Stadshusrapporten: Mumbojumbo, väderdebatt och religiösa hot mot frisbeegolfen

kf

När Stockholms kommunfullmäktige höll julfinal på måndagskvällen stod många hett debatterade frågor på dagordningen. Det beslutades om rätt till heltid för föräldralediga i förskolan, om att höja tomträttsavgälderna för både småhus och flerbostadshus och om att bygga en stor begravningsplats på Järvafältet. I övrigt klubbade man bland annat ett stort antal bostäder och en skola i Midsommarkransen. Här är mötet i korthet.

14.01
En interpellation från Centern öppnar mötet: Förekommer mumbojumbo i Stockholms skolor? Det gör tydligen det på andra håll. Olle Burell (S) förnekar mumbojumbo. Utbildningen sker på vetenskaplig grund. Per Ossmer (SD) tycker att detta är bra, och citerar sedan Hegel och Marx.

14.48
Beror det ökande klottret på att de rödgröna avskaffat ”nolltoleransen” och infört lagliga graffitiväggar? Det tror de borgerliga och SD. Miljöpartiet och Fi tror att de har fel.

15.07
Kommer Stockholm följa andra kommuners exempel och börja köpa bostadsrätter för att husera nyanlända, undrar Anna König Jerlmyr (M) oroat. Finansborgarrådet Wanngård (S) svarar inte på frågan.

15.28
Stadsbyggnadsborgarrådet Mogert (S) ansätts från alla håll. Oppositionen anser att han bygger för högt (L), för lågt (C), för mycket (SD), för lite (M) respektive för modernt (KD). Mogert förnekar brott.

15.37
”Jag ska hålla en lugn ton nu när det nästan är jul”, säger Ann-Margarethe Livh (V). Anklagar sedan omedelbart Moderaterna för att ha ”misshandlat allmännyttan”.

15.52
Vädret är annorlunda nu än det var tidigare, menar Daniel Helldén (MP) apropå snöröjningen. Ett oomtvistligt påstående.

16.26
Lång och hård debatt om rätt till heltid i förskolan för föräldralediga. Skolborgarråd Olle Burell (S) ger sig in i den pågående debatten om liberalismen – han menar att liberalismen är mer förenlig med S politik i den här frågan än med Liberalernas. Själv tar han dock avstånd från liberalismen.

16.27
Liberalerna tar avstånd från Olle Burells tolkning av liberalismen.

17.29
Debatt om höjning av tomträttsavgälder för villor och flerfamiljshus. Jan Valeskog (S) vill visa god vilja såhär till jul och gläds åt att de borgerliga ”delvis nyktrat till” sedan saken senast var uppe. Joakim Larsson (M) drabbas också av julstämning och anser att Valeskog skulle passa som tomte.

18.12
Fortfarande tomträttsavgälder. Liberalerna anser att Socialdemokraterna är populister. Socialdemokraterna anser att Liberalerna är populister.

18.51
Erik Slottner (KD) håller ett brandtal för fler balkonger.

19.25
Ny begravningsplats ska byggas på Järvafältet. SD är mycket kritiska. Gravarna kommer inte bara förvärra bostadsbristen och erodera ekonomin, utan också förstöra för frisbeegolfen och utrota en fisk i Igelbäcken. Samtidigt.

19.27
Det framkommer så smått att SD:s problem nog mest är att det handlar om ”religiösa särlösningar”, det vill säga (muslimska) kistgravar. Här i Sverige bränner vi våra döda. Och kastar frisbee.

19.45
Det gjorde vi tydligen inte alls. Begravningsplatsen klubbas igenom.

20.03
Innan ledamöterna får gå på julbord ska en ”internationell strategi” och en ”EU-policy” antas. Fi kräver att Stockholms stad ska driva på EU:s arbete för mänskliga rättigheter. Finansborgarrådet Wanngård (S) berättar att hon sitter med i en ”high level panel”. Folk tittar på klockan.

20.08
Luciatåg i form av blåsorkester avrundar årets lokalpolitiska säsong. Ny tid och strid i slutet av januari.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Stockholmspolitiska julsånger 2016

ullaalvin

I kväll måndag håller Stockholms kommunfullmäktige årets sista sammanträde, följt av julfest. Eftersom traditionen där partierna skrev julsånger om varandra avskaffades abrupt 2012 är det numera DN Stockholm och den här bloggen som står för de lokalpolitiska melodierna. Så även i år.

tomte5

Nu är det bilbråk igen
(Melodi: Nu är det jul igen)

Nu är det bråk igen och nu är det bråk igen
Dom blå vill göra en markering
Nu är dom rasande, ja nu är dom rasande
För det blir dyrare parkering

Ja, det är dålig stil
Att sätta pris på bil
Nej, vi har aldrig hört på maken

Vi kräver hygglig luft
Men det är oförnuft
Att faktiskt göra nåt åt saken

tomte5

Sång till den jämställda snöröjningen
(Melodi: Nej se det snöar)

Nej se det snöar, nej se det snöar
Det var ju märkligt, och trist
Vi måste röja, men det kan dröja
På grund av upphandlingsbrist

