Kommunerna där SD kan få inflytande

Riksdagsvalet blev en oerhörd framgång för Sverigedemokraterna. Men också i kommunerna gick partiet starkt framåt, och fick över 20 procent av rösterna i 17 kommuner, till exempel i Hässleholm, Sölvesborg och Falköping. I flera av dessa kommuner blir Sverigedemokraterna därmed näst största parti i kommunfullmäktige. Bara i sju kommuner saknar SD nu mandat.

Det leder till en mängd frågor. Den första gäller kompetensförsörjningen. Sverigedemokraterna har hittills haft mycket svårt att hitta representanter till alla sina mandat, och har haft en mängd avhopp under mandatperioden. Även toppnamn som Christoffer Dulny i Stockholm har avslöjats ha gjort rasistiska uttalanden och tvingats avgå. Nu blir problemet än större. Antalet mandat fördubblas från 612 till 1316, enligt Dagens Samhälle.

Den andra frågan gäller om Sverigedemokraterna kommer få något inflytande i flyktingpolitiken. Forskning visar att kommuner där Ny Demokrati hade mandat tog emot färre flyktingar på 1990-talet, och nyare forskning visar (visserligen med mindre metodologisk säkerhet) att kommuner där Sverigedemokraterna är vågmästare också har tagit emot färre flyktingar.

Var kan Sverigedemokraterna då få en vågmästarroll? Jag har tagit fram två kartor som visar kommunerna där det kan hända. Kommuner där SD har potential att bli tungan på vågen är markerade i blått.

Karta 1:
1. Inget av de traditionella blocken S+V+Mp eller M+C+FP+KD har fått mer än 48 procent
2. Sverigedemokraterna har fått minst 5 procent (karta 1)

Kommuner där inget av de traditionella blocken fick egen majoritet och SD minst 5 procent

Kommuner där inget av de traditionella blocken fick egen majoritet och SD minst 5 procent

Karta 2:
1. Inget av de traditionella blocken S+V+Mp eller M+C+FP+KD har fått mer än 45 procent
2. Sverigedemokraterna har fått minst 10 procent (karta 2)

Kommuner där de traditionella blocken fick under 45 procent och SD minst 10

Kommuner där de traditionella blocken fick under 45 procent och SD minst 10

Det här ska tas med en nypa salt, eftersom uppgörelser över blockgränserna är mycket vanligare i kommunerna än i riksdagen. Men det ger en fingervisning om var det kommer krävas mer förhandlingar.
Enligt det första sättet att räkna har SD potential att bli tungan på vågen i 132 av landets 290 kommuner. Enligt det andra sättet finns potentialen istället i 47 kommuner, vilket innefattar stora delar av Skåne.

Det kommer alltså i många kommuner krävas breda uppgörelser bland de andra partierna för att Sverigedemokraterna ska kunna isoleras i flykting- och invandringspolitiken som tidigare.

Dela med dina vänner

  • 8
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Moderat vägval

En av de stora frågorna, tror jag, i efterspelet till det här oerhört dramatiska valet kommer vara Moderaternas vägval. Partiet tappar ungefär var fjärde väljare, och många av dem ser ut att ha gått till Sverigedemokraterna, visar SVT:s vallokalsundersökning. Samtidigt avgår Fredrik Reinfeldt, som varit väldigt tydligt i sitt avståndstagande från Sverigedemokraterna och för en öppen flykting- och invandringspolitik.

Jag har med hjälp av preliminära data (alla röster var inte räknade än när jag samlade in data) undersökt hur stödet för Moderaterna och Sverigedemokraterna förändrats på kommunnivå fast i riksdagsvalet mellan 2010 och 2014. I diagrammet nedan är varje prick en kommun, och förändringen i stöd för M visas på X-axeln och förändring i stöd för SD visas på Y-axeln.

