Stockholmsordlistan, vecka 44

Veckans ordlista i DN Stockholm. Eftersom ingen kommer undan.

Motionsplanering
Som DN kunde berätta i går har Karolinska institutet undersökt hur vanorna vad gäller vardagsmotion skiljer sig mellan stadens delar. Rensat för yttre faktorer som yrke och inkomst framkommer ett mönster: Folk i villa rör sig mer än folk som bor i lägenhet. Däremot rör sig folk mer i tätbebyggda områden, där bilberoendet är mindre. Den optimala stadsdelen ur motionssynpunkt vore således ett Kungsholmen med villor, men som landstingets Anton Lager konstaterar vore det lite svårt: ”Vi kan ju inte stapla villor på varandra.” En betryggande slutsats, på sitt sätt. Det perfekta samhället finns inte. De bästa samhällena är oftast de som inser just detta.

Matbilsinfarkt
Att Stockholms stad öppnade gatorna för 20 rullande matserveringar, så kallade ”food trucks”, har uppenbarligen gett mersmak. Dels hos stadens hungriga, dels hos politikerna. De 20 tillstånden ska under 2014 kompletteras med ytterligare 80. Fortsätter ökningen i samma procentuella takt blir det således 500 bilar 2015, 2 500 stycken 2016, och så vidare. Sedan är det förstås bara en tidsfråga innan det hela leder till en tacodoftande trafikinfarkt och krav på krafttag. Trängselskatt på ”food trucks” vore möjligen den mest samtida politiska åtgärden i en trendkänslig stad. Kom ihåg var ni hörde det först.

Tvärbaneklart
Tvärbanans förlängning från Alvik till Solna är klar! Ja, jo, det har förstås begränsat nyhetsvärde i och med att det var en i högsta grad väntad händelse – bygget har ju pågått länge – men ordlistan vill ändå uppmärksamma det. Att skriva om ett betydande spårprojekt som faktiskt är klart är ju betydligt ovanligare än motsatsen, så det gäller att passa på. Nästa gång det händer blir väl i oktober 2043, när tunnelbanestation Barkarby invigs av det 90-åriga trafiklandstingsrådet Christer G Wennerholm (M). Som sedan, på pressträffen efteråt, meddelar att han just tillsatt den 23:e utredningen kring hur den sedan 18 år färdiga Hagastaden ska spårtrafikförsörjas. Eller något sådant.

Sjöstadssvampar
Ett konstbråk har brutit ut i Hammarby Sjöstad. Det handlar om ett knippe färgglada, lysande ”svampar” som staden låtit placera ut längs en allé – till ett antal boendes stora förtret. ”Jag tycker inte alls att de passar in i miljön. Allt annat är så stringent i Sjöstaden med sten, järn och trä. Det är svart och vitt och så plötsligt står de här svamparna i plast och pastellfärger här. Grannar jag pratat med säger detsamma. De passar inte in”, säger en Sjöstadsbo till Södermalmsnytt. Och sammanfattar därmed, antagligen omedvetet, rätt så väl vad som händer med mentaliteten i ett mycket homogent område.

Centrumfest
Efter åratal av om och men är det nu klart att Mörby Centrum i Danderyd ska byggas ut. 15 000 kvadratmeter nya butiker ska det bli. Detta bara ett par månader efter att nordliga grannen Täby Centrum invigde sin senaste stora utbyggnad om 14 000 kvadratmeter affärer, som DN kunnat berätta om. Tuff konkurrens? Äsch. Stockholm nordost är ju en av Europas tio mest köpstarka regioner, så det finns säkert kundunderlag. Kanske är det lika bra att bygga ihop bägge centrumen? Då skulle behovet av utbyggd tunnelbana minska också – folk kan åka shoppingvagn halvvägs till innerstan, hoppa ner i tuben vid Mörby och fortsätta handla i City. Tjoho!

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Partiledarna om Simone

Stormen Simone är på väg in över Sverige. Stora delar av landet förbereder sig nu för fullt, men The Viktor Report hann få några snabba kommentarer* om situationen från partiledarhåll.