Så alla kvinnor och män
Av varje hudfärg och så
Vi drattar jämställt i backen
Ja, hej vad det gå

tomte5

Mogerts nya snickarvisa
(Melodi: En sockerbagare)

Ett sosseborgarråd här bor i staden
Han skriver avtal mest hela dagen
Ett hus till Apple; ett till Nobel
Sen några rivningar samma kväll

Och från sitt fönster ser han nya Klara
Han blir nostalgisk: så kan det vara
Vill man ha framtid ska saker ner
Det har han lärt sig av Hjalmar Mehr

tomte5

OS-klang 2026
(Melodi: Bjällerklang)

Kanske faller snö
Och kanske blir det slask
Kanske får vi spö
Och faller helt pladask
Vi vet det vore dyrt
Som pengar ur en kran
Men tänk så stort att få ha styrt
Ett OS här i stan!

Tänk att få, om tio år
I ett elljusspår
Se nån norrman halka runt
Då fäller man en tår

Tänk att få, hålla tal
På en festival
Hela världen ska få se
Vårt putsat fina skal

tomte5

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Ja till Nobelcentret – och så gick det till

xx

Det blir ett Nobelcenter på Blasieholmen. Det beslutet fattade kommunfullmäktige i Stockholm sent på måndagskvällen efter både demonstration och hård debatt.

För stort. För dyrt. Fel plats. Budskapet är klart från de omkring 1 000 demonstranter som samlats vid Stadshuset på måndagseftermiddagen.

Frågan om det planerade Nobelcentrets vara eller icke vara på Blasieholmen har väckt stor debatt. Inför kommunfullmäktiges beslut i frågan på måndagskvällen har motståndarna trummat ihop en av de större Stockholmspolitiska manifestationerna på senare år. Det är långt fler närvarande än vid någon av de uppmärksammade demonstrationerna mot Nya Slussen.

En rad talare tar plats på en tillfällig scen utanför Stadshusets entré. Största gensvaret får SVT-profilen Christopher O’Regan, som talar om ”makthavare lika färglöst grå som den betong de nu gjuter över vår stad”, och beskriver politikerna som ”intellektuella och moraliska lättviktare”. Även Dramaten-skådespelaren Jan Malmsjö drar ner applåder.

Stämningen är kamplysten, men lugn och städad. Initiativtagaren Björn Tarras-Wahlberg berättar att han skällt ut en man som ringt och velat ta med sig ägg till demonstrationen. Därefter drar han – som brukligt i byggpolitiska sammanhang – paralleller till Almstriden 1971. ”Vi vann då och vi ska vinna nu”, var budskapet.

Kampen drar dock ut på tiden.

Efter en mer än tre timmar lång debatt om kommunens årsredovisning för 2015 – en bred, allmänpolitisk historia – tas Nobelfrågan upp till debatt i fullmäktige först vid 21.30.

Finansborgarrådet Karin Wanngård (S) inleder med att konstatera att en stad som vill växa kommer att förändras, och inte kan vara ett museum. Eftersom Stockholm vill vara ”världens smartaste stad” är ett Nobelcenter ett mycket välkommet inslag, enligt henne.

Stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert (S) förklarar å sin sida att Blasieholmen är en central plats, en vacker plats och en värdig plats för Nobelcentret. Angående arkitekturen slår han fast att ”vår tid måste få ta plats i Stockholm”.

Kritikerna låter sig dock inte blidkas.

För stort, för fult och på fel plats, domderar Björn Ljung (L), och rasar mot ”betongalliansen” S-M-C som ”river kulturhistorien”.

SD säger sig inte ha något emot futuristisk arkitektur, men tycker inte att den hör hemma i kulturhistoriskt viktiga miljöer. Dessutom, hävdar de, är Nobelstiftelsen bara ute efter pengar.

Fi förklarar att det ur ett feministiskt perspektiv är fel att lägga pengar på ”prestigeprojekt” i stället för på välfärd. De föreslår att man i stället bygger ett Nobelcenter i exempelvis Järva.

Elin Olsson (MP) låter besvärad när hon förklarar att partiet efter lång eftertanke landat i ett nej. Projektet har tagit stora kliv i rätt riktning, men tveksamheterna kring ekonomi, kulturmiljö och gestaltning är för stora.

KD:s Erik Slottner vill inte se en modernistisk kloss som ser ut som ett kärnkraftverk, förklarar han, och visar bilder från Sovjetunionen.

Vänsterpartiet kan inte ställa sig bakom projektet eftersom det tullhus som står på platsen i dag inte bevaras.

Stöd får Socialdemokraterna däremot från Joakim Larsson (M) – även om han skyller det folkliga motståndet mot förändring på 60-talspolitikern Hjalmar Mehr (S) – och från Centerpartiet. Karin Ernlund (C) berättar att hon ser fram mot att omvandla ”gropiga parkeringsplatser med sjöutsikt” till en plats att vistas på. Politiker ska inte vara smakpoliser, slår hon fast.

Debatten går fram och åter efter väl inkörda stridslinjer, innan det oundvikligen blir dags för omröstning.