Diagrammet visar ett så kallat negativt samband. Den statistiska korrelationen är för den insatte -0.37. Där Moderaterna backade mest gick SD i genomsnitt fram allra mest. Klicka i diagrammet för att se vilken kommun det gäller.

De fem kommuner som enligt de preliminära data har lägst stöd för SD i riksdagsvalet är nu:
1. Danderyd
2. Umeå
3. Täby
4. Lidingö
5. Nacka

I fyra, alla utom Umeå, är Moderaterna största parti i riksdagsvalet. I kommunen där SD ser ut att bli störst i riksdagsvalet, Sjöbo, får de 30 procent av rösterna och blir största parti. Moderaterna tappar i samma kommun 9,4 procentenheter.

Moderaterna har alltså gjort ett katastrofval. Många väljare ser ut att ha förlorats till Sverigedemokraterna. Dessutom har partiledaren som var den tydligaste garanten för att Sverigedemokraterna skulle isoleras just avgått. I Norge har de borgerliga partierna ingått ett samarbete med Fremskrittspartiet. Om Moderaterna kommer fortsätta på den inslagna vägen eller ej tror jag kommer bli en av de viktigaste eftervalsdebatterna.

Dela med dina vänner

  • 31
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Hur röstar unga och äldre väljare?

Vilken roll spelar egenskaper som ålder, bostadsort och bakgrund för hur man röstar? Ganska stor – men mycket mindre än vad det gjorde förr i tiden. Det har blivit allt svårare att förutsäga hur människor röstar utifrån sådana egenskaper.

Klassröstningen minskar, liksom vaneröstningen. Väljarna blir mer och mer lättrörliga, och byter allt oftare parti mellan valen, och röstar på olika partier i kommun-, landsting- och riksdagsval.

Samtidigt går det ändå att se stora skillnader mellan olika väljargrupper. En väldigt tydlig sådan är mellan unga och gamla väljare. Den gängse uppfattningen är att unga väljare är mer trendkänsliga än gamla. 2002 var V och MP överrepresenterade bland unga; 2010 var SD särskilt stora i gruppen. I diagrammet nedan kan man se hur unga och gamla väljare röstat de senaste valen, enligt SVT:s vallokalsundersökning VALU.

Röstningsmönster för unga och gamla väljare enligt SVT:s VALU.

Unga har alltså legat till vänster om de gamla alla val utom 1991, då de borgerliga partierna vann valet – i linje med idén om dem som trendkänsliga. En annan intressant sak är att de äldre väljarna 2006 gjorde en högersväng, och stödde Alliansen i högre utsträckning 2006 och 2010. Återstår att se om de förblir Alliansen trogen.

Vad kommer då resultatet ikväll visa? Det troliga är att unga väljare i mycket högre utsträckning kommer stödja partier som Feministiskt Initiativ och Miljöpartiet. I SCB:s senaste partisympatiundersökning fick Miljöpartiet 18,4% bland väljare i åldern 18-24 år, jämfört med endast 4% bland 65-74-åringar. ”Övriga partier”, vilket inkluderar FI, fick bland de unga 10,8%, jämfört med bara 1,5% bland de äldre. Om bara några timmar vet vi vad effekten blir.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Frågorna där du antagligen inte håller med dina representanter

Inom statsvetenskapen kallas samstämmighet mellan väljare och representanter åsiktsrepresentation. I en representativ demokrati är det naturligtvis en bra sak. Poängen med att vi väljer våra företrädare är att de ska agera i vårt ställe, och då är det ju bra om de tycker på samma sätt som de som valt dem.

I valkompasserna kan man numera pröva sina åsikter mot partiernas ståndpunkter. Men de visar inte hur utfallet faktiskt blir. Tycker väljarna och deras representanter likadant?