* * * * *

Fredrik Reinfeldt (M):
”Jag har noterat att Simone gör anspråk på att styra över tillståndet i stora delar av Sverige, men att hon vägrar att berätta hur det ska gå till. Jag tror att vinden kommer att vända i takt med att alternativen klarnar för väljarna.”

Gustav Fridolin (MP):
”Jag är beredd att avvara några hundralappar i månaden om det kan ge alla barn en egen vindby, i stället för att all blåst ska hamna hos några få på västkusten. Är inte du det?”

Annie Lööf (C):
”Det är typiskt sossarna att hålla på och utfärda klass 3-varningar för läget i Sverige. Med den rödgröna skattechocken stannar Sverige. Miljöpartiet vill beskatta allt som rör sig och på vägar, spår och flygplatser ser vi i dag konsekvensen av det.”

Jan Björklund (FP):
”Förfallet i meteorologin har pågått under decennier. Alliansregeringen har gjort historiska reformer för att komma tillrätta med det, men det tar tid att vända ett lågtryck över Atlanten.”

Stefan Löfven (S):
”Varenda ungdom i Sverige ska få känna känslan när klockan ringer 02.45 på morgonen, när man bränner sig i halsen på skållhett kaffe och sedan skyndar ut i motvind av orkanstyrka och får en flygande tegelpanna i huvudet. Med Socialdemokraterna får du en jobbigare morgon, men ett betydligt kortare liv.”

* Kan innehålla spår av påhitt.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Bostadsbristen är en social bomb

Lördagskolumn i dagens DN Stockholm.

Var ska vi bo? DN:s miniserie ställde frågan i veckan, och även om ett konkret svar uteblev gavs en översikt av de problem som skapat och skapar bostadsbristen. Sammanfattningsvis: Det ser kämpigt ut.

Bostadsfrågan seglar allt mer upp som en av politikens hetaste potatisar och en efter en hoppar tungviktarna – senast Ingvar Carlsson (S), som kräver nytt miljonprogram – in i debatten. Det gör de alldeles rätt i. Bostadsbristen är en tickande social bomb och skälet är enkelt:

Om bostäder betraktas som en ändlig resurs öppnar det för motsättningar. Vem har i så fall ”rätt” till en bostad i Stockholm – den som nyss flyttat hit, eller den som är född och uppvuxen här? Det är en frågeställning med helt annan sprängkraft än den om huruvida en andrahandsetta på Söder bör kosta 4 000 eller 6 000 kronor i månaden.

Bostäder är dock inte en ändlig resurs och sett utifrån kan hela situationen tyckas märklig – nog borde det väl finnas tillräckligt politiskt tryck för kraftfulla åtgärder?

Politiskt tryck finns förstås, men hur det ser ut skiljer sig mellan de kommuner som ytterst ska bära ansvaret. I småskaliga Danderyd och Lidingö kan du förlora val på att lova bostäder. Den som skulle försöka upphäva Bogesundslandets nyligen erhållna naturreservatsstatus och sätta 1960-talets exploateringsplaner i verket skulle förmodligen bli inspärrad i Vaxholms fästning för evig tid. Och så vidare.

I regionens redan täta kärna finns ett annat tryck, men hela saken kommer inte att kunna lösas genom ett klubbslag i Stockholms stadshus.

Den andra frågan gäller vad som byggs. Med samtidens krav blir byggkostnaderna numera så höga att även nya hyresrätter ofta blir ouppnåeliga för hushåll med små resurser. Så vart ska de ta vägen?

Hittills har svaret i första hand varit 60- och 70-talens förorter, men de står där de står och reproducerar inte sig själva i takt med att behovet växer. I stället blir de dyrare när nödvändiga renoveringar genomförs.

Få politiker ställer sig upp och säger att man vill bygga nya, storskaliga områden med den begränsade standard som skulle krävas för ett lågt hyresläge. Tacka för det – det är ju betydligt trevligare att tala om sjöstäder, upprustningar och miljöstadsdelar.

Frågan är dock vad alternativet är. Och om vi verkligen vill veta det.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (5)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-5 av 5

@Anonym, 07:19, 29 oktober 2013 Därför att billiga bostäder innebär att kommunerna måste sälja ut marken till lägre pris alternativt arrendera ut den och då kan man inte fylla kommunkassan med pengar och sänka skatten 5 öre till.