Partilinjerna håller. Eftersom S, M och C tillsammans har majoritet blir beslutet ja till Nobelcentret, med siffrorna 54-43.

Klockan är 23.31. Ett tjugotal tappra åhörare reser sig surt och tågar ut i aprilnatten.

Sista ordet sagt, därmed? Knappast.

Kampen fortsätter på juridisk väg, det utlovade motståndsledaren Björn Tarras-Wahlberg redan vid demonstrationen.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Stadshusrapporten: Rivningsraseri, miljövänliga motorvägar och en skog med många barrträd

Stockholms kommunfullmäktige hade mycket på agendan när årets sista sammanträde hölls på måndagskvällen. Innan julbordet hann man bland annat anta en ny prislista i gymnasieskolan och en ny taxa för hushållsavfall, inrätta naturreservat i Älvsjöskogen och godkänna en ny markanvisningspolicy. Söderhallarna ska säljas för 90 miljoner kronor, medan betydande mängder bostäder, skolor och annat förhoppningsvis samhällsnyttigt ska uppföras i Årsta, Liljeholmen och Bromsten.

Sist men inte minst – beroende på hur man ser det, förstås – klubbades rivningen och nybyggnationen av Astoriahusets flygel på Nybrogatan. Här är mötet i korthet.

14.03
Rickard Wall, vars utspel skapat mycket kontrovers i kommunfullmäktige och lett till att han sparkats ur SD, har funnit sig tillrätta som politisk vilde och öppnar stenhårt genom att lägga sig i andra ledamöters interpellationsdebatter. Ibland med starka åsikter, ibland inte. Han representerar numera ”Vi socialkonservativa”, som såvitt det framgår utgörs av Rickard Wall själv. I pluralis majestatis.

14.50
I våras lanserade miljöförvaltningen en kommunal kokbok med klimatsmarta recept. Centerpartiet var kritiskt då, och nu vill Karin Ernlund (C) veta hur mycket skattepengar som gått åt för varje bok. Drygt 1 500 nedladdningar av e-boken och 3 000 tryckta exemplar ger en kostnad på omkring 100 kronor per bok, berättar miljöborgarrådet Katarina Luhr (MP). Det tycker Luhr är bra, bland annat eftersom boken fått uppmärksamhet i Damernas Värld. Ernlund håller inte med.

16.15
Rickard Wall fortsätter dominera salen. Den här gången är han ende talare när man ska besluta om en ny ”miljölastbilsdefinition” för Stockholm. Wall är starkt kritisk till förslaget och slår fast att ”världen skrattar åt oss”. Han reserverar sig, begär votering och förlorar med siffrorna 1–94.

16.40
Så gott som alla är positiva när Älvsjöskogen ska bli naturreservat. Parti efter parti hyllar sina lokala företrädare som i decennier kämpat för reservatet (och mot bebyggelse, men det talar man tystare om).

16.45
”Det är en väldigt vacker skog, full av barrträd”, berättar Vänsterpartiets naturkännare Rikard Warlenius. Han förklarar vidare att naturreservatet är bra för bostadsbyggandet i Älvsjö.

17.01
Staden antar en ny markanvisningspolicy, som är tämligen lik den gamla. Vilket är lite förvånande, med tanke på hur kritisk vänstern var i frågan under förra mandatperioden. Vilket Joakim Larsson (M), tidigare ordförande i den berörda nämnden och många gånger utskälld i ärendet, gärna påtalar.

17.34
Berthold Gustavsson (M) kallar behovet av (motorvägstunneln) Österleden för ”en miljöfråga”.

17.49
Stockholm ska sälja Söderhallarnas saluhall, för att man behöver pengarna och för att verksamheten ska bli bättre. SD har en del kritiska frågor medan Vänsterpartiet, som normalt inte tycker att utförsäljning av kommunal egendom är någon toppenidé, inte hörs av alls. Vilket kan bero på att de står bakom beslutet.

18.10
Moderaterna vill rädda golfen på Årstafältet. Det kan tyckas som en klyscha, men förra mandatperioden var det faktiskt S som ville rädda golfen i fråga. Ingen har dock lyckats. Årstafältet ska få en stor park, dock utan golf.

19.03
Rivningen av Astoriahusets flygel på Nybrogatan, Östermalm, skapar lång och oresonlig debatt. De rödgrönrosa är för, utan större entusiasm och i udda sällskap av C och KD. ”Det handlar om utveckling eller stagnation”, säger Erik Slottner (KD). En något udda utgångspunkt för ett konservativt parti – salig Hjalmar Mehr (S) hade knappast sagt det bättre. Moderaterna är lite emot, Liberalerna och SD jättemycket emot. Rivningen klubbas dock.

19.33
Slut för i år. Ordförande Eva-Louise Erlandsson Slorach (S) tackar kommunfullmäktige för deras engagemang och trevliga insatser i årets debatter. Ledamöterna applåderar sig själva och avgår för julfest.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Stockholmspolitiska julsånger 2015

ullaalvin

I kväll hålls årets sista kommunfullmäktige i Stockholms stadshus. Efter det följer tvärpolitisk julfest – dock utan de julsånger som partierna förr brukade skriva och sjunga om varandra.