Statsvetarnestorn Sören Holmberg är den som forskat mest på det här i Sverige, och har i en ny bok (full disclosure: jag har också bidragit till ett kapitel) beskrivit åsiktsrepresentationen mellan den här mandatperiodens riksdagsledamöter och deras väljare. De två grupperna fick ta ställning till 21 politiska förslag, och Holmberg jämför andelen som anser att det är ett ganska eller mycket bra förslag. Jag har valt ut de två frågor där det är störst skillnader mellan väljare och valda inom varje parti. De redovisas i bilden nedan. Observera att frågebeteckningarna för tydlighetens skull är förkortningar av de faktiska formuleringarna.

Att Turkiet ska bli medlem i EU finns med bland de två mest delande frågorna för fem partier (S, C, Kd, M, Mp). I alla fallen är riksdagsledamöterna mer positiva till förslaget än väljarna. Inget partis väljare är särskilt positiva till förslaget (Mp:s väljare är mest positiva), och den största åsiktsöverensstämmelsen finns därför för Sverigedemokraterna, där 0 procent av riksdagsledamöterna och 5 procent av väljarna är för förslaget.

Folkpartiets mest skiljande fråga gäller medlemskap i Nato, som partiet förespråkar. Samtliga ledamöter som svarat på enkäten (vilket är nästan alla) är för medan bara 29 procent av väljarna är det. Detsamma gäller också för Moderaterna.

Vänsterpartiets näst mest skiljande fråga är den kristdemokratiska profilfrågan vårdnadsbidraget. Närapå alla partiets ledamöter är för ett avskaffande, men bara knappt var tredje väljare. Motsvarande problem har de två andra rödgröna partierna, där frågan istället är den som har störst skillnad mellan väljare och valda. Expressen frågade i en ledare förra året varför Socialdemokraterna inte mer aktivt driver frågan om bidragets avskaffande. En möjlig förklaring är kanske att det inte skulle gå hem bland väljarna.

Sverigedemokraternas två mest skiljande frågor är intressanta. Jag har tidigare skrivit om att de i riksdagen oftast röstar tillsammans med regeringen. De två mest skiljande frågorna är klassiska vänster/högerfrågor – bedriva mer sjukvård i privat regi och minska den offentliga sektorn – och här står ledamöterna till höger om väljarna. 100 procent av ledamöterna vill till exempel ha mer privat sjukvård mot bara 35 procent bland väljarna. 53 procent av Sd-väljarna vill dessutom inför sextimmars arbetsdag, vilket ingen av ledamöterna vill.

De fullständiga resultaten kan läsas i boken ”Svenska politiker” som är redigerad av David Karlsson och Mikael Gilljam. Holmberg försöker utifrån resultaten för alla frågor göra en bedömning av om riksdagen väl representerar svenska folket. Svaret blir oroande nog ”nja”. Faktum är att vi antagligen skulle få en riksdag som låg mycket närmare folkets åsikter om vi lottade fram 349 riksdagsledamöter. Något att fundera på de två sista dagarna innan valet!

Dela med dina vänner

  • 60
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Förväxlade valmanifest

Förra veckan lanserade DN ”Gissa Partiet”, ett test skapat av Kristoffer Örstadius och mig som går ut på att försöka gissa från vilket valmanifest en slumpmässig mening kommer ifrån. Vi rensade bara bort meningar som var obegripliga utan sammanhanget, allt annat var kvar. Testets syfte var framförallt att underhålla och introducera valmanifesten på ett lättsamt sätt, men vi hade också en liten baktanke. Vi sparade resultaten från alla de hundratusentals gissningar som gjordes (helt anonymt givetvis) och kan utifrån denna datamängd se vilka valmanifest som tenderar att förväxlas med varandra.

Ett varningens ord är dock på sin plats. De som gjorde testet är inte representativa för väljarkåren som helhet. Med största sannolikhet är de som gjorde testet till exempel mer politiskt intresserade än genomsnittsväljaren, och resultaten kan alltså inte utsträckas till alla.

