Sista stöten

VISBY. Visita, organisationen som förr gick under det begripliga namnet Sveriges hotell- och restaurangföretagare och som nu har Maud Olofsson som ordförande, har satsat hårt under årets Almedalsvecka.

Var och varannan krog är tapetserad med uppmaningar till ledande S-företrädare att prata om det man kallar ”dubbelstöten”, det vill säga oppositionens förslag att slopa de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga och att återställa krogmomsen till den nivå (25 procent) som gällde före halveringen 2012.

En lite märklig uppmaning, kan man tycka. Det är ju inte så att Socialdemokraterna inte pratat om saken tidigare. Den kommer upp i varenda debatt och då lyfts argumenten för och emot av respektive sida. Socialdemokraterna pratade om krogmomsen även i Almedalen, även om man inte gjorde det på det sätt Visita hoppats.

På söndagen var det hur som helst dags för Visitas politiska gren, Centerpartiet, att avsluta veckan i Almedalsparken.

Det var som det brukar: Kaffe och kaka och lotteri, och garanterat också veckans högsta andel faktiska gotlänningar i publiken. Det beror förstås på att de flesta stockholmare åkt hem, men också på att Centerpartiet är starka här. I valet 2010 röstade 14,64 procent på C som därmed blev tredje största parti i överlägsen stil.

Annie Lööf talade om det hon brukar tala om, ja till ”närodlad politik” och nej till socialistisk cigarettrök (det var ett slags metafor), och hon gjorde det på det sätt hon brukar, engagerat men lite styltigt och utan överdriven konkretion.

Hon nämnde den där dubbelstöten, naturligtvis, men bäst gensvar fick en passionerad utläggning om att sluta klyftan mellan Täby och Ljusnarsberg.

Vad det nu betyder i praktiken.

Nej, nu går vi och badar.

Bloggen och upphovsmannen är åter i augusti.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Förändringens vind fläktar lite lätt i sommarstiltjen

VISBY. Framåt Almedalsveckans slut skiftar Visby karaktär, eller återgår kanske snarare till normalläget.

Förändringen märks i det visuella: genom att andelen grälla t-shirts med tryckta krav på skattemedel minskar, till förmån för vanliga hederliga kortärmade skjortor. Mest frekventa accessoar är inte längre en flygbladsbunt utan magväska.

Skiftet märks även i ljudbilden. Konsultsvenskan (”sett över tid är det graden av innovation som avgör en organisations förutsättningar att vara livskraftig”, etc) ersätts alltmer av det normala sommartungomålet innanför Visby ringmur: Tyska. Här är var hörs även några ryskspråkiga grupperingar, dock utan synbara intentioner till separatism.

Som av en händelse är det då dags för militärens advokat och Gotlands försvarare, Jan Björklund, att äntra podiet.

I dag är det dock varken patriotmissiler, Nato eller ens rysk gas som står på agendan. I stället får vi höra något så ovanligt som ett sammanhållet Almedalstal, som inte bara räknar upp alla politikområden som bör räknas upp utan också placerar dem i ett överordnat tema: i det här fallet sammanfattat som ”feminism utan socialism”.

Den lilla men sammansvetsade folkpartifamiljen ser ut att trivas i solskenet när de får bekräftat det de redan visste: Det är liberalerna som varit jämställdhetens främsta förkämpar i hundra år, de är det fortfarande och FP är som alltid den ledande antisocialistiska och allmänt vettiga kraften i det här landet, allt annat är ett 50-årigt missförstånd.

Nej, det där sista säger han förstås inte, men det är alltid underförstått.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

När alla vännerna gått hem

VISBY. Konkurrensen är tuff på den öppna politiska marknaden.

När man hör Jonas Sjöstedt är det alltid svårt att tänka sig att han leder ett parti med icke oansenliga inslag av revolutionära knallhattar – ungdomsförbundet tycks för närvarande vara i imploderande tillstånd på grund av en spricka mellan en fraktion som inte tar avstånd från våld och en annan som tar avstånd från gruppen som inte tar avstånd från våld – och av folk som är äldre men fortfarande inte vill skilja på Castros Kuba och en demokratisk säck potatis.

I fjol stod Sjöstedt på Almedalsscenen och betonade vikten av ett blomstrande näringsliv. I övrigt känns han mest som en slagfärdig och välartikulerad version av ett sådant där kritiskt distriktsombud som blir överkört på Socialdemokraternas kongresser.

Vilket förmodligen är meningen.

I dag pratar han – som alltid – om att stoppa vinsterna i välfärden. När andra slåss mot stämpeln som ”enfrågepartier” har V med berått mod och kommunikativ tydlighet tagit på sig manteln själv.