År 2012 stoppades julsångerna under uppmärksammade former efter politisk osämja. DN Stockholm tog då på sig ansvaret att föra traditionen vidare – utom räckhåll för alla musikfientliga koalitioner i Stadshuset. Här är årets lokalpolitiska julsånger, förhoppningsvis med något för alla smaker.

tomte5

För Bromma
(Melodi: Vi komma från pepparkakeland)

På Bromma, på Bromma
Vårt blåa lyckoland
Vi lyfter och landar
Och tar en grogg ibland
Bland toppdirektörer
Med SCA-kredit
Men charterfolk och pendeltåg
De hittar inte hit

För Bromma, för Bromma
Drar vi ut i försvar
Mot sossevandaler
Vi ska ha Bromma kvar!
För tillväxt och välstånd
Och allt som gör en glad
Det kommer att raseras
Om vårt Bromma blir en stad

tomte5

Majoritetens dialogstyre
(Melodi: Nu tändas tusen juleljus)

Nu tillsätts tusen samtalsråd
Som ska ha dialog
Med tusen kommittéprojekt
Som samlas i ett tåg

I varje hjärna arm och mörk
Ska spridas teori
Som skrivits ner av sakexpert
Med medlemskap i Fi

Här över stad och län i kväll
Finns mycket våld och hat
Som löses med graffitivägg
Och klotterbyråkrat

tomte5

Nu är det stopp igen
(Melodi: Nu är det jul igen)

Nu är det bråk igen
Nu är det bråk igen
För nu har MP kokat soppa
Nu är det svårt igen
Nu är det svårt igen
För nu har MP nåt att stoppa

Det var en herrans jäkt
Med era byggprojekt
Ni måste tänka på min unge
Vad sa ni, bostadsbrist?
Det låter supertrist
De får väl sova i en dunge

tomte5

En nyvald SD-ledamot
(Melodi: En sockerbagare)

En SD-ledamot
Här fanns i staden
Men han blev sparkad
Som en i raden
Och han den andra
Som vann en strid
Blev också sparkad
I sinom tid

Det finns en känsla här
Att havet stormar
Med många vildar
Som står och gormar
Det blev ett drama
Och bråk och skrik
Men ingen vet
Deras politik

tomte5

Folkpartistens (eller vad de nu heter) klagovisa
(Melodi: Nej, se det snöar)

Jag ser ett höghus, jag ser ett höghus
Det var ju tråkigt, fy fan
Jag hade trevligt, här i salongen
Där jag såg ut över stan
Den var så liten och nätt
Så vacker och skör
Och sen så kommer nån sosse
Och bara förstör

Jag ser ett monster, jag ser ett monster
Det gör mig vaken var kväll
Det smyger runt och vill äta upp mig
Det är ett hus för Nobel
Det vill rasera vårt arv
Så vildsint brutalt
Vi säger nej till det nya
Det är liberalt

tomte5

SJUNGA MER?

Stockholmspolitiska julsånger 2014

Stockholmspolitiska julsånger 2013

Stockholmspolitiska julsånger 2012

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Vill du förstå svensk bostadsbrist? Titta på Sundbyberg

Viljan att bebygga Kymlinge fällde S-styret. Nu ska en udda grönblå koalition ta över Sundbyberg.

Den som vill ha en övertydlig delförklaring till Sveriges bostadskris kan med fördel titta på Sundbyberg i dag.

Kommunalrådet Jonas Nygren (S) har varit omslagspojke i många sammanhang som handlat om byggande de senaste åren. Sundbyberg har hållits fram som det lysande exemplet på en kommun som byggt mycket och blandat och Nygren har själv predikat tillväxtens lov.

Det blev, uppenbarligen, hans fall.

Centerpartiet har hoppat av den redan udda koalitionen med S, V och KD och avser bilda nytt styre med M och MP. I ett ”GrönBlått Sundbyberg”, som man kallar det, ska tillväxten i stället ske i ”hållbar takt”, exploatering ska ske på redan hårdgjorda ytor och naturreservat ska utvidgas.

Det finns många uppseendeväckande inslag i det här.

Nygrenstyret fälls bland annat av Miljöpartiet, S koalitionspartner i regeringen. Samma MP som genom Mehmet Kaplan har posten som både bostads- och stadsutvecklingsminister.

Extra spektakulärt är att MP gör det tillsammans med Moderaterna, som sällan missat ett tillfälle att klaga på lokala miljöpartisters byggmotstånd. Så sent som i oktobers partiledardebatt i Agenda stod Anna Kinberg Batra (M) och raljerade över en skalbagge i Jönköping, som MP velat rädda på bekostnad av bostäder.

Det är naturligtvis inget fel i att gilla grönområden. Att motsätta sig nybyggen och värna skog är en helt legitim politisk ståndpunkt. Däremot är det bra om politiken hänger ihop.

C och MP har svensk politiks mest positiva inställning till att Sverige och Stockholm snabbt får fler invånare. Då blir det inte trovärdigt att så ofta, på så många håll, ta strid mot konsekvenserna av en ökad befolkning.