I efterhand märkte vi att testet blev väldigt svårt, vilket också syns i resultaten: Endast 27,5 procent av gissningarna var rätt. Hade alla bara gissat helt slumpmässigt hade det med nio svarsalternativ blivit 11,1 procent. Likväl är det fler som gissat på rätt parti än på något annat enskilt parti för alla valmanifesten.

Det valmanifest som flest hade lättast att placera var Sverigedemokraternas. SD-meningarna identifierades rätt i 34 procent av fallen. Den näst oftast identifierade meningen av alla i testet är till exempel Sverigedemokraternas, och förespråkar att ”invandrare ska anpassa sig till Sverige och inte tvärtom”.

Feministiskt Initiativs var näst lättast att placera. Meningarna ur manifestet identifierades korrekt i 31 procent av fallen. Deras lättaste mening var ”Mäns våld mot kvinnor är en global pandemi och Sveriges verkliga säkerhetsproblem.” Utfallet är logiskt givet att både SD och FI valt att profilera sig i en specifik fråga.

På topplistan över lättaste meningar att placera återfinns flera varianter av Alliansens mantra om att 300000 nya jobb skapats sedan 2006. Socialdemokraterna har däremot bara en mening bland de 100 lättaste, om vikten av aktiv närings- och arbetsmarknadspolitik och investeringar i välfärden för att skapa full sysselsättning.

Partiet som var svårast att placera var Kristdemokraterna, och partiets meningar identifierades bara i 23 procent av fallen. Jämförelsen med till exempel FI och SD är dock orättvis eftersom Kristdemokraternas politik också är representerad i Alliansmanifestet.

I matrisen nedan kan man se hur gissningarna fördelade sig. I varje rad står det faktiska valmanifestet, och i kolumnerna anges vilket parti folk gissade på. I de blåa rutorna är kombinationer som gissades mindre än vad som skulle varit fallet om alla gissat helt slumpmässigt. Orangea rutor är kombinationer som förväxlades oftare. I den första raden kan vi alltså se att testdeltagarna gissade att en mening från Fi tillhörde V i 25 procent av fallen, men att den tillhörde C i bara tre. Klicka för att förstora bilden.

Genom att multiplicera hur ofta parti A misstas för Parti B med hur ofta parti B misstas för parti A får vi ett förväxlingsmått.

Här är de fem partikombinationer som oftast förväxlas:
1. Vänsterpartiet/Socialdemokraterna
2. Folkpartiet/Alliansen
3. Feministiskt Initiativ/Vänsterpartiet
4. Centerpartiet/Alliansen
5. Miljöpartiet/Centerpartiet

Förutom att det är den enda blocköverskridande kombinationen på topplistan är det intressanta med kombinationen Mp/C att C mycket oftare misstas för Mp än tvärtom. En gissning är att Miljöpartiet starkare än Centerpartiet förknippas med miljöfrågor, och att folk därför gissar på Mp för de flesta miljömeningar.

De fem partikombinationer som mest sällan förväxlas är följande:
1. Feministiskt Initiativ/Centerpartiet
2. Feministiskt Initiativ/Sverigedemokraterna
3. Feministiskt Initiativ/Alliansen
4. Sverigedemokraterna/Miljöpartiet
5. Centerpartiet/Kristdemokraterna

Föga förvånande är Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ välrepresenterade på listan – det var ju de som flest hade lättast att placera. Även här är femteplatsen intressant, men nu för att det är en inomblockskombination.

Två andra observationer är att meningar från Socialdemokraterna feltolkas som Alliansmeningar lika ofta som motsatsen. Faktum är att S-meningar oftare misstas för Alliansmeningar än för Mp-meningar. Sverigedemokraternas meningar feltolkas oftast som S-meningar (13 %), men det vanligaste alternativet att gissa på totalt är också just Socialdemokraterna, följt av Alliansen.

