Solna 20.37

Ovänskapen sträckte sig sällan längre än till måndag

En gång i tiden gick det på fredags­kvällarna som ett lämmeltåg av ungdomar mellan centrumgårdarna i Kista, Husby och Akalla. Massor av unga människor i rörelse, varav några inte alltid betedde sig exemplariskt, men som snarare var att jämställa med busungar än kriminella.

Ibland uppstod det bråk och någon fick en käftsmäll, men ovänskapen sträckte sig sällan längre än till måndagen då nästa skolvecka började.

Jag har också tillbringat mycket tid i stan, där jag har sett människor bli sparkade i huvudet eller knivskurna, mött ungdomar och äldre som har gått ned sig helt i droger. Människan är ofta inte en rimlig varelse, vissa av oss ­kommer alltid falla för frestelser eller ge efter för jakten på en snabb inkomst.

Svärta och sorg är delar av alla människors liv, men det som pågår i våra socioekonomiskt utsatta områden i dag – där relativt lindriga snedsteg eller upplevda kränkningar kan leda till mord – är en nationell kris.

Det är en pågående särskild händelse som kräver en blocköverskrivande överenskommelse kring hur situationen för barn och ungdomar som bor i dessa trakter ska förändras. Ett sakläge som behöver hanteras över ett antal mandatperioder utan att påverkas vid maktskiften.

Efter ännu ett mord på en ung man, knappast årets sista, är det vad jag mest av allt ­önskar av 2017 – den politiska viljan att bygga om tillsammans.

Behrang Behdjou

Behrang Behdjou är reporter på DN och sörjer med ännu en familj som har förlorat ett barn. Vila i frid.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0