Janne, 12:08, 30 oktober 2013. Anmäl

Frågan journalisterna borde ställa är; Vart tog alla pengar som hyresgästerna betalt förutom kostnader för drift och underhåll, genom åren sedan byggnaderna blev klara? Bruksvärdeprincipen gjorde väl att allt räknades med och debiterades hyresgästerna? Det man betalade i hyra skulle ju räcka till både underhåll och nybyggnad efter 50 år, eller? Hur skulle det annars se ut privatägda hus? Vart tog pengarna vägen?

Igors vän, 14:01, 29 oktober 2013. Anmäl

Men samtidigt - den politiker som börjar lova billiga bostäder, låt vara med begränsad standard, i Stockholm skulle inte lida brist på röster i nästa val, om man säger så... Märkligt att de inte fattar att det är en högst gångbar valfråga.

Anonym, 07:19, 29 oktober 2013. Anmäl

[...] ska inte måla fan på väggen, även om Viktor Barth-Krons lördagskrönika sätter problemen i blixtbelysning. Och när vi år efter år underträffar bostadsbyggarplanerna, [...]

Så kan vi få fler bostäder | Rasmus (liberal) (Webbsida), 18:37, 26 oktober 2013. Anmäl

Alternativen vet vi redan om, Hyra in sig i ett litet rum, med osäkert kontrakt. Hyra en andrahandslägenhet och ej veta när en får lämna den och söka ny? Bo på en soffa hos kompis, sedan flytta till någon annan soffa. Inte ta jobb eller utbildning, för att sovplats saknas. Detta är den viktigaste frågan idag när det gäller våra #ungavuxna. Vi behöver billiga och enkla boenden för att de yngre ska kunna arbeta och högprestera studiemässigt. Annars knäcker vi en hel generation. Så jag frågar samma som du, vad är alternativet?

Anne Kekki (Webbsida), 10:48, 26 oktober 2013. Anmäl

Obefintligt samförstånd sökes

Sidan 2-kolumn i fredagens DN.

Den flög lite under radarn eftersom Moderaternas stämma pågick samtidigt, men Svenskt Näringslivs artikel på DN Debatt i lördags var faktiskt rätt festlig läsning. I korthet gick det ut på att man hyllade Socialdemokraterna och Stefan Löfvens ambitioner om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020, för att sedan presentera de politiska åtgärder S borde driva för att nå målet.

Eftersom det var vd Urban Bäckström som skrev så rekommenderades ”djärva tag” – avregleringar, skattesänkningar, kärnkraft – i ett paket som skulle placera S någonstans mellan Annie Lööf och Djingis Khan på vänster-höger-skalan. Annars kan man inte nå målet, slog Bäckström fast.

Eftersom Urban Bäckström i övrigt framstår som en intelligent person var artikeln antagligen mer avsedd som syrlig passning än som konstruktivt inspel. Ett sätt att säga att det räcker inte att ni skriver ”affärsplan” och värvar pragmatiska fackmän till ordföranderollen. Vi vill fortfarande ha högerpolitik.

Hur som helst var det en fin illustration av hur det kan gå om man driver ett så vagt budskap att man blir till projektionsyta för allehanda önskningar: Alla ser det de vill se, många hakar på och flertalet riskerar att bli besvikna.

Vilket förstås osökt leder oss in på Barack Obama.

Den amerikanske presidenten är förvisso måttligt populär i USA, där mindre än 45 procent tycker att han sköter sitt jobb, men i svensk politik är ”Obamakampanj” fortfarande alltings lösenkod.

Miljöpartiet har redan lanserat en stjärnvärvning till valledare som uppges ha knackat dörr för Obama. Nyligen var en annan Obamakampanjare, britten Matthew McGregor, i Stockholm för att sälja på Socialdemokraterna en ”digital verktygslåda” som ska hjälpa partiet att vinna valet genom sociala medier. Enligt Expressen är S intresserat, men tvekar eftersom verktygslådan är mycket dyr.

Borde man slå till? 2010 års Obamametoder föll visserligen platt, men just den här verktygslådan kanske är ett fynd.

Möjligen kan man börja med enklare och billigare medel. En ofta underskattad metod i politiken är att tänka ut vad man vill göra, varefter man berättar det. Om tillräckligt många människor tycker att det låter vettigt brukar det gå bra i valet.

