekanta mobilljudet i ”Lögnen” reagerade jag nämligen tvärtom: Varför hörs denna stockholmska ringsignal i ett kök i Istanbul?

Det började med zappande en sen lördagskväll i januari. Vi hamnade av en tillfällighet i reprisen av avsnitt tio och blev fast. Sedan började det tuffa arbetet med att hinna i kapp serien på SVT Play. Det var inte det lättaste eftersom det sändes fyra nya avsnitt varje vecka.

På sportlovet var vi i kapp. Då upptäckte plötsligt barnen serien och såg i raketfart i kapp oss.

I morgon sänds det sista avsnittet. Hela familjen sörjer över att inte längre få följa Aylin, Halil, Simon, Kudret, Leyla och de andra. De som överlever kvällens avsnitt, vill säga.

Men det är väl bara att inse: snart har Stockholm tagit över den välbekanta ringsignalen igen.

Hans Arbman

hans.arbman@dn.se

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Täby kyrkby 21.00

Ett hundratal lampor bländar, ljuskällorna flackar nervöst upp och ner. Parkeringen är nästan full men det är inte bilarnas strålkastare som lyser. Det är pannlampor från alla entusiaster som njuter av att vintern inte ger upp.

Längdskidspåren på Täbys konstsnöbana är rena rälsen. Det behövs ingen valla, det är bara att staka på i isföret.

Det går befriande fort. Elaka minusgrader ger frost i skägget och fingrarna fryser. Men fartglädjen värmer och förtränger oron för köldskador.

Nu i mars är vintern som allra bäst. När minusgraderna fortfarande biter sig fast men ljuset börjar återvända. Få känslor slår den man får när man vandrar eller åker skidor eller skridskor i isande klar luft med vårsolens första värmande strålar i ansiktet.

När solen gått ner får det artificiella ljuset duga, som nästa kväll på isen i Vasaparken.

Med puck och klubba blir alla – såväl tjugoåringar som femtioplussare – som barn på nytt.

Som tur är har vi en slutsignal; om inte strålkastarna släckts klockan 22 hade vi lekt vidare i kylan långt in på natten.

Kvällen avslutas i stället på Tennstopet. Här i baren när i alla fall vi i hockeymundering en varm önskan om fortsatt kyla.

anders.frelin@dn.se

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Arlanda,15.50

Det ligger visitkort från en av Migrationsverkets tjänstemän på marken utanför terminal fem. Arlanda flygplats förknippas kanske oftast som ett logistiskt avstamp mot sol, bad, semester och en snabb öl innan det är dags att gå ombord. De nertrampade visitkorten påminner mig om att det även finns de som inte har samma syn på resandet.

Fyra mil bort, på regeringskansliet i Stockholm, jobbar Tobias Billström. Han är migrationsminister. När avvisningarna ska effektiviseras har han talat om människor som ”volymer”.

Så här i gränsdragningarnas tider känns det viktigt att sätta citationstecken och klart dra en skiljelinje mellan hans ord och mina.

En arm av den billströmska politiken har varit polisens jakt på papperslösa invandrare i Stockholms tunnelbanesystem. Många stockholmare, det vill säga de som inte har blont hår och blå ögon, har känt sig kränkta när de avkrävts legitimation. För dem blev Stockholms tunnelbana ett tag något helt annat. För mig blinkar varningslamporna längs hela linjen. Det billströmska ordvalet är en biljett till ett spår där ­destinationen kan bli att citationstecknen till sist hamnar kring ordet ”människa”.

paul.hansen@dn.se

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (13)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 13

Illegala invandrare heter det, de är kriminella som ska utvisas.

Nilsson, 10:05, 20 mars 2013. Anmäl

Att de tongivande i Sverige, journalister och miljöpartister, aktivt verkar för att skapa andra klassens medborgare i Sverige är förfärligt. Är de medvetna om att många av dem kommer att utnyttjas som billig arbetskraft och ständigt hotas av att anmälas för polisen om de inte accepterar de arbetsvillkor som ställs på dem?

wooster, 00:15, 19 mars 2013. Anmäl

Det finns inget som heter papperslösa invandrare, de är ILLEGALA invandrare. Alltså människor som bryter mot lagen, trots att vi har bland världens mest generösa asyl lagar. Att polisen kontrollerar människor som ser ut att ha MENA-bakgrund i REVA projektet är inte ett dugg konstigt då majoriteten av illegala invandrare kommer från dessa länder. Om vi hade många illegala immigranter från OstAsien skulle polisen kontrollera människor med det utseendet istället osv. Slutligen har Billström helt rätt i sitt uttalande om att det bedömt inte är Agneta 55 som gömmer en familj Somalier hemma i villan på Lidingö utan snarare Ahmed i sin 2a i Botkyrka. Inb4 anklagelser om att jag är rasist eller att kommentaren tas bort utan att ens bemötas.

