Kungsholmen 08.30

Det man får i en sovmorgon förlorar man ofta i brallor

Slutet av augusti innebär en nystart för många stockholmare oavsett om den innefattar nya klasskamrater eller huka i fisvarmt poolvatten och kallprata med HR-chefen på kick-off. Själv har jag räknat ner dagarna till ett visst datum i ett halvår, det har lyst från kökskalendern som en fyr i småbarnsdimman. ”Förskolestart-inskolning” står det.

Så kom då dagen. 1,5-åringarna var så peppade att de vaknade redan innan fem (skojar, de vaknar lite olika tider för att upprätthålla en air av mystik).

Vi var en spänd, lite finklädd kvartett som gav oss i väg. (Jag kan eller kan inte ha glömt byxor men det man får i en sovmorgon förlorar man ofta i brallor).

Allt gick så bra, barnen lekte likt glada änglar och delade med sig av kommunala spadar och bollar.

Fan, det går ju riktigt bra det här, säger maken, fäller ner solbrillorna och lutar sig tillbaka på träbänken på gården. BRAAAK! Men vad var det?

Bänken, som enligt personalen har ”hållit för generationer av föräldrar” klappar ihop. Inom en timme har barnen blivit tvärilskna, pillat upp lunchgrytan i sin egen respektive min näsa och jag har lyckats visa underbrallorna varje gång jag satt mig ner.

Det blir som det blir. Ingen planerar att sitta utan byxor med näsan full med gryn på Den Heliga Graalens dag. Höstterminen är full av nybörjare men det finns för det mesta en silverkant på klantmolnen.

Förskolebarnen kunde i alla fall känna sig oerhört mogna jämfört med somliga föräldrar.

Hanna Mellin är reporter på Stockholm och har tagit ut en semesterdag i början av nästa vecka för att köpa byxor.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0