När man bestämde sig för den strategin var frågan mer ohotad på dagordningen än i dag, men om de grönrosa pratar om annat och S står med bägge fötterna i mittenklaveret borde det inte vara alltför galet tänkt.

I kväll konkurrerar Sjöstedts tal med VM-kvartsfinalen mellan det gamla poplaget Tyskland och det nya poplaget Frankrike. En bekant situation, V har ju på sistone hamnat i lä för vinden kring Miljöpartiet (Tyskland) och Fi (Frankrike).

Men kommer då Socialdemokraterna (hm… England?) vilja samarbeta?

Att så gott som varenda S-märkt individ redan har flytt ön kan möjligen vara en indikation.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (3)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-3 av 3

Inte en siffra rätt! Vilken journalist!

Anonym, 06:20, 5 juli 2014. Anmäl

Vänstern är det ända alternativet för en bra sjukvård och välfärd. Hur kan det vara okej med att företag ska tjäna miljoner på våra skattepengar?

Anonym (Webbsida), 02:51, 5 juli 2014. Anmäl

Jag tror Sjöstedt gör rätt. Även om jag inte håller med om att vinster är fel i vården (läkare tjänar bra med pengar, likaså läkemedelsbolag och företag som tillverkar medicinsk utrustning). Men miljöfrågorna har dom svårt att konkurrera om med mp, feminismen har Gudrun i sitt grepp och jobben lär sossarna vara mer trovärdiga om.

Hasse, 17:19, 4 juli 2014. Anmäl

Dagen efter, sommaren före

VISBY. Morgonluften blandade höstlig krispighet med baksmälla. En barsk östersjövind lät meddela att det var dags att vakna.

Några timmar tidigare hade Carl Bildt fått ungdomsförbundare euforiska genom att på scen dansa till Swedish House Mafias ”Who’s gonna save the world tonight?”.

Alliansen hade för första gången på fyra år besegrat Socialdemokraterna i ett så kallat ”DJ-battle”, en sponsrad krogtävling som går ut på att diverse profiler från respektive sida spelar ett antal hits och sedan vinner den vars sympatisörer skickat flest sms till ett betalnummer.

Festen hade fortsatt i kongresscentret intill, där rikets bärande människopelare bjudit upp till vad som möjligen blir det gamla etablissemangets sista vilda dans.

Nu var det ny dag, men kulmen för konceptet Almedalsveckan var passerad. Slitna konsulter drog omkring i gränderna med resväskan i hand och blicken i fjärran. Andra vankade runt i väntan på att den abonnerade finlandsfärjan skulle lätta ankar och stäva hemåt, mot vardagen, eller möjligen en mer vardaglig semester.

Almedalsveckan – inte konceptet, utan praktiken – fortsatte dock som vanligt. Det var Moderaternas dag och i DN-tältet stod en alert Anna Kinberg Batra (hon hade inte varit på efterfest) och pratade om propositionsordningar.

Riksbanken sänkte räntan drastiskt, men såvitt vi förstått hade inte heller det något med efterfesten att göra.

Sedan kom Fredrik Reinfeldt. Han har tidigare pratat om framtiden främst som ett problem, men har nu bestämt sig för att bygga Sverige på bredden och tvären de kommande 20 åren.

Var det fortfarande någon som lyssnade?

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Skräck och avsky i Hallsberg

Illustration: Sveriges regering.

VISBY. Det amerikanska begreppet ”gerrymandering” betyder, ungefär, att ändra på valkretsar för att gynna det egna partiet.

Sådana tilltag är mer kända där än här, men en snabb blick på kartskissen för framtidens höghastighetståg – presenterad av alliansledarna på onsdagen – kunde ge den konspiratoriskt lagda lite bränsle:

Genomförda skulle de nya banorna mellan Stockholm, Göteborg och Malmö underminera och eventuellt utarma starka vänsterfästen som Hallsberg och Laxå, och i stället gynna utvecklingen i mer borgerliga metropoler som Linköping och KD-bältets Jönköping.

Så långt tänkte nog inte alliansen. S i Hallsberg (49,8 procent i kommunalvalet 2010) riktade via sitt Twitterkonto ändå skarp kritik mot hela idén. ”Vansinnig prioritering”, löd omdömet.

Stämningen i presstältet var i vilket fall hög – åtminstone på scen och innan folk hade oskicket att påminna om att regeringen tidigare sågat idén om höghastighetståg – och man väntade nästan på att statsministern som brukar varna för visioner skulle lämna manus och föreslå en bro till Gotland.