Som sagt, resultaten kan inte generaliseras till hela väljarkåren, utan bara till dem som gjorde testet. Men utforska gärna matrisen efter förväxlingar som jag inte tagit upp här. Vad tycker du är mest intressant?

Dela med dina vänner

  • 4
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Hätsk debatt mellan Schyman och Åkesson

De två svenska toppolitiker som antagligen står allra längst ifrån varandra politiskt möttes för första gången på länge i en debatt i SVT:s Aktuellt: Feministiskt Initiativs Gudrun Schyman och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson. Jag försökte mäta hur stor andel av sin talartid de använde till att kritisera sin motståndare.

Det blev en fascinerande debatt mellan partiledare som står extremt långt ifrån varandra politiskt. Feministiskt Initiativs slagord är till och med ”Ut med rasisterna, in med feministerna”, med åsyftan på Sverigedemokraterna. Samtidigt har båda partier kritiserats för att ha en bristande ekonomisk politik. Feministiskt Initiativ har först i somras presenterat ett ekonomiskt program, som anklagats för att innehålla orealistiska kalkyler. Likaså har många kritiserat Sverigedemokraterna för att överskatta de besparingar en minskad invandring skulle innebära.

Debattörerna hade dock väsensskilda inställningar till debatten. Jimmie Åkesson var oerhört kritisk mot Schyman, och angrep Feminstiskt Initiativs ekonomiska politik. Flera gånger återkom han till att partiet lovade mycket som de inte hade täckning för. Hela 74 procent av Jimmie Åkessons talartid användes enligt mina beräkningar till kritik. Gudrun Schyman undvek istället för det mesta att gå i clinch med Åkesson, utan talade mer om hur hon såg på föräldraförsäkringen och asylrätten. Jämställdhet och invandring var debattens två ämnen.

Ingen annan debatt jag mätt på det här sättet har haft så stor skillnad i andelen kritik mellan debattörerna. Men Schyman bet också ifrån vid några tillfällen, och använde ungefär 22 procent av talartiden till kritik. Bland annat anklagade hon Åkesson för att hålla en låg intellektuell nivå med sina frågor, och stämningen var stundtals hätsk. Om Feministiskt Initiativ klarar fyra procentsspärren kommer nog tonläget i riksdagsdebatterna skruvas upp några hack framöver.

Dela med dina vänner

  • 38
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Slå mig i manifesttestet

Ett rätt fick jag, när jag nyss försökte para ihop tio meningar från valmanifesten med rätt parti i DN:s nya test. Och då är det ändå jag som gått igenom alla meningarna som är med i testet!

Kristoffer Örstadius och jag har gjort testet för att lyfta fram valmanifesten. Trots att de flesta anser att politiker ljuger och inte håller sina vallöften så visar forskningen att det mesta som står i valmanifesten också genomförs av regeringarna. Särskilt i Sverige, enligt löftesforskaren Elin Naurin.

Forskarna har dock en snävare syn på vad som är vallöften än vad gemene man har. Socialdemokraternas valaffischer om ”Ett bättre Sverige för alla” kan till exempel tolkas som ett löfte, som man sen inte anser infriat om man själv inte får det bättre. Forskarna räknar inte detta som ett löfte, utan bara konkreta utfästelser, som till exempel att införa ett visst antal traineeplatser.

Därför finns det anledning att grotta ner sig i valmanifesten, och inte bara lyssna på de mer svepande talen eller debatterna. Vårt manifesttest låter dig göra det, utan att påverkas av fördomar. I testet får du se meningar från valmanifesten utan att veta vilket parti som skrivit dem. Kanske blir du överraskad av svaret?

Vi har försökt att behålla manifesten som de är, men har tagit bort alla meningar som inte går att förstå på egen hand. Partiets namn har ersatts av ”Partiet”.