Om sedan Urban Bäckström hör till målgruppen eller inte är ett mindre problem.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Stockholmsordlistan, vecka 43

Veckans ordlista i DN Stockholm. Eftersom något måste gå och gå utan att någonsin komma till dörren.

Maskförbud
Stockholms stad inför maskeringsförbud på sina arenor, meddelade man i förra veckan. En tydlig politisk markering och ett led i att komma tillrätta med huliganproblematiken? Ja, jo. Men kanske främst ett elegant och kraftfullt slag i luften. Faktum är ju att de som maskerar sig gör det för att vara anonyma just vid tillfället de begår en otillåten handling – i de flesta fall att bränna en bengalisk eld eller liknande, i undantagsfall att ge sig på någon. Åtgärden kan därmed misstänkas bli ungefär lika effektiv som ett förbud mot rånarluvor på banker. Tankarna går osökt till centerledaren Annie Lööf, som härom året konstaterade att i Sverige är det minsann förbjudet att vara kriminell.

Instagrampolitik
En stockholmare vid namn Anders har anmält Filippa Reinfeldt (M) till justitieombudsmannen. Detta sedan han blockerats från hennes konto på Instagram, vilket Anders anser strider mot offentlighetsprincipen. Anledningen till avstängningen misstänks vara att Anders skrivit ”kritiska kommentarer” vid bilderna (om det gäller bilderna på dagens lunch eller något annat framgår inte). Man skulle givetvis kunna avfärda hela historien med att alla inblandade uppenbarligen har för lite att göra. Tvingas ordlistan ta ställning blir utlåtandet dock så här: Offentlighetsprincipen är givetvis viktig att värna, men rätten att blockera jobbiga typer på bildtjänster i telefonen är oavvislig. Fria Filippa Reinfeldt.

Slussendiplomati
Slussen ska vara byggarbetsplats i åtta år – men kanske inte bara. Stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö (C) har fått igenom att åtminstone utreda möjligheten att upplåta plats för tillfälliga verksamheter under byggtiden, vilket skulle ge rockklubben Debaser möjlighet att fortsätta vid Slussen. Debasers ledning, som fram till nyligen drev kampanj mot Nya Slussen, säger sig vara mycket glada över möjligheten. Japp, du läste rätt – någon är GLAD i Slussendebatten! Plötsligt kan en oväntad diplomatisk lucka öppna sig. Med några fler kulturscener i byggdammet kanske vi alla till slut dansar in på Nya Slussens invigning, ackompanjerade av Benny Anderssons Orkester, samtidigt som Per Ankersjö mottar Nobels fredspris i Oslo.

Gärdesönskning
Hur ska Gärdets sportfält bli bättre och få fler stockholmare att idrotta? Det är inte ordlistan som ställer frågan, det är idrottsborgarrådet Kevius (M) som går ut i lokalpressen och önskar sig förslag. Då ska ordlistan självklart hjälpa till. Enligt stadens egen plan ska Gärdet göras ”populärt, trevligt och mer använt året om”. Det där med ”året om” är ett problem – mellan sommarens brännbollslängtan och vinterns skidspårsdugliga köld finns ju ett ganska stort tidsspann då ett sportfält är en rätt trist plats. Ordlistans förslag är därför en gigantisk sporthall, för allmänhetens bruk. Förslaget lär förstås få Ekoparkens vänner att gå i taket, men det sades inget om eventuell genomförbarhet i frågan.

Thaistad
De thaikrogtäta kvarteren kring Olof Palmes gata borde formas om till ett riktigt ”Thai town” à la New York, med flaggor, thailampor i träden, buddhistkapell och thailändska stuckaturer. Det tycker arkitektbyrån ”Vision Division” som tagit fram ett förslag. De spontana reaktionerna från Stadshuset är mycket positiva. Det kan Vi i Vasa-stan berätta. Ordlistan ser inga som helst problem med själva konceptet, men tror ändå att det lär dröja ett tag innan dylika påhitt blir verklighet. Förslagsställaren på arkitektbyrån heter Anders. Den entusiastiske politikern heter Per, och han påpekar helt rimligt att det är viktigt att dylika saker ”kommer under-ifrån”. (Den intervjuade thailändske krögaren verkar mest bli förvånad.)