Grönområdet Kymlinge, som varit den utlösande faktorn för kalabaliken i Sundbyberg, är ett illustrativt exempel på hur det kommunala planmonopolet och lokala opinioner hamnar i strid med nationella behov.

I Kymlinge finns redan en tunnelbanestation, klar att öppna sedan 1970-talet. Då var området kring stationen tänkt för storskalig exploatering, men decentraliseringstankar och avtagande tillväxt lade planerna i byrålådan.

Nu är det inte längre 70-tal och oljekris, däremot akut bostadskris. Ur ett regionalt perspektiv är då värnandet av Kymlinge som trädomringad spökstation fullständigt obegripligt.

Nya stadsdelar behöver kollektivtrafik. Ska man inte bebygga Kymlinge kommer man i stället att behöva bygga ut tunnelbanan någon annanstans. Det blir väsentligt dyrare – och högst sannolikt står det träd där också.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 2

Slussen är klubbad – kampen fortsätter

nyas

Äntligen står finansborgarrådet i talarstolen.

Det tycks vara den utbredda stämningen bland kommunfullmäktiges ledamöter när Karin Wanngård (S) tar till orda strax efter klockan 18 på måndagskvällen.

”Nya Slussen har fått en bred och djup förankring som saknar motsvarighet”, säger Wanngård.

Så kan man se det. Man kan också se det på andra sätt.

Nya Slussen klubbades av den dåvarande borgerliga majoriteten i december 2011. Sedan dess har mycket hänt. Debatten har fortsatt, stora komplikationer tillstött, budgeten ökat från 8 till drygt 12 miljarder kronor och Stadshuset fått en rödgrönrosa majoritet.

Det nya styret kom efter en god del tankemöda, utredningar och interna stridigheter överens om att fortsätta projektet. Eftersom de borgerliga är fortsatt positiva återstår bara fullmäktiges nykomlingar Sverigedemokraterna på nej-sidan, när nu ett reviderat genomförandebeslut med höjd för den nya budgeten tas upp till beslut.

Ingen annan fråga har vållat en så livaktig och oresonlig debatt. Ingen annan fråga kan som den fylla den åhörarläktare som till vardags brukar innehålla någonstans mellan tre och tio personer. Ingen annan fråga har så regelbundet orsakat demonstrationer utanför Stadshuset – och så även i dag.

* * * * *

Ett hundratal demonstranter hade samlats utanför Stadshuset vid 17-tiden. En krispigt kall höstvind tog över när solen försvann ner bakom Kungsholmstaken, men stämningen var het.

”Stockholms stad fördömer IS och talibaner – men demolerar våra egna kulturminnen. Rädda Kolingsborg”, löd ett plakat.

Uppgivenhet blandades med stridslystenhet.

”Framtiden beror på hur vi hanterar dagens besvikelse”, sade demonstrationsledaren Richard Murray innan han lämnade över till talarna.

Christopher O’Regan, känd från SVT, höll ett brandtal om Sveriges ”skendemokrati” och citerade sedan Winston Churchill: Om de närvarande kan fortsätta kampen för att rädda Stockholm så kommer man i framtiden att kunna säga att aldrig har så många haft så få att tacka för så mycket.

Curre Hansson, socialdemokrat som lett det interna motståndet mot Nya Slussen, var inte alls uppgiven. Med referenser till ”almarna” (Almstriden 1971) och ”München” (räddandet av Münchenbryggeriet från rivning 1976) menade han att det som gjorts förr kan göras igen.

En man med mössa, yvigt skägg och enligt egen uppgift personlig erfarenhet av Almstriden 1971 slet senare åt sig mikrofonen och levererade egna teorier. Lösningen är aktion och inte partipolitik, fastslog han, och ska det vara på något annat sätt så kommer han och hans grupp att lämna den enade fronten.

* * * * *

Inne i Stadshuset går det sedan som förväntat.

S, MP och V, som förr var emot, argumenterar nu för att det är bättre med en ny sluss som ger mer plats för gående, cyklar och kollektivtrafik.
Sverigedemokraterna argumenterar som enda parti mot beslutet. De vill i stället bygga ”Slussen Plan B”, och möts av applåder från demonstranterna på läktaren.

Trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP), som en gång i tiden vann sin position genom att vara emot Nya Slussen, har det tuffast. Från läktaren ropas det om svek och från Karin Ernlund (C) får Helldén en betongbit, en referens till den kolbit som MP viftade med i fjolårets valrörelse.

Joakim Larsson (M) är mest sur för att det framställs som att beslutet är nytt – det riktiga beslutet fattades ju redan för fyra år sedan.

Omröstningen tar vid. De 91 ja-rösterna (sex emot) möts av ett vildsint buande från läktaren, varpå presidiet kräver att åhörarna lämnar salen.

Samtliga lyder omgående.

”Skäms, Miljöpartiet!” vrålar en dam vägen ut.