Studenter har på kurser jag undervisat på gjort experiment där de visar samma politiska förslag för olika personer, men säger att det är olika partier som står bakom. Resultaten visar föga förvånande att folk tycker att förslagen är sämre om de får höra att de kommer från ett parti de själva står långt ifrån politiskt. Därför finns det anledning att försöka tänka bort vilket parti det är som står bakom förslagen.

Men det är som sagt svårt att para ihop meningarna med rätt parti. Anledningen är, tänker jag, att partierna är överens om väldigt många saker. Alla är till exempel för att alla ska ha ett meningsfullt jobb, att vi behöver göra någonting åt klimatet, och att det är bra med jämställdhet. Skillnaderna ligger istället till stor del i hur partierna prioriterar.

För att få en känsla för prioriteringarna behöver man läsa hela manifesten, och inte bara enstaka meningar. Talen och debatterna ger antagligen också bättre vägledning här. Så gör testet, läs manifesten, lyssna på debatterna, och rösta den 14:e september!

Dela med dina vänner

  • 3
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Kampanjkartan

Valkampanjen är nu inne i sitt allra mest intensiva skede, och partiledarna åker skytteltrafik mellan torgmöten ute i landet och tv-soffor i Stockholm. För att få en bild av exakt hur mycket de åker omkring har jag försökt sammanställa reseprogrammet i augusti för fyra partiledare: Fredrik Reinfeldt, Stefan Löfven, Jimmie Åkesson och Gudrun Schyman.

Även om alla reser mycket mer än vad jag skulle orka med på en månad är det stora skillnader mellan partiledarna. Fredrik Reinfeldt har under augusti haft färst stopp av de fyra – nio stycken, flera av dem tillsammans med de andra allianspartiledarna. Inte så konstigt, med tanke på att han också är statsminister och antagligen har mycket att göra i Rosenbad. Stefan Löfven har ett mer hektiskt schema med 19 stopp, ungefär samma som Gudrun Schyman med 20 stopp. För Schyman innebär dock Feministiskt Initiativs valturné antagligen en nedtrappning i resandet, eftersom hon redan i juli gjort över 250 hembesök i vardagsrum runtom i landet.

Den som rest överlägset mest av de fyra är Jimmie Åkesson. På sin turné har han under augusti besökt minst 63 orter. Jag säger minst eftersom jag istället för partiets hemsida fått utgå ifrån Jörgen Fogelklous twitter, där bilder på kampanjmöten läggs upp. Troligen blir det inte bilder på möten med få åhörare. Från mötet i Dorotea lade Fogelklou till exempel upp en bild på Jimmie Åkessons strumpor, medan Expressen skrev att publiken uteblev. Åkessons schema är alltså antagligen ännu mer späckat än vad det verkar här.

I den interaktiva grafiken nedan kan man se hur de fyra åkt över landet dag för dag genom att välja datum till höger.

Att Schyman och Åkesson reser mer än Löfven och Reinfeldt kan kanske förklaras av att de utan jämförelse är de lyskraftigaste politikerna i sina partier. Socialdemokraterna och Moderaterna har fler tunga namn att skicka ut.

Löfven och Reinfeldt har framförallt besökt större städer. Det gäller också för Schyman, men hon har också prickat in studentstäder som Lund, Umeå, Uppsala, Örebro och Karlstad, där FI fick många röster i EU-valet. Jimmie Åkesson är den enda av de fyra som på allvar gett sig ut i de mindre orterna. Dorotea är till exempel landets tredje minsta kommun. Är det då en lyckosam strategi? Inför EU-valet gjordes en liknande bussturné, men Sverigedemokraterna fick då inte fler röster i de kommuner som besöktes av Åkesson. Vi kan dock inte säga att turnén inte spelar någon roll. Skriverier om mötena kan spridas långt utanför kommunens gränser.

I USA åker presidentkandidater ofta land och rike runt i bussar med fräsiga namn. John McCains kampanjbuss 2000 kallades till exempel ”Straight Talk Express”. Om Feministiskt Initiativ kommer in i riksdagen, och om Sverigedemokraterna lyckas dubbla sitt stöd sedan senaste valet, bör kanske de större partierna också boka lite fler biljetter till nästa valrörelse.