Richard Dahlström, 21:20, 18 mars 2013. Anmäl

Ett utmärkande drag för det så kallade välfärdssamhället är att det existerar olika intressegrupper som själva inte har några pengar men som gärna delar ut andras pengar till goda "syften". Fenomenet är särskilt tydligt gällande de papperslösa som ska ha tillgång till både skola och sjukvård trots att de vistas här illegalt. Man kan fråga sig om motivationen att återvända blir starkare ju mer "välfärd" som erbjuds. Talet från vissa politiker om amnesti är heller inte något som direkt underlättar av/utvisningsarbetet för berörda myndigheter. Självfallet ska människor med skyddsbehov beredas skydd här genom att de får upphållstillstånd, vilket också sker. Alla de tusentals personer som däremot bedömts sakna skyddsskäl ska åka hem, i annat fall raseras hela asylsystemet. Edward

Anonym, 20:02, 18 mars 2013. Anmäl

Riksdagen, våra folkvalda, stiftar våra lagar. Lagarna kan leda till att en medmänniska från annat land inte beviljas tillstånd att stanna i Sverige. Han/hon skall alltså lämna Sverige. En del som fått det beslutet rättar sig dock inte efter detta utan gör sig otillgängliga här i landet. Om myndigheterna inte bryr sig när så sker, vad skall vi då med lagar till överhuvudtaget? Den som inte är nöjd med tingens ordning får försöka se till att lagarna ändras. Någon annan väg finns inte i en demokrati.

Jan, 17:37, 18 mars 2013. Anmäl

Några snabba reflektioner: - Inom t ex vården och trafiken är det normalt att tala om volymer av människor utan att någon påstår att man därmed är på ett spår mot destination Auschwitz (ja, vi fattade vad ditt fiffiga ordval skulle ge för konnotationer). - Är det inte lite löjligt med alla dessa skribenter som offentligt måste bevisa att de minsann står på den goda och fina sidan i twitterdrevet? Det är liksom ingen som tvivlar på var en svensk journalist står i denna fråga... - I media skriver man ofta "svenskar" inom citat...

Argus, 17:25, 18 mars 2013. Anmäl

Bedrövlig journalistik. Snarare propaganda. Journalister försöker plocka billiga poäng utan att ta ansvar för helheten. Blir spännande att se hur Löfven hanterar detta om S vinner valet eftersom det inte blir hållbart ens då...

Bara jag, 17:24, 18 mars 2013. Anmäl

[...] REVA och migrationspolitik har länge varit på tapeteten – och utvisningarna är förstås ett folkrättsvidrigt, människorättsvidrigt och moraliskt vidrigt problem, som drabbar alla de [...]

Människor dör på grund av REVA – och vapenexporten | Calandrellas blogg (Webbsida), 16:50, 18 mars 2013. Anmäl

Det är synd om dom papperslösa som utvisas och det är synd om dom papperslösa som inte utvisas. Förmodligen kommer en ny allmän flyktingamnesti om ett par år. Då har man löst problemet för dom som är här, sedan börjar allt om på nytt. Att försörjningskvoten fortsätter att stiga spelar ingen roll, det är ju bara att höja skatterna och motivera det med vård, skola och omsorg.

Hasse, 16:49, 18 mars 2013. Anmäl

Det är lite språkförbistring att kalla dem papperslösa. De är faktiskt illegala. Man kan tycka att det är fel att de inte får tillstånd att stanna men kalla dem för vad de är, lägg inte en språklig förskönande hinna över verkligheten. De har fått avvisningsbeslut och har bestämt sig för att strunta i det.

ljug inte för läsarna, 16:33, 18 mars 2013. Anmäl

Stora Mossen 18.00

Bromma gymnasiums stora aula är nästan fylld av tvåor och treor, fastän det är på kvällstid. Men det är obligatoriskt att var där och lyssna på de framgångsrika.