* * * * *

Är kampen därmed över? Knappast. Det finns mycket kvar av slåss om – även kring projektet Slussen. Den nya bussterminal som är tänkt att sprängas in i Katarinaberget, exempelvis. Den detaljplanen upphävdes i domstol och staden måste börja om från början. Blir det ”nya Nya Slussen”?

Ole Settergren, ledare för Stigbergsgruppen och Nya Slussens kanske mest energiske motståndare, har tidigare på kvällen flaggat för det.

Hur kan vi göra för att sluta förlora? undrade han retoriskt i sitt demonstrationstal, och levererade sedan svaret: Man bör ge politiker och tjänstemän ett ”Slussenhelvete” i vartenda stadsbyggnadsprojekt.

Kom ihåg var ni hörde det först.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (4)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-4 av 4

Om man var engagerad i Almstriden eller blev upprörd för det som hände med Klara - då borde man ju för tusan vara emot dagens Slussen och se fram emot det nya som kommer. Dagens Slussen är byggd i samma brutala anda som det som ersatte Klarakvarteren. Mulbert, du talar om Slussen. En plats en överväldigande majoritet av stockholmarna vill bygga om, bort från den här hemska biltemplet till något vanligare. En liten grupp konspirationsteoretiker är dock emot. Men lyssna inte på dem - de ljuger.

Fheed Pexx, 11:32, 29 september 2015. Anmäl

”Nya Slussen har fått en bred och djup förankring som saknar motsvarighet”, säger Wanngård. Precis som en moderat säger i Sundsvall om att riva hela Petersvik och lägga 400 milj av skattebetalarnas pengar på att ge SCA en containerhamn: -Alla är överens, från höger till vänster, det är inget att diskutera!" Skattebetalarnas kassakista är som Joakim von Ankas kassavalv...det är bara att ösa ut pengar på storföretagen - alla är överens...från höger till vänster. Så varför protestera?

Anna Gustin (Webbsida), 00:11, 29 september 2015. Anmäl

Slussen är ett förfallet betongkomplex som är skitigt och till och med luktar illa. Det är bara diverse nostalgiker som vill ha den kvar, forsla bort skräpet och bygg något nytt som är i takt med tiden, 30-tals nostalgikerna kan tycka vad dom vill, ingen lyssnar på dem, ändå.

Linda Svensson, 23:29, 28 september 2015. Anmäl

Konstigt, många trodde väl att vi hade demokrati, men dagens beslut går att leda tillbaka till alliansens två mer eller mindre riggade opinionsmätningar som, givetvis, vad annars, kunde tolkas efter behag, men folket hade redan sagt ja till bevarande med tillräckligt övertygande bredd i ett flertal oberoende mätningar dessförinnan. Är demokratin död i och med detta? Man kan börja ställa sig frågan. Och vad kan det i så fall leda till, när samhället hamnar i otakt med sig självt? Kaos, anarki..

Mulbert Skog (Webbsida), 23:06, 28 september 2015. Anmäl

En Trafikantvecka mellan tragedi och fars

Lördagskolumn i DN Stockholm.

På måndag börjar Europeiska Trafikantveckan. Om du missat det må det vara dig förlåtet, du har förmodligen haft viktigare saker för dig, men det handlar i alla fall om ett opinionsbildande projekt där 1 364 europeiska städer deltar. Däribland Stockholm.

Årets tema handlar om att välja rätt ”mix” av färdsätt – helst gå, cykla och åka kollektivt. Målsättningen är, vilket du förmodligen räknat ut vid det här laget, att övertyga fler om att inte ta bilen.

I Stockholm kommer Trafikantveckan att märkas genom bland annat skyltning, aktiviteter på stan och den ”bilfria dag” som anordnas nästa lördag i Gamla stan och delar av city.

Det finns i sak ingenting att invända mot projektet och ambitionerna. Ska Stockholm fungera (och mänskligheten överleva) krävs nu och på sikt att fler hittar andra sätt att transportera sig än att puttra runt ensamma i varsin bensinbil. Fint så.

Man får dock säga att Trafikantveckan får en något märklig inramning i år. De besked som kom från Landstingshuset i veckan placerar hela projektet någonstans mellan tragedi och fars.

Följande hände: Efter vårens neddragningar i pendeltågs­trafiken är det nu bussarnas tur. Omkring 100 miljoner kronor ska sparas, främst genom att vissa linjer läggs ned och andra får längre tid mellan avgångarna. Neddragningarna drabbar särskilt de yttre delarna av Stockholm, där bilberoendet redan är stort.

Bakgrunden är en lång och deprimerande historia av skenande kostnader och politiskt debacle (det borgerliga styrets biljettprishöjning stoppades av vänster­oppositionen och SD, vilket orsakade ett budgethål på 700 miljoner kronor), men oavsett hur högt politikerna skriker när de pekar finger åt varandra är konsekvensen förstås uppenbar: fler kommer nu att behöva göra bilen till en större del i sin ”mix”.

”Det känns ju lite konstigt när de gått ut och sagt att man vill att fler ska åka kollektivt”, sade bussföraren Thomas Fredriksson till SVT. Det var mycket lågmält formulerat.