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (2)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-2 av 2

Om Instagrampolitik: "Rätten att blockera jobbiga typer"? Har du hela bakgrund verkligen? Jag är tacksam för folk som Anders som har ork (obs, inte tid, men ORK!) att granska våra politiker. För övrigt har han svarat alldeles utmärkt i hans egen facebooksidan, hoppas att du har ork (obs, inte tid) att läsa och granska den.

Andrea Fantuzzi, 16:13, 25 oktober 2013. Anmäl

Hej Viktor. Jag skrev ett svar till dig, och postade även på Facebook: https://www.facebook.com/boandersljung/posts/10151622295586685 Mvh Anders

Anders Ljung (Webbsida), 14:09, 25 oktober 2013. Anmäl

Tolv Stockholm: Allt är enormt i Stockholms nya Colosseum

5cysr1c7gczqoabuec6bg9

Vad? Sista förhandstitten på ”Tolv Stockholm”.
Var? Under Tele2 arena i Johanneshov.
Varför? För att det är viktigt att folk har roligt.

Uttrycket ”bröd och skådespel” (på latin ”panem et circenses”) myntades, såvitt vi vet, av den romerske diktaren Juvenalis. Det syftade på makthavarnas drag att erbjuda mat och underhållning, exempelvis gladiatorspel, i syfte att hålla de breda folklagren lugna och avleda dess uppmärksamhet från eventuella missförhållanden i samhället.

Hade Juvenalis levt i dag hade han möjligen haft en och annan synpunkt på ”Tolv Stockholm”, den senaste pusselbiten i Stockholms stads satsning på Globenområdet som ”norra Europas nya nöjesdestination”.

Tolv Stockholm har hamrats fram i den yta som blev över, inunder, när man byggde Tele2 arena i en sluttning. Nöjescentret ska alltså bedrivas rakt under arenans spelplan, förhoppningsvis med en generellt muntrare stämning än i de slav- och djurtunnlar som på motsvarande sätt fanns under romarnas amfiteatrar.

När DN besöker centret på tisdagen är det fortfarande i hög grad en byggarbetsplats, men på lördag ska allt vara klart nog att möta allmänhetens anstormning. Så – vad är det?

Bland de nöjen som är i tillräckligt färdigt skick för ett test finns bland annat den enorma (”troligen störst i Europa”) sport- barens jumbotron-läktare (känns ungefär lika dumt som det låter), en bowlingbana som är som bowlingbanor är mest – om än med kloten rullandes ur hajgap – och en bana för ”upplevelsegolf”. Upplevelsegolf är alltså minigolf som vill vara lite förmer, och där betoningen ligger på ”upplevelse” snarare än ”golf”.

Banhindren är avbildningar av olika Stockholmsmotiv, som Stadshuset, Sergels torg och Globen. Visuellt har banan utformats med imponerande detaljrikedom, däremot har det kanske inte ägnats lika mycket precisionsarbete åt själva spelet. Utslagsplattor saknas och knappt ens en romersk här skulle lyckas få bollen igenom ”Stockholms stadions” maratonport. Å andra sidan är det lika för alla.

I övrigt: Stockholms största nattklubb, korvrestaurang med egen tillverkning, östeuropeiskt vodkakafé med karaoke. Ytterligare en sportbar, dock med italiensk i stället för amerikansk prägel. Dessutom ett ”race room”, en pingisbar, en ölhall med 50 kranar och sex ”interaktiva kapslar” för ”brand experience events”.

Allt som behövs för en riktigt rolig tillvaro, möjligen – så hur ska man någonsin kunna gå hem? Den detaljen är faktiskt också hanterad. I ”Bistro & Bo” erbjuds förutom vinbar även tolv hotellrum och fyra ”sovboxar”.

Juvenalis menade att den kultur som brödet och skådespelen skapade förebådade imperiets fall, eftersom den formade svaga medborgare. Den direkta orsakskedjan kan förstås diskuteras, men att romarriket så småningom skulle klappa ihop hade han ju rätt i.