På scenen står en rad tidigare elever och andra Brommabor, alltifrån programledaren Adam Alsing till Industrivärdens vd Anders Nyrén. Där finns också entreprenörer som Douglas Roos (E24), Martin Frey (Blocket) och Hjalmar Winbladh (Wrapp), liksom stylisten Emma Thorstrand med eget företag.

Tanken från arrangörerna, som utöver skolan är Aktiespararna och Rotary, är att ungdomar behöver förebilder som kan visa en väg in i arbetslivet. Därför får publiken höra mycket om lyckade karriärer och ganska litet om motgångar och inre våndor. Undantaget är journalisten Alexander Norén som säger att han ofta har velat.

Avsikten är den bästa, men frågan är hur ungdomarna kan se en koppling till sig själva och sin situation. Från talarna får de ändå ett antal goda råd som att man måste jobba hårt, aldrig ge upp och samtidigt se till att ha roligt. Publiken lyssnar hövligt, men det blir ingen tid till frågor och diskussion.

Mest applåder blir det för bullarna som ska serveras i pausen.

johan.schuck@dn.se

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-1 av 1

Bedrövlig journalistik. Snarare propaganda. Journalister försöker plocka billiga poäng utan att ta ansvar för helheten. Blir spännande att se hur Löfven hanterar detta om S vinner valet eftersom det inte blir hållbart ens då...

Bara jag, 17:23, 18 mars 2013. Anmäl

Gamla stan 06.39

Vi är en föga glamorös skara på röda linjen en tidig helgmorgon. Staden har knappt vaknat. Tre pigga tonårstjejer står med resväskor och ett skollov framför sig. De är en bjärt kontrast till de andra sömndruckna trafikanterna. Det pratas entusiastiskt och fnissas. Skämmigt alltså, kolla! Jag har ryggsäck och mjukisbyxor. De andra två, med Kånken på ryggen, försöker ge tröst genom att påpeka att hon inte är ensam. Tänker på det min egen tonåring sa häromdagen. Efter en berättelse om en dråplig upplevelse på t-banan hade kamraterna skrattat åt incidenten, men allra mest häpnat över utgångsläget för händelsen: Va? Åker du t-bana med dina föräldrar?

Jag lyfter blicken från min fängslande bok strax före Gamla stan. Hinner precis se den imponerande utsikten innan vi försvinner in i tunneln vid Slussen. Stockholm i soluppgång. Himlen är rödsprängd och ger en magnifik bakgrund till siluetten av Karl XIV Johans staty. Här står de gamla husen längs med Slussplan och låter generation efter generation känna igen sig. Inte så tokigt att påminnas om ålderns skönhet ibland.

Allt har sin tid. Pinsamheten sin. Och lugnet sin.

Susanne Flensted-Waleij,

Sjukhusclown & berättare

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Skogskyrkogården kl 14.18

I fjol avled nästan 92 000 svenskar och av dessa fick 1 100 – de flesta stockholmare – en noga redigerad minnestext i DN.

Men det händer att den stressade familjeredaktören lämnar skrivbordet och själv ger sig ut i verkligheten.

Först ett snabbt byte till mörk kostym och sedan i väg till kyrkogården i ilfart.

Nu gällde det Nisse, en gammal vän som nära 90 år gammal somnat in för gott.

Men var skulle han begravas? Visst var det Trons kapell? Heliga Korsets skulle nog bli för stort för Nisses släkt och vänner.

Jag är sent ute och springer från parkeringen uppför kullen mot kapellen.

Akten har redan börjat och jag får smyga in och sätta mig längst bak. Jag hinner sjunga ”Blott en dag” innan officianten börjar tala om den avlidne.

– Karin älskade naturen …Inser att jag hamnat fel och drar mig diskret tillbaka. Nu minns jag; det var ju Hoppets kapell!

I byggnaden intill står de sörjande fortfarande och väntar. Svetten lackar av stress och språngmarsch men den generande frågan måste ändå ställas:

– Är det här Nisse ska begravas?

En tanke har börjat mala: Kanske var det Nacka kyrka jag skulle till?

Så de förlösande orden:

– Du har hittat rätt, Janne!

jan.falk@dn.se

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0