Fotbollsstjärna i kläm

Den tyska integrationsdebatten rasar vidare i nya turer, dag för dag. Än hit, än dit.

Bilden av förbundskanslern Angela Merkel och fotbollsspelaren Mesut Özil etsar sig dock fast som symbolen för den lyckade, men svåra, integrationen.

Det började med Thilo Sarrazins omtalade bok  i slutet av augusti, det fortsatte med den nyvalde presidenten Christian Wulffs tal på enighetsdagen den 3 oktober. Islam är numera en del av Tyskland, sade Wulff till somligas förtret.

I måndags dök CSU-ledaren Horst Seehofer i Bayern upp med budskapet att Tyskland borde stoppa invandringen från Turkiet och de arabiska länderna.

Mitt i denna debatt har Tyskland i helgen spelat fotbollslands-kamp mot Turkiet, kval till EM. Huvudaktör blev Mesut Özil, ett geni på planen, men utanför en skygg 21-åring med sorgsna ögon.

Mesut Özils farfar var så kallad gästarbetare på 60-talet, mottagen med öppna armar av ett boomande Västtyskland som skrek efter arbetskraft.

Mesut Özil föddes i gruvstaden Gelsenkirchen, kickade boll i en så kallad Affenkäfig (apbur), en grusplan omgiven av ett högt stängsel, och debuterade i det tyska landslaget som 20-åring.

I matchen mot Turkiet på Olympiastadion blev han utbuad varje gång han rörde bollen. De många turkarna på läktaren såg honom som en förrädare; varför kunde inte Mesut precis som tvillingarna Altintop, också födda i Gelsenkirchen, spela för Turkiet?

Özil led synbarligen. Inför 75?000 åskådare och miljoner tv-tittare var han tvungen att stå för det val han gjorde som tonåring. I andra halvlek avgjorde dock Özil med sitt mål matchen till tysk fördel.

Efteråt kom Angela Merkel på besök i omklädningsrummet och där togs bilden.

”Mesut, nu är du en av oss”, skulle man kunna tro att hon säger när hon sträcker ut handen.

Så svulstigt skulle dock Angela Merkel aldrig uttrycka sig. Enligt dem som var på plats sade hon: ”Det kan inte ha varit lätt för er.”