Ute i regnet stod Miljöpartiet och pratade om ursprungsmärkning. Det var deras dag, men kampen om de stora rubrikerna utkämpas krona för krona och för en gångs skull var det alliansen som vann: MP:s ekologiska jordbrukssatsning à 200 miljoner stod sig slätt mot de borgerligas halva biljon tågkronor.

Eller vad det nu landar på. Om det landar. Himlen sprack upp, i alla fall.

Ett rejält infrastrukturpaket – den vardaglige medborgarens svar på drömmar om revolutionen?

Vi får väl se hur det blir. Vi, och socialdemokraterna i Hallsberg.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (2)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-2 av 2

Det är en sak att ändra på valkretsar och en annan sak att rita om kartan över Sverige. Norrland har försvunnit och fältropet är "Vi binder samman Sverige"!

Hasse, 08:53, 3 juli 2014. Anmäl

Vi , socialdemokraterna i Hallsberg och stackars markägarna längs nydragna linjer, kossorna lär få svindel i blicken..

E, 21:53, 2 juli 2014. Anmäl

Vem är egentligen rockstjärnan här?

VISBY. För att vara erkänd ”rockstjärneekonom” gör Thomas Piketty ett mycket väluppfostrat intryck.

Hans föreläsning inleds med ett tio minuter långt förbehåll om forskningsmetoderna och han är noga med att påpeka att det ofta finns flera sidor av saker och ting. Under tisdagens intervjuturné kommer han i god tid och svarar artigt och glatt på alla frågor.

Hans forskning om ekonomisk ojämlikhet har blivit vänsterbränsle, men Piketty är ingen radikal. Man förstår alltså varför just Socialdemokraterna och LO älskar honom: Det GÅR alltså att bli hipp – även för en sosse!

Vilket förstås osökt får oss in på Gudrun Schyman, den så kallade vänstervindens främsta turbin.

Schyman kommer efter Piketty till DN-tältet och pratar tvärtom i idel färgstarka uttryck: Öppna gränserna, bryt underordningen. Ni vet.

Pressad om hur och när saker ska ske blir det omedelbart vagare: Varken öppna gränser eller nedlagt försvar ska ske i ett slag, men någon – med vilket avses Fi – måste verka i den riktningen på sikt.

Det låter med andra ord lite som det där idéprogrammet som Centern höll på med härom vintern, fast den här gången med begeistrad hejaklack.

Ingen kommer undan Olof Palme, skaldade Göran Greider, men i Visby 2014 är det Gudrun Schymans ande som svävar i varje gränd. Hela vänstern och några till försöker tala hennes språk, vilket originalet förstås är mycket nöjt med.

Skillnaden ligger ju inte så mycket i valet av ackord eller textens innehåll som i framförandet och i den stämning som skapas i mötet med publiken.

Vilket väl är den rimliga definitionen av en rockstjärna.

Foto: Roger Turesson.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (2)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-2 av 2

En rockstjärna som är en seriös musiker, skulle aldrig kunna använda så många falska ackord som Gudrun Schyman. Tids nog lär förhoppningsvis även de tondövaste journalisterna upptäcka det.

Nils Bor, 07:14, 2 juli 2014. Anmäl

Gudrun Schyman är en skicklig politiker och hon vet att F! har allt att förlora på att precisera sig. Och vilken svensk journalist skulle ha hjärta att försöka få vettiga sva, nu när riksdagen är så nära?r

Hasse, 20:03, 1 juli 2014. Anmäl

Hägglund kan överleva oss alla

VISBY. Kristdemokraternas dag börjar, inte helt oväntat, trögt.

I SVT:s morgonsoffa tvingas Göran Hägglund påminna om att det där förslaget om ”maxtak” i förskolan, som S lanserade med buller, bång och mediekarusell under söndagen, det lade faktiskt KD fram redan under förra årets Almedalsvecka.

Sådan är hans lott. Det politiska minnet är kort, och kanske extra kort när det gäller KD.

Någon draghjälp kom heller inte från den Ipsos-mätning som visade att KD riskerar ett valresultat på nedåt 2,2 procent om de osäkra sympatisörerna drar sig undan. Lägst av alla.

Inte för att det verkar påverka humöret. Hägglund rättar till glasögonen, tar upp mobilen, fotograferar nöjt de hopträngda journalisterna och gör ett nytt försök: Utred Nato! Förstatliga landstingen!

Precis som i fjol, alltså. Men visst, det har ju inte hänt än.