Om detsamma gäller för det samtida Stockholm återstår förstås att se. Liksom om Tele2 arena med innandömen i så fall blir en lika piffig ruin som Colosseum.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Korv och upplevelsegolf åt folket

Studiebesök i dagens DN Stockholm.

Vad? Sista förhandstitten på ”Tolv Stockholm”.
Var? Under Tele2 arena i Johanneshov.
Varför? För att det är viktigt att folk har roligt.

Uttrycket ”bröd och skådespel” (på latin ”panem et circenses”) myntades, såvitt vi vet, av den romerske diktaren Juvenalis. Det syftade på makthavarnas drag att erbjuda mat och underhållning, exempelvis gladiatorspel, i syfte att hålla de breda folklagren lugna och avleda dess uppmärksamhet från eventuella missförhållanden i samhället.

Hade Juvenalis levt i dag hade han möjligen haft en och annan synpunkt på ”Tolv Stockholm”, den senaste pusselbiten i Stockholms stads satsning på Globenområdet som ”norra Europas nya nöjesdestination”.

Tolv Stockholm har hamrats fram i den yta som blev över, inunder, när man byggde Tele2 arena i en sluttning. Nöjescentret ska alltså bedrivas rakt under arenans spelplan, förhoppningsvis med en generellt muntrare stämning än i de slav- och djurtunnlar som på motsvarande sätt fanns under romarnas amfiteatrar.

När DN besöker centret på tisdagen är det fortfarande i hög grad en byggarbetsplats, men på lördag ska allt vara klart nog att möta allmänhetens anstormning. Så – vad är det?

Bland de nöjen som är i tillräckligt färdigt skick för ett test finns bland annat den enorma (”troligen störst i Europa”) sportbarens jumbotron-läktare (känns ungefär lika dumt som det låter), en bowlingbana som är som bowlingbanor är mest – om än med kloten rullandes ur hajgap – och en bana för ”upplevelsegolf”. Upplevelsegolf är alltså minigolf som vill vara lite förmer, och där betoningen ligger på ”upplevelse” snarare än ”golf”.

Banhindren är avbildningar av olika Stockholmsmotiv, som Stadshuset, Sergels torg och Globen. Visuellt har banan utformats med imponerande detaljrikedom, däremot har det kanske inte ägnats lika mycket precisionsarbete åt själva spelet. Utslagsplattor saknas och knappt ens en romersk här skulle lyckas få bollen igenom ”Stockholms stadions” maratonport. Å andra sidan är det lika för alla.

I övrigt: Stockholms största nattklubb, korvrestaurang med egen tillverkning, östeuropeiskt vodkakafé med karaoke. Ytterligare en sportbar, dock med italiensk i stället för amerikansk prägel. Dessutom ett ”race room”, en pingisbar, en ölhall med 50 kranar och sex ”interaktiva kapslar” för ”brand experience events”.

Allt som behövs för en riktigt rolig tillvaro, möjligen – så hur ska man någonsin kunna gå hem? Den detaljen är faktiskt också hanterad. I ”Bistro & Bo” erbjuds förutom vinbar även tolv hotellrum och fyra ”sovboxar”.

Juvenalis menade att den kultur som brödet och skådespelen skapade förebådade imperiets fall, eftersom den formade svaga medborgare. Den direkta orsakskedjan kan förstås diskuteras, men att romarriket så småningom skulle klappa ihop hade han ju rätt i.

Om detsamma gäller för det samtida Stockholm återstår förstås att se. Liksom om Tele2 arena med innandömen i så fall blir en lika piffig ruin som Colosseum.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Förnyelsens fångar

Rapport från moderatstämman i Norrköping. Ur söndagens DN.

För att vara ett parti i opinionsmässig motvind är humöret gott hos Moderaterna – åtminstone utåt sett. I partistämmans programblad sitter hela 158 av 218 delegater och ler, mer eller mindre forcerat, från sina pressbilder. Även väktarna har ett smil till övers, för att inte tala om de lokala ungdomsförbundare som enrollerats i garderoben.