Dela med dina vänner

  • 9
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Hur har Sverigedemokraterna röstat i riksdagen?

Ett av de stora frågetecknen före och sannolikt även efter valet är regeringsbildningen. Opinionsmätningarna visar att det är troligt att de rödgröna partierna blir större än Alliansen, men utan att få egen majoritet. Vad som då händer beror både på vad vågmästarpartiet Sverigedemokraterna och de andra partierna gör. Den nuvarande perioden har regeringen varit i minoritet i riksdagen, men Sverigedemokraterna har i de flesta fallen röstat för regeringens förslag eller lagt ner sina röster, vilket jag tidigare skrivit om. I några uppmärksammade fall har Sverigdemokraterna dock gått emot regeringen. De rödgröna och Sverigedemokraterna stoppade till exempel tillsammans höjningen av brytpunkten för statlig skatt. Se riksdagsexperten Lars Davidsson på Politologerna för en pedagogisk genomgång av praxis för omröstningar i riksdagen.

Sverigdemokraternas röstningsmönster ser dock lite olika ut beroende på vilken typ av fråga det är som ligger på bordet. Riksdagen tillhandahåller numera data över hur ledamöterna röstat i alla huvudvoteringar, vilket gör att man lätt kan se hur ofta partierna röstar på samma sätt. Det går även att dela upp datan efter vilket utskott frågan har beretts i, vilket ger en fingervisning om vad frågan handlar om. Diagrammet visar hur Sverigedemokraterna har röstat i de omröstningar där Socialdemokraterna och Moderaterna har röstat på olika sätt, uppdelat efter utskott.

Sverigedemokraterna är som sagt mycket mer benägna att stödja Moderaterna och regeringen än Socialdemokraterna. I 70 procent av omröstningarna röstar SD och M på samma sätt, jämfört med de 10 procent där SD och S röstar likadant.

I vissa utskott stödjer Sverigedemokraterna dock Moderaterna mycket oftare. I ärenden som beretts i Miljö- och Jordbruksutskottet röstar SD på samma sätt som M i 87 procent av fallen när S och M röstar på olika sätt. I Trafik- och Kulturutskottet är motsvarande 84 respektive 79 procent.

De tre utskott där Sverigedemokraterna är minst överens med regeringen är Finans-, Utrikes- och Skatteutskottet. I Finansutskottet röstar SD och M på samma sätt i 46 procent av fallen. Skillnaden beror inte på att SD där stödjer S oftare, utan att de då oftast lägger ner sin röst, antagligen för att de själva lagt fram ett eget förslag och därför avstår i huvudvoteringen. I en hel del fall har de också röstat emot regeringen och Miljöpartiet, när Socialdemokraterna då lagt ner sin röst. Sverigedemokraterna verkar alltså ligga närmast regeringen i frågor som rör miljö, jordbruk, trafik och kultur.

De tre områden där Sverigedemokraterna är mest överens med Socialdemokraterna är konstitutions, utbildnings- och skattefrågor, även om det är på en mycket låg nivå.

En rödgrön minoritetsregering skulle ha lättast att få igenom sin politik i finansfrågor, eftersom SD efter att ha lagt fram sitt eget förslag enligt praxis skulle lägga ner sin röst i valet mellan huvudalternativen. Några sådana garantier finns dock inte. Dessutom vore det ohållbart för en regering att bara få igenom drygt hälften av sina förslag, vilket skulle bli fallet om SD fortsatte rösta med allianspartierna i samma utsträckning som under den här mandatperioden. I miljöfrågor skulle det bli helt omöjligt för regeringen att driva politik.