Staden och landstinget är förvisso olika saker, vilket är ett problem i sig, men i det uppkomna läget blir det nästan något av ett hån att göra stort nummer av att Gamla stan och några citykvarter blir ”bilfria” under några timmar en lördag.

Symbolpolitik kan ha verklig betydelse, men inte om verkligheten är symbolens motsats. En, två eller fjorton ”bilfria gator” på Södermalm spelar mindre roll om en större del av den förkrossande majoriteten stockholmare som inte bor på Södermalm känner sig nödgade att välja bilen.

Att staden kommande vecka ska stå och dela ut presenter som tack till folk som cyklar är väl trevligt, men som DN:s Ola Andersson nyktert påpekade i somras är det i första, andra och tredje hand ­kollektivtrafiken som avgör om vi ska lyckas få ett hållbart trafik­system.

Om folk ställer bilen till förmån för cykeln är det utmärkt, men det är inte lika självklart bra i det större perspektivet om cykeln ersätter en bussresa. Den paradoxala effekten kan bli att cyklandet tar resandeunderlag från kollektivtrafiken, varpå den senare försämras, varpå den som av något skäl inte har möjlighet att cykla – på grund av ålder, kroppsfunktion, väderlek, avstånd, etcetera – får sämre möjligheter att undvika bilen.

För tydlighets skull är detta förstås inte ett skäl för att försöka hindra någon att cykla. Däremot är det en påminnelse om var den verkliga potentialen för miljövänligt resande finns – en påminnelse som verkar vara väldigt behövd för tillfället.

För övrigt anser jag att de omkring 30 miljarder kronor som motorvägs­tunneln Förbifart Stockholm kostar kunde ha använts på ett klokare sätt.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Stadshusrapporten: Betongmonster, självberöm och det nya Södermalmspartiet

Det var mycket på agendan när Stockholms kommunfullmäktige startade höstsäsongen med sammanträde på måndagskvällen. Man beslutade bland annat om en skola i Norra Djurgårdsstaden, 150 lägenheter och en förskola på Årstafältet, en plan för underhåll av stadens parker, renovering av Vintertullens äldreboende, 129 lägenheter i Rosenlundsparken på Södermalm, detaljplan för västra Gasverksområdet i Hjorthagen och en cykelbana längs Lidingövägen. Här är mötet i Stadshuset i korthet.

15.32
Sammanträdet har visserligen inte börjat, men Vänsterpartiet skickar ut ett pressmeddelande. Skärholmens stadsdelsnämnds beslut i förra veckan att sparka ut Fryshuset och återta fritidsverksamheten i kommunal regi har visat sig djupt impopulärt bland de berörda, och man svänger nu helt. Avtalet med Fryshuset ska förlängas. Jobbiga frågor kan därmed undvikas.

16.03
Interpellationsdebatt. Stockholm ska – någon gång, det verkar dra ut på tiden – få ett Råd för mänskliga rättigheter, lett av Feministiskt initiativ. Vilka som eventuellt ska sitta i det råder det dock djupt delade meningar om. FP menar att Fi och V ignorerar hedersvåldsfrågan, Fi och V menar att det gör de inte alls.

17.15
Frågestund med borgarråden. Margareta Haglund (SD) beklagar sig över att ”vårt vackra Slussen” ska ersättas av ett ”betongmonster”. Vilket material SD anser att den existerande Slussen är byggd av framgår inte.

18.03
Ett skolbygge i Norra Djurgårdsstaden stöds av samtliga partier. Moderaterna tycker uppenbarligen att enighet är tråkigt och initierar därför allmän debatt om huruvida friskolor är bra eller dåliga. Bra, tycker M.

18.22
Debatt om en långsiktig plan för Stockholms idrottsanläggningar. Det är stora saker – totalt handlar det om investeringar i storleksordningen 8,5 miljarder till 2030. De borgerliga tycker att det finns stora frågetecken i planen och vill att privata aktörer ska släppas in i processen. Det tycker inte de rödgrönrosa. Debatten går i stå, men vägrar lägga sig.

19.07
Fortfarande idrottsplanen. ”Eftersom föregående talare gjorde ett stickspår så måste jag också göra det”, inleder Mehdi Oguzsoy (V). Presidiet lyckas inte stoppa honom. Det blir dock sista inlägget, och allt slutar i kommunpolitikens antiklimax – minoritetsåterremiss.

19.30
Genomförandebeslut om 129 hyresrätter i en del av Rosenlundsparken på Södermalm. Flera borgerliga partier skjuter in sig på att Vänsterpartiet var skarpt kritiska till projektet när alliansen drev fram det – bland annat kallas det fortfarande ”tragiskt” på partiets hemsida. Borgarrådet Livh (V) friserar partiets tidigare hållning efter bästa förmåga och tycker att alla ska vara glada över att de är överens.

19.32
Till skillnad från Vänsterpartiet tar Sverigedemokraterna chansen och rasar mot bygget i Rosenlundsparken. SD är starkt emot att man ”bygger bort stockholmarnas grönområden”, säger Martin Westmont. I stället vill han bland annat bygga ”på Järvafältet”. En intressant definition på vad som är ett grönområde i Stockholm och vem som är stockholmare, och dessutom reser det förstås frågan om det egentligen är SD som är det riktiga Södermalmspartiet.