God stämning råder även i övrigt. Intrycket är att den typiske stämmobesökaren är en halvung person med håret i ordning, ljusblå till vit skjorta och ett av hårda drillningsläger i Almedalen utvecklat sinne för så kallat kallprat. Många är fenomenalt skickliga på kallprat. Man kan nästan föreställa sig hur de bemöter en aggressiv personrånare med ett ”jaha, så du är i kontanthanteringsbranschen, spännande, jag har ett par bekanta som också är i kontanthanteringsbranschen, ni kanske skulle kunna ses över en lunch och se om det finns några intressanta samarbeten att kika på”, och så vidare, till dess rånaren ger upp, ursäktar sig och flyr till närmaste bar med ett visitkort som enda byte. Nästan, i alla fall.

Till det kommer att den nymoderata kulturen har vissa drag av framgångsteologi. Du skall icke svartmåla, Anders Borgs rike är nära!

Det heter ofta att Moderaterna saknar idéer. Det är delvis orättvist; partiet existerar på grund av idéer och här ägnar de hela dagar åt att diskutera dem. Att ett sjuårigt regeringsprojekt främst har mer av samma att erbjuda är egentligen inte så konstigt – motsatsen vore däremot underlig.

Samtidigt är bilden av stagnation i hög grad självförvållad. Mantrat om den förnyelse man genomgått och ska fortsätta genomgå har skapat en lika luddig som omöjlig förväntan. För hur skulle egentligen en ständig förnyelse – i den bemärkelse som man ursprungligen använde ordet, alltså för den ekonomiska vänstersvängen i mitten av 00-talet – se ut?

2014: Lova allt framtida reformutrymme till vården? 2018: Riva upp de egna jobbskatteavdragen? 2022: Införa marxism-leninismen?
Nya Moderaterna har blivit fångar i sin egen plattitydretorik.

Förnyelsepratet har dock tonats ned nu på sistone. I stället ska konfliktnivån upp och då får man ta de vapen som redan finns i lådan. Det framstår mer och mer som att valet 2014 blir ett slags folkomröstning om Socialdemokraterna, med M som drivande på nej-sidan.

Hur blev det så? Partiets analyschef Per Nilsson ger en ledtråd när han visar grafer över hur väljarna ser på partierna. De visar att M tappat förtroende inom de flesta områden, samtidigt som S ligger kvar på ungefär samma nivåer som tidigare. ”Vi har blivit sänkta, men de har inte lyft”, lyder analysen.

Den outtalade slutsatsen lär vara att det nu är dags att sänka tillbaka. Må det minst impopulära alternativet vinna.

På fredagsmorgonen kommer politikens husbibel Fokus ut, med en M-ballong och en nål på omslaget. Inuti låter blytunga partinamn i den äldre generationen meddela att dagens M-ledning sålt smöret och tappat det politiska kapitalet. Det är inte muntert.

Stämningen är dock tillbaka när alliansledarna strax efter lunch gör gemensam entré till Aviciis hit ”You make me”. Man håller ett scensamtal på temat ”Nu när allt är så fantastiskt, finns det något ni skulle vilja göra ännu bättre?” och Jan Björklund skickar skojiga bilder till Stefan Löfven.

Den som vill dra långsökta paralleller mellan orkestern som följde Titanic i djupet och föreställningen i Louis de Geers kongresshall, ett bygge som står med grunden en bit ner i Motala ströms uppdämda vatten, kan förstås göra det.

Tidigare i veckan började provvalet till riksdagslistorna runt om i landet. Många vill vara med, samtidigt som ett lägre valresultat och förlorat regeringsinnehav skulle innebära att mängder av fina poster går upp i rök. Givetvis kurras det en del under den stjärnögda fasaden.

Kvällsmingelsamtalet mellan en tidigare och en nuvarande topptjänsteman är möjligen illustrativt för den interna debatten: Ni är för defensiva! Det är vi inte alls!

Å andra sidan är det grunt i Motala ström. Livbåtar finns, ofta till pr-branschen, och där borta står visst någon från Prime. Skål.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Alla paroller behövs

”Alla behövs”. Så lyder nya Moderaternas nya slogan, synlig på varenda vägg, skärm och talarstol i kongresshallen i Norrköping.

En ren stöld av Socialdemokraternas ”Alla ska med” från valrörelsen 2006, menar förståsigpåare, och lägger ytterligare ett indicium till kedjan som ska visa att Fredrik Reinfeldt egentligen är Göran Persson.