Göran Hägglund har varit partiledare i över tio år. Endast Fredrik Reinfeldt har suttit längre. Under större delen av tiden har KD befunnit sig i en till synes permanent kris och Hägglund har fått ägna mer tid åt att kommentera riksdagsspärren än riksdagspolitiken. Han har utmanats internt, vunnit med 198-88 på ett extra riksting, suttit kvar och gnetat på.

Till skillnad från Reinfeldt ser Hägglund ungefär likadan ut nu som förr. Han verkar till och med tycka att det han gör är rätt kul.

Å andra sidan: Alf Svensson satt i över 30 år. Man kan nästan se Almedalen 2034 framför sig, när en aningen grånad Göran Hägglund rättar till glasögonen och drar en självironisk oneliner om senaste Sifo.

Han har nog inte evigt liv, men möjligheten finns att han överlever oss alla.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (4)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-4 av 4

Skärpning, DN. Betalar en hygglig slant för att få DN hemkörd. Då måste man väl kunna ställa något krav på skribenternasförmåga. Detta ska vara "en bakning sv svenska valet". Jovars, mest trams och hånfullhet. För vem skriver denne Viktor B-K? Sannolikt för personer som "Madde på Strandvägen". Definitivt inte för tänkande människor som vill ha en någorlunda seriös och objektiv kommentar om de partier som ändå står för ett öppet och demokratiskt samhälle.

Wadis, 10:17, 1 juli 2014. Anmäl

Avdankade frikyrkopastorn Sievert Öhholm drömmer sig tillbaks i Aftonbladet " – Jag talar om manligt och kvinnligt. Vad händer med våra unga pojkar om man inte ger mannen en identitet, och om man då fullföljer det med samkönade äktenskap och att inget har någon betydelse. Då har vi det här med risk för nazism." Så samkönade relationer/giftemål är ett tecken på nazism? Med sådana vältaliga stödjande kristna vänner behöver KD och Göran H. inga fiender - år 2014.

Bedrich, 16:48, 30 juni 2014. Anmäl

På min näthinna är det en ännu mer grånad Lars Adaktusson som drar den åldrade handen genon de nyfönade hårtestarna. Han talar sålunda: "Samkönade äktenskap, det är de samkönade äktenskapens och HBTQ-aktivisterna och Jonas Gardell som förstört de 10000-åriga kristna värderingarna och suddat ut könsmedvetenheten och låtit allt gå åt Helvete".

Madde på Strandvägen, 16:18, 30 juni 2014. Anmäl

Göran Hägglund verkar vara den mest sympatiska partiledaren. Men eftersom han leder KD lär han få kommentera riksdagsspärren även i fortsättningen.

Hasse, 15:53, 30 juni 2014. Anmäl

Nationell samling för en bred samsyn om trepartssamtalet

VISBY. Man ska hålla ett paraply över den som står i regnet, brukade Håkan Juholt säga.

Det var en metafor, men på Socialdemokraternas dag 2014 kan den även tolkas bokstavligt: Visby är insvept i en kompakt dimma och piskas av ett regn som pendlar mellan skur, störtskur och monsun.

Mitt i väderinfernot står Stefan Löfven trygg och torr. Han gör ju oftast det.

Juholts efterträdare är ett slags kommunikativt geni, trots att han ibland snubblar på orden och kanske egentligen inte har kommunicerat så mycket – eller just därför.

(Tidigare på dagen har vi dock fått veta att S ändrar valstrategi och nu ska börja tala om sin egen politik i stället för att, som planerat, fortsätta klaga på regeringen fram till augusti. Stefan Löfven har sedan han tillträdde för 30 månader sedan haft stigande förtroendesiffror och det ska förstås bli spännande att se vad som händer nu.)

Löfven har hur som helst vissa unika och svårdefinierade retoriska kvaliteter: Han skulle förmodligen kunna bjuda in till ”trepartssamtal” om kärnvapenexport eller tala om behovet av en ”bred samsyn” kring en invasion av Polen och folk skulle spontant tänka att jo, det där låter ju rimligt och sansat.

Den här gången är det skolan som ska ordnas genom bland annat en ”nationell samling”. Ett fantastiskt begrepp, som signalerar handlingskraft och samtidigt inte betyder något.

”Maxtak” för barngrupper i förskolan är däremot en förpliktelse – och förstås ett perfekt rubrikord till det hundratal journalister som samlats på Wisby Hotel.

Finansieringen avslöjas dock först på tisdag. Cirkulera, nu går vi tillbaka ut i dimman (och ta förresten gärna med Håkan Juholts paraply – förstärkta socialförsäkringar, reds anm – men vifta inte för mycket med det eftersom våra interna mätningar säger att det kan skrämma bort mittenväljare).

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0