På auktion med Nya Batongpartiet

 trygghet7Finansministern flankerad av Säpokille.

GÖTEBORG. Så stod de då där, han som folk tror kommer efterträda Stefan Löfven och hon som förmodligen kommer att göra det.

Med sig hade de en ”Plan för fler poliser och ökad trygghet”, kärnan i hela kongresstemat. Den visade sig innehålla diverse satsningar som ska leda till 10 000 fler polisanställda år 2025.

TV4 ställde den uppenbara frågan: Ni har ju tidigare klagat på oppositionens ”budgivning” om polisen, ger ni er inte själva in i en sådan budgivning nu?

Anders Ygemans svar:

– Nej, jag ser det mer som att vi avslutar den.

Hycklande, arrogant, maktfullkomligt? Ja, fast lite roligt också. Och dessutom förmodligen korrekt i sak.

I dagens Expressen skriver Torbjörn Nilsson om hur Socialdemokraternas stadiga förflyttning åt lag-och-ordning-hållet riskerar att kväva ihjäl det utrymme där Moderaterna tänkt bedriva valrörelse. Precis som Moderaternas egen förflyttning högerut slog ihjäl den barska lucka som Kristdemokraterna försökte ta 2015.

Den som tvivlar på att det ligger något i den spaningen kan notera följande meningsutbyte mellan Muf:s ordförande och M:s rättspolitiska talesperson, omedelbart efter presskonferensen.

trygghet6Det ska sägas att det fortfarande är långt till nästa val. Hur långt? Tja, säg så här: Backar man klockan lika långt som tiden fram till valet så hamnar man i början av november 2015. Det vill säga på den tiden då Socialdemokraternas Europa inte byggde några murar, vi klarade allt tillsammans eftersom ”vi hade gjort det förr” – någon trygghet i en ”ny tid” behövdes således inte – och Moderaterna var ett 27-procentsparti som ansågs fiska i grumliga vatten.

Men visst. Fortsätter utvecklingen som nu verkar det som att 2014 års valrörelse, som handlade om huruvida det var bra eller dåligt med halverad arbetsgivaravgift för ungdomar, följs av en valrörelse där debatten bränner till som mest på frågan om den femte nya polishögskolan borde ligga i Dalsland eller i Norrbotten.

trygghet5Ej autentiskt kongressmaterial. Än.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Principiell principlöshet för framtiden

stefanStefan Löfven looking at things.

GÖTEBORG. Även biståndspengar i sjön ger ringar på vattnet, säger en partitjänsteman som förmodligen vill vara anonym.

Det är skämtsamt menat, och det är ungefär så roligt som det blir under de inledande dagarna av S-kongressen i Göteborg.

Stämningen är, naturligtvis, dämpad. Stridsviljan dämpas och kompromissviljan ökar när sammanhållning och gemenskap prioriteras i spåren av vedervärdigheterna i Stockholm. Samtidigt ska demokratins kvarnar mala vidare, det är uppmaningen, och så sker.

Rolig, om än på ett oavsiktligt sätt, är förresten inledningen på de riktlinjer om ”Framtidspartiet” som antas under kongressens första dag:

”Projektet Framtidspartiet inleddes 2012 med målet att långsiktigt utveckla Socialdemokraterna till att vara det parti som har svaren på framtidens utmaningar. Genom att använda det traditionella socialdemokratiska framgångsrecept på ett sätt som är relevant för samhället i dag blickar vi framåt och ser att våra största insatser ännu ligger framför oss.”

Fritt översatt: Vi kände att vi behövde göra något, så vi hittade på ett ord, det hjälpte dock inte, än, men skam den som ger sig.

Apropå ordens makt eller vanmakt är det ingen slump att Socialdemokraterna är så bra på att nå kompromisser. Det mycket breda partiet har utvecklat en svåröverträffad förmåga att hitta formuleringar som alla kan stå bakom, även om de tycker två eller flera oförenliga saker.

Ta migrationspolitiken. På förhand sedd som den stora konfliktfrågan: Ska den nya, hårdare politiken fortsätta, eller ska man – minst – återgå till tidigare års generösa politik? Det borde inte gå att hitta en kompromiss här, men det är inget hinder för Socialdemokraterna.

Enligt beslut är det exempelvis nu Socialdemokraternas ”principiella inställning” är att permanenta uppehållstillstånd och rätt till familjeåterförening är av godo. Detta gör kritikerna glada. Betydelsen i praktiken blir dock noll, eftersom politiken samtidigt inte ”kan” avvika nämnvärt från EU:s politik i övrigt. Ingenting talar som bekant för att detta EU plötsligt skulle få för sig att med acklamation anta Sveriges flyktingpolitik anno 2014.

Mycket praktiskt, ändå. Morgan Johansson och Magdalena Andersson kan nu gå till val på att de skapat ”ordning och reda” efter ”Fredrik Reinfeldts invandringspolitik”. SSU och Socialdemokrater för Tro och Solidaritet kan samtidigt sova gott, i förvissning om att Partiet i själ och hjärta är gott.

Det andra förhandsbråket gällde vinster i välfärden. Partiledningens försök att fokusera på skolan tillbakavisas också av kongressen, som talar om att det ska gälla även vård och omsorg. Men exakt vad är det som ska gälla?

Det som ska stoppas är ”vinstjakten”. Och vad är det? Vad utgör en ”vinstjakt”? Här kan man tänka sig att tolkningarna går isär.

Där en ser alla former av överskott i företag som slug ”vinstjakt” kanske en annan ser att ”vinstjakt” är en särskild form av avart – tänk direktörer som med eld i blicken springer genom skolkorridorer och sliter upp golvplankor och klädhängare för att sälja på svarta byggmarknaden.

Beroende på vad man läser in i texten uppenbarar sig alltså ett mycket brett spektrum av tänkbara politiska åtgärder i frågan. Man behöver inte vara alltför konspiratorisk för att ana att den som en gång formulerade termen ”vinstjakt” hade det i åtanke.

Så kan man, lite grovt, sammanfatta mycket av kongressarbetet. Det gäller att med oerhört kraft och noggrannhet hitta formuleringar som gör att alla kan känna sig som lagom mycket vinnare, men som ändå är så vaga i konturerna att ledningen vid behov kan göra i praktiken vad som helst, beroende på vad man för dagen bedömer ligger i partiets och landets intresse.

Huruvida betraktaren sedan ser det som en elak beskrivning, eller tvärtom som en hyllning till pragmatisk reformism, är en annan historia.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!