Men stämmer det verkligen?

Alla ska med” är en order. Den stadgar att samtliga ska till punkt X och lämnar inget utrymme för undantag.

Alla behövs” stipulerar visserligen att samtliga är välkomna att bidra till X, men förpliktigar sig inte att ta ansvar för den som av någon anledning inte går i takt.

Petitesser? Möjligen. Eller också den tydligaste förklaring vi får av de ideologiska skillnaderna mellan S och M.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-1 av 1

Jag tycker inte det låter mer som Centerpartiet, från deras inofficiella kampsång - Lokalsamhällesvisan från 1970-talet... :-) " "Vi måste bygga ett lokalsamhälle för gemenskap där alla behövs. Där ingen är ensam och utanför, där ingen är arbetslös. Vi måste alla hjälpa till, för att vi målet ska nå. Men det är lång tid att kämpa och det är lång väg att gå."

Markus "LAKE" Berglund (Webbsida), 18:27, 18 oktober 2013. Anmäl

Moderatstämman i bilder

The Viktor Report fortsätter sin bevakning av Moderaternas stämma i Norrköping. Här är ett axplock av mer eller mindre intressanta detaljer som övriga medier av oklara skäl avstått från att rapportera om.

Förbud mot ”organiserat tiggeri” är ett förslag som ofta återkommer inom Moderaterna. Möjligen borde man börja med att rensa upp i de egna leden.

Nya Moderaterna möter de gamla: Mellanmjölken serveras genomgående i champagnehink.

Är du nyfiken på Twitter kan du slå dig ner i den särskilda Twitterloungen, som består av två stolar och ett bord. Nyfikenheten har såvitt The Viktor Report sett varit måttlig.

Som brukligt är en radda aktörer på plats för att medelst monter och lösgodis övertyga delegaterna om sin förträfflighet. Här är det Carema som jobbar in sitt nya varumärke.

Moderaternas europaparlamentariker – i alla fall de som vill bli omvalda – kampanjar friskt under kongressen. Här är det veteranen Gunnar Hökmark som förklarar att han verkat för frihet sedan 1952. Vill du stötta honom kan du göra det i en stilsäker rosa ”hoodie”.

Anna Maria Corrazza Bildt säger, om någon lyckats undgå det, ”basta till matsvinnet”. Här genom såväl bärkasse som förkläde och matlåda.

Mest innovativ kampanjprodukt har dock snuskämpen Christofer Fjellner. Detta är en ”handspritpenna”, som man kan använda för att spreja desinficeringsmedel på händerna. ”Perfekt i europaparlamentet, alla hälsar på alla så det är en riktig smittohärd”, förklarar Fjellner för bloggen.

Trendspaning: Stockholms länsdelegater uppvisar en enhetlig linje.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (6)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-6 av 6

mm, 18:33 - Kanske just därför.

Klimpen, 19:27, 18 oktober 2013. Anmäl

Kanonreport. Men tyvärr var reporten hemskt slarvig beträffande den sista bilden, enhetligheten är ju usel. Torbjörn och Mats är vända üt fel hüll! Torbjörn verkar vara en riktig motvalsare för han har ju slips! Eller vill han med slipsen signalera att han tillhör nügon extra konservativ falang? Och Paul avviker ju kraftigt frün enhetslinjen med sin mörka skjorta, precis som Douglas är smütt subversiv med sitt lünga hür, en riktig rebell uppenbarligen, kanske företräder "Gröna Moderater"? Förresten syns det lite düligt, men har inte Leif glasögon ocksü? Här krävs rättning i leden!

Mikael, 18:42, 18 oktober 2013. Anmäl

Vad spelar det för roll vilket kön delegaterna har? Det handlar om kompetens. Sluta vara trångsynt och se bortom könen.

mm, 18:33, 18 oktober 2013. Anmäl

Enkel men jävligt rolig rapport. :)

Anonym, 17:11, 18 oktober 2013. Anmäl

Med anlending av den sista bilden, var är kvinnorna i Stockholms län?

Lars, 16:22, 18 oktober 2013. Anmäl

Wow, de är verkligen samma överklassparti som de alltid varit :o

david, 15:18, 18 oktober 2013. Anmäl