20.13
Trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) medger – högst motvilligt – en fördel med vägtunneln Norra Länken: Den har gett möjlighet att bygga en cykelväg.

20.22
Beslutsmötet övergår till motioner, där alla har chansen att lyfta sina hjärtefrågor utan att få gehör. Erik Slottner (KD) vill exempelvis ha en servicegaranti. ”Det här tycker jag är en väldigt bra motion, som jag har skrivit”, säger han. Fullmäktige håller inte med.

21.06
Sista motionen är avklarad, ledamöterna börjar förbereda sig på att gå hem. ”Då tycker jag att vi återgår till interpellationsdebatten”, säger ordförande Eva-Louise Erlandsson Slorach (S) glatt. Efter att folk hämtat sig från chocken vidtar den miljonte debatten om huruvida Bromma flygplats är livsnödvändig eller livsfarlig. Enighet uppnås ej.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Fear and loathing in Hornstull

Lördagskolumn i DN Stockholm.

1862485

Tänk på ”ett av våra mest våldsutsatta områden”. Vilket ser du framför dig?

Fel. Rätt svar är Hornstull på västra Södermalm. Detta problemområde, där det den senaste veckan endast sålts fyra lägenheter för över 100 000 kronor per kvadratmeter, måste nu räddas från ytterligare förslumning. Anser bland andra Vänsterpartiet.

Saken gäller restaurangen Hornhuset på Långholmsgatan. De har under ett år fått ha öppet till 03 i stället för till 01, och det ville de gärna fortsätta med. Trots att polismyndigheten inte haft några klagomål i ärendet sade stadens tjänstemän bestämt nej, och fick stöd i detta av både Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ.

Hornstulls festsugna behöver dock inte misströsta. Ett slags lokal decemberöverenskommelse mellan S, MP och den borgerliga alliansen räddade Hornhusets 03-tillstånd vid stadsdelsnämndens möte i torsdags.

Det finns flera aspekter i detta som säkert kan förvåna någon. Stadsdelsnämndens ordförande Anders Göransson (S) har tidigare skapat rubriker när han velat förbjuda öldrickande i Tantolunden och kallat Folkungagatan för ”Söders Sodom och Gomorra” i protest mot ett planerat alkoholtillstånd. I Södermalmsnytt konstaterar han dock att eftersom det saknas invändningar från polis och fältassistenter så saknas också ”sakliga skäl” att säga nej till 03-tillståndet i fallet Hornstull.

Det låter väl rimligt, kan man tycka. Men det tycker alltså inte V och Fi, vilket å sin sida kan ses som lustigt. Just Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ kan ju, lite fördomsfullt, tänkas vara överrepresenterade bland de väljargrupper som tar del av nattlivet i Hornstull.

Feministiskt initiativ är dessutom själva en aktiv festarrangör. I upptakten till valet var det både stödfester och releasefester för valskivor, inte sällan med 03 som sluttid och i Hornstulls närhet.

Vänsterpartiet, vars rigida motstånd mot befarat folkhälsofarliga aktiviteter går långt tillbaka i kommunpolitiken, borde kanske fundera en sväng på hur de hamnat här. Hur väl stämmer det egentligen med självbilden hos ett i egen mening frihetligt vänsterparti att så ofta hamna på förbudssidan om exempelvis moralpartiet Kristdemokraterna? Är det restaurangnäringens inslag av privata aktörer som skaver?

I just det aktuella fallet Hornstull finns dock en annan, mer generell reflektion att göra.

”Det är inte ansvarsfullt att i ett av våra krogtätaste och mest våldsutsatta områden förlänga öppettiden”, säger Mathias Leveborn (V) till Södermalmsnytt.

Det låter kanske spontant logiskt, men resonemanget haltar. Var skulle man annars ha öppet till 03? I ett i övrigt krogfritt bostadsområde? Något säger mig att Mathias Leveborn inte hade jublat över det heller.

Tvärtom finns det en tydlig poäng i att samla sena och högljudda längs vissa stråk. Den som väljer att bosätta sig vid exempelvis Hornstull, Medborgarplatsen, Fridhemsplan eller Stureplan – och det är det som bekant många som vill göra – gör det då medveten om att med närheten till nöjen kommer vissa störningsmoment. Samtidigt kan den som vill sova ostört välja att bo någon annanstans.

Ett brett och sent nöjesutbud är en konkurrensfördel och ett lyxproblem för en stad. Många kommunala nämnder runt om i Sverige skulle mer än gärna byta till sig Södermalms situation och vara lika överhopade med ansökningar om serveringstillstånd.

Järfälla har exempelvis många kvaliteter, men ett omsusat nattliv kan nog inte sägas vara en av dem. I det ljuset kan man se kommunalrådet Mikael Jämtsveds (MP) reaktion på käbblet i grannkommunen Stockholm:

”Att ha öppet till 03 är helt klart orimligt. Låt dem ha öppet till 05!”

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0