För att Stefan Löfven ska kunna leda en handlingskraftig regering om Sverigedemokraterna blir vågmästare krävs det alltså att allianspartierna lägger ner sina röster, eller att en blocköverskridande överenskommelse nås.

Dela med dina vänner

  • 1134
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (3)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 1-3 av 3

[…] har flera gånger tidigare skrivit om hur partierna röstar i riksdagen. Mest uppmärksamhet har det blivit angående […]

Sverigedemokraterna röstar oftare med Socialdemokraterna än med Moderaterna | (Webbsida), 07:33, 22 maj 2015. Anmäl

[…] Hur har Sverigedemokraterna röstat i riksdagen? […]

Frågorna där du antagligen inte håller med dina representanter - DN.se (Webbsida), 06:02, 12 september 2014. Anmäl

[…] Sverige Riksdag, Valmyndigheten, DN(1), DN(2), […]

Left or right? Who knows! The Swedish elections of 2014 | Swedish Language Blog (Webbsida), 11:56, 4 september 2014. Anmäl

Underrepresentationens karta

Politiker är inte som folk är mest. De är oftare män, är högre utbildade, och har högre inkomster. I USA är det särskilt påtagligt, där de som gör upp om presidentposten nästan alltid är stormrika män. Det hade dock varit lätt att ordna vår demokrati så att riksdagen utgjorde ett miniatyrsverige – vi hade bara behövt lotta fram riksdagsledamöterna från befolkningen. Lottning tillämpades faktiskt i antikens Aten, där man såg med skepsis på det elitistiska valsystemet.

Samtidigt vill nog de flesta att politiker inte ska vara precis som alla andra. Jag vill själv att de som styr landet och stiftar våra lagar ska vara lite klokare, lite mer pålästa och lite mer medmänskliga än oss andra, och jag värdesätter därför möjligheten att få välja. Det viktigaste för mig är att alla får god representation, att hela samhällets intressen tillgodoses, inte att alla olika grupper är exakt proportionellt representerade.

Dock är det möjligt att vissa intressen inte kommer att tillgodoses, att vissa grupper inte kommer att lyckas göra sin röst hörd om inte de har representanter i politiken. Vissa erfarenheter måste kanske upplevas för att förstås. Om man dessutom utgår från att talang för politik är jämnt utspridd i befolkningen skulle vi gå miste om duktiga politiker om vissa grupper systematiskt diskriminerades. Därför är det intressant att undersöka den så kallade sociala representationen – hur väl olika demografiska grupper är representerade i politiken.

Utrikesfödda är en sådan grupp. Att de är underrepresenterade kan nog de flesta ana, frågan är hur mycket. I en stor undersökning som SCB gjorde av den här mandatperiodens förtroendevalda i landets kommuner visade det sig att nio procent av de förtroendevalda var födda i utlandet. I befolkningen är det 17 procent. Utrikesfödda är alltså bara representerade i drygt hälften så hög grad som man skulle kunna förvänta sig.

I kartan nedan har jag rödmarkerat alla kommuner där andelen utrikesfödda bland de förtroendevalda är lägre än bland befolkningen i samma kommun.

Kartan är väldigt röd. I 235 av landets 290 kommuner är andelen utrikesfödda bland de förtroendevalda lägre än i befolkningen. Allra störst skillnad är det i Eda, där 24 procent av befolkningen är födda utomlands, jämfört med bara sex procent i befolkningen (2010). En möjligt förklaring är kommunens närhet till Norge – Strömstad återfinns på plats fyra på en rankinglista. Annars återfinns flera kommuner i Stockholmsområdet bland de med störst skillnader: Botkyrka, Salem, Solna och Södertälje. Hela ”topplistan” över kommuner med störst skillnader i procentandelar finns nedan.

De förtroendevalda som utgör underlaget till den här statistiken har bara några veckor kvar på sin mandatperiod. Kommer nästa uppsättning bli mer representativ för dagens Sverige?

Dela med dina vänner

  • 12
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!