Här värnas rätten att styra över sin egen bil

Bilarna proppar igen Peking och kväver staden. De senaste veckorna har tvåtusen nya bilar rullat ut på gatorna varje dag i en bilboom som bara vuxit i hastighet.

På fem år har antalet fordon fördubblats till 4,7 miljoner stycken. Bilen är en symbol för framgång och rikedom som ingen frivilligt avstår från, men nu är det inte roligt längre. En akut trafikinfarkt väntar runt hörnet.

Förr cyklade Peking, bil var för dyrt, det var fult att tjäna pengar och kommunistpartiet drog sig inte för att styra i invånarnas privatliv. I dag får bilpendlarna till och från arbetet vara glada om de håller samma genomsnittshastighet som på cykeltiden. Pengar är landets religion. Bilen är en dröm som ska förverkligas och partiet låter folk vara i fred så länge de inte blandar sig i hur landet styrs.

Till slut har Pekings trafikmyndigheter lanserat en rad förslag för att lösa upp köerna, och då ber de allmänheten om synpunkter. Det handlar om föga drastiska metoder som utbyggd kollektivtrafik, fler vägar och tunnlar och höjda parkeringsavgifter. Det handlar också om att förbjuda fler tjänstebilar för stadsförvaltningen, en bilflotta som i dag omfattar 700 000 bilar.

Dessa fordon används oftare än privata bilar, ofta för personligt bruk, och bidrar till trafikstockningarna. Ett välkommet förslag hos allmänheten, även om det hade varit bättre med en begränsning av framförandet av dem.

Andra förslag anses känsliga – som vägtullar i rusningstid och hårdare trafikbegränsning av privatägda fordon. Känsligast är att imitera metoden i Shanghai, som varje månad auktionerar ut 8 500 nya registreringsskyltar till högstbjudande till ett snittpris av 45 000 kronor.

Som i Shanghai blir det inte, fastslår redan Pekingpolitiker. De oroas av ilskan som förändringen skulle väcka i en stad där nummerskyltarna ännu kostar 500 kronor. Ändå är det rykten om Shanghaimetodens införande vid årsskiftet som eldat på bilförsäljningen i november och december.

De som drömmer om en bil behöver inte sitta bakom en egen ratt för att se att köerna växer för varje vecka. De inser att snart måste myndigheterna göra något. Bäst då att köpa bilen nu, har de resonerat, och få registreringsskylten för en spottstyver, i stället för risken att den kostar en förmögenhet nästa år.

Nej, bedyrar myndigheterna på nytt, ni ska slippa dyra skyltar som i Shanghai, men ytterligare begräsningar i trafiken måste det bli.

Inget är bestämt och något datum är inte satt för när beslut ska fattas. Rätten att äga en bil och köra den är en frihet som invånarna redan vant sig vid. Då är partiet hellre lyhört än